Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Varför är långtidsmätning den bästa metoden för att mäta radon?

    Allt fler vill veta hur hög radonhalten egentligen är i hemmet eller på arbetsplatsen. Men vilken metod ger det mest tillförlitliga svaret, korttidsmätning eller långtidsmätning? Radonova förklarar skillnaderna och varför långtidsmätning just nu är det klokaste valet.

  • Malmö sticker ut – radonhalterna i villor är långt under rikssnittet

    Statistik från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att Malmö skiljer sig tydligt från många andra kommuner i landet när det gäller radon i villor. Av drygt 1 000 radonmätningar som genomförts under de senaste tio åren har endast 7 % visat ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 % i de villor som Radonova har uppmätt.

  • Mer än var tionde villa i Göteborg har förhöjda radonhalter

    Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon fortsatt är en påtaglig risk i Göteborgs villabestånd. Totalt har 231 av kommunens villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³, vilket motsvarar 13 procent av de mätta villorna. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 procent i de villor som Radonova har uppmätt under den senaste tioårsperioden.

  • Tusentals villor i Stockholms kommun har förhöjda radonhalter

    Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon utgör en betydande risk i Stockholms villabestånd. Av drygt 9 700 radonmätningar som genomförts under perioden 2015–2025 har 3 368 villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 34 % av de mätta villorna. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 % i de villor som Radonova har uppmätt.

  • Nära var fjärde villa i Sverige visar förhöjda radonhalter

    Av de drygt 119 500 radonmätningar som Radonova Laboratories genomfört under perioden 2015–2025 visar 27 196 svenska villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 23 procent av de mätta villorna. Baserat på Radonovas mätdata innebär det att uppskattningsvis 440 000 av landets villor har förhöjda radonhalter.

  • Radon och ventilation – så hänger det ihop

    Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran i berggrunden eller vissa byggmaterial sönderfaller. Eftersom radon lätt kan tränga in i inomhusmiljöer påverkas halterna i hög grad av hur hus och lokaler ventileras. Sambandet mellan radon och ventilation är avgörande för att förstå hur man kan förebygga risker och skapa en trygg inomhusmiljö, i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser.

    Eftersom radon lätt kan tränga in i inomhusmiljöer påverkas halterna i hög grad av hur hus och lokaler ventileras.
  • Svensk Radonförening lanserar Nationell Radonvecka – Radonova stödjer initiativet

    För första gången arrangeras i år en Nationell Radonvecka i Sverige. Bakom satsningen står Svensk Radonförening (SRF), som vill öka kunskapen om radonets risker och uppmana fler att mäta och åtgärda radon i både bostäder och arbetslokaler. Veckan äger rum den 2–9 november och markerar starten på en bredare mobilisering för att göra radonfrågan mer synlig i samhällsdebatten.

  • Gustaf Gothefors-Holm stärker Radonovas analysarbete

    Radonova fortsätter att satsa på att utveckla sitt analysarbete och välkomnar nu Gustaf Gothefors-Holm till teamet. Som ny junior labbtekniker kommer han att arbeta med både cesium- och radonmätningar. Med sin fysikbakgrund bidrar Gustaf till att ytterligare säkra upp och effektivisera laboratoriets arbete, något som i slutändan kommer Radonovas kunder till del.

    Radonova fortsätter att satsa på att utveckla sitt analysarbete och välkomnar nu Gustaf Gothefors-Holm till teamet.
  • Mätsäsongen för radon inleds – fler vill få koll på årsmedelvärdet

    Den 1 oktober startar säsongen för radonmätning i Sverige. För den som vill få fram ett tillförlitligt årsmedelvärde av radonhalten i villan, flerbostadshuset eller på arbetsplatsen är det nu mätningen behöver genomföras. Eldningssäsongen, som sträcker sig mellan 1 oktober och 30 april, är den period då förhållandena gör det möjligt att mäta och analysera radonhalten över tid.

     Mellan 1 oktober och 30 april, är den period då förhållandena gör det möjligt att mäta och analysera radonhalten över tid.
  • Så väljer du rätt metod för radonmätning i hus, lägenheter och på arbetsplatser

    Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Trots detta utgör den en allvarlig hälsorisk och är, efter rökning, den största orsaken till lungcancer i Sverige. Varje år kopplas ca 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer. För att skydda hälsan och leva upp till lagkraven är det därför avgörande att mäta radonhalten – och att välja rätt metod för mätningen.

    Varje år kopplas omkring 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer.
  • Forskningsprojekt ska ge ökad kunskap om radonhalten från korttidsmätningar

    Som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) vill Radonova undersöka lämplig längd på mätperioden för rådgivande korttidsmätningar av radonhalten i bostäder. Projektet syftar även till att öka kunskapen om vilken tid på året en korttidsmätning av radonhalten kan genomföras för att ge mest tillförlitliga resultat.

    Ett forskningsprojekt finansierat av Strålsäkerhetsmyndigheten ska undersöka lämplig längd på mätperioden för korttidsmätning
  • Radon – olika källor, samma hälsorisk

    Varje år uppskattas radon orsaka omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. För att förstå och hantera problemet behöver man veta varifrån radonet kommer, hur man mäter det och vilka åtgärder som är möjliga. Samtidigt är det viktigt att betona: radon är radon. Oavsett källa är hälsoeffekten densamma, och det är den samlade halten man exponeras för över tid som avgör risken.

    Radon är radon. Oavsett källa är hälsoeffekten densamma.
Visa mer