Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Radonova stärker laboratoriekapaciteten för att möta ökad efterfrågan

    För att möta en växande efterfrågan på radonmätningar och säkerställa korta ledtider i analysarbetet fortsätter Radonova att bygga ut sin laboratorieverksamhet. Ett led i den satsningen är rekryteringen av Victor Lampa som laboratorietekniker. Med ett starkt fokus på precision, flöden och kvalitet blir han en viktig del i arbetet med att hantera ökade volymer och nya marknader.

  • Tånaglar avslöjar långvarig radonexponering

    Lungcancer förknippas ofta med rökning, och det är också den enskilt viktigaste riskfaktorn. Samtidigt visar statistiken att en betydande andel av dem som insjuknar aldrig har rökt, eller har rökt för lite för att omfattas av de verktyg som i dag används för tidig upptäckt. Det har lett till ett ökat intresse för andra riskfaktorer och för hur dessa kan identifieras på individnivå.

  • Radondagen 2026: anmäl dig till årets event!

    Den 18 mars 2026 samlas återigen aktörer från hela landet till Radondagen, den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med, påverkas av eller vill fördjupa sin kunskap om radon och ett säkrare inomhusklimat. Under en heldag möts myndigheter, kommuner, fastighetsägare, politiker, experter och branschföreträdare för att dela insikter, erfarenheter och aktuella perspektiv.

  • Tre vanliga anledningar bakom beslutet att mäta radon i flerbostadshus

    När fastighetsägare och bostadsrättsföreningar beslutar sig för att mäta radon är det sällan av en slump. Bakom beslutet finns oftast tydliga utlösande faktorer som rör ansvar, tillsyn och långsiktig förvaltning. En kundundersökning från Radonova visar vilka situationer som oftast leder till att radonfrågan hamnar högst upp på agendan.

  • Tre vanliga anledningar till att resultatet från en radonmätning ifrågasätts – och hur man undviker det

    I samband med bostadsaffärer, renoveringar eller myndighetskontroller uppstår det inte sällan frågor kring radonhalter. I vissa fall finns det till och med flera mätresultat som pekar åt olika håll. Ett värde ligger under riktvärdet, ett annat över. Ibland är skillnaderna stora. Det väcker förstås osäkerhet. Vilket resultat stämmer och hur ska man mäta radon på ett sätt som håller över tid?

  • Mer än 30 år med ackrediterade radonmätningar – Radonovas roll i kvalitetsarbetet

    Det har nu gått mer än 30 år sedan Radonova blev ackrediterat för radonmätningar. Sedan oktober 1995 har företaget erbjudit ackrediterade mätningar och analyser med kvalitetssäkring, spårbarhet och oberoende som grund. I dag är Radonova ett av få laboratorier i världen som kan visa upp en så lång och obruten ackrediteringshistorik inom området.

  • Från Tjernobyl till Uppsala – Radonova i ny dokumentärserie

    I mitten av december besökte ett TV-team från SVT Radonovas laboratorium i Uppsala. Anledningen var inspelningen av en kommande dokumentärserie om Tjernobylkatastrofen. Fokus under inspelningen låg på mätning av cesium-137.

    Radonova har arbetat med cesiummätningar i flera decennier.
  • Radon 2026: När regelverk börjar följas upp i praktiken

    Radonfrågan går under 2026 in i en ny fas. Under flera år har fokus till stor del legat på att införa regelverk och gränsvärden, inte minst inom EU. Nu ser vi i stället tydliga tecken på att fler myndigheter i Europa börjar följa upp dessa krav i praktiken, särskilt när det gäller radonmätning på arbetsplatser.

    Radonfrågan går under 2026 in i en ny fas när gällande regelverk börjar följas upp i praktiken
  • Save the date – Radondagen 2026

    Den 18 mars 2026 är det åter dags för Radondagen, den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med eller berörs av radonfrågor. Under en heldag samlas experter, myndigheter, kommuner, beslutsfattare och branschaktörer för att dela kunskap, erfarenheter och perspektiv kring radon och ett säkrare inomhusklimat.

    Den 18 mars 2026 är det åter dags för Radondagen, den årliga mötesplatsen för alla som berörs av radonfrågor.
  • Sex dåliga argument för att inte mäta radon

    I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar.

    Här är sex av de vanligaste, och sämsta, anledningarna att låta bli att mäta radon.
  • ”Vi ville förstå hur Tjernobyl fortfarande påverkar Sverige”

    När Theo Hebeler och Adam Wolpert på Östra Reals gymnasium skulle välja ämne för sitt gymnasiearbete fastnade de för ett område som få tittat närmare på: hur radioaktivt cesium från Tjernobylolyckan har rört sig nedåt i marken under de nära 40 år som gått sedan nedfallet 1986. För att kunna genomföra studien samarbetar de med Radonova, vars laboratorium har analyserat elevernas sedimentprov.

  • Förhöjda radonhalter på många svenska arbetsplatser

    En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.

    Ny statistik visar att många svenska arbetsplatser har förhöjda radonhalter
Visa mer