I samband med bostadsaffärer, renoveringar eller myndighetskontroller uppstår det inte sällan frågor kring radonhalter. I vissa fall finns det till och med flera mätresultat som pekar åt olika håll. Ett värde ligger under riktvärdet, ett annat över. Ibland är skillnaderna stora. Det väcker förstås osäkerhet. Vilket resultat stämmer och hur ska man mäta radon på ett sätt som håller över tid?
Det har nu gått mer än 30 år sedan Radonova blev ackrediterat för radonmätningar. Sedan oktober 1995 har företaget erbjudit ackrediterade mätningar och analyser med kvalitetssäkring, spårbarhet och oberoende som grund. I dag är Radonova ett av få laboratorier i världen som kan visa upp en så lång och obruten ackrediteringshistorik inom området.
I mitten av december besökte ett TV-team från SVT Radonovas laboratorium i Uppsala. Anledningen var inspelningen av en kommande dokumentärserie om Tjernobylkatastrofen. Fokus under inspelningen låg på mätning av cesium-137.
Radonfrågan går under 2026 in i en ny fas. Under flera år har fokus till stor del legat på att införa regelverk och gränsvärden, inte minst inom EU. Nu ser vi i stället tydliga tecken på att fler myndigheter i Europa börjar följa upp dessa krav i praktiken, särskilt när det gäller radonmätning på arbetsplatser.
Den 18 mars 2026 är det åter dags för Radondagen, den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med eller berörs av radonfrågor. Under en heldag samlas experter, myndigheter, kommuner, beslutsfattare och branschaktörer för att dela kunskap, erfarenheter och perspektiv kring radon och ett säkrare inomhusklimat.
I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar.
När Theo Hebeler och Adam Wolpert på Östra Reals gymnasium skulle välja ämne för sitt gymnasiearbete fastnade de för ett område som få tittat närmare på: hur radioaktivt cesium från Tjernobylolyckan har rört sig nedåt i marken under de nära 40 år som gått sedan nedfallet 1986. För att kunna genomföra studien samarbetar de med Radonova, vars laboratorium har analyserat elevernas sedimentprov.
En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Radon är en osynlig gas som varje år orsakar omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. Ändå är kunskapen om riskerna låg utanför de mest insatta kretsarna. Det vill Svensk Radonförening ändra på, genom Radonpodden, en poddsatsning som gör radonfrågan tillgänglig för fler.
Allt fler mäklare ser i dag värdet av att ha koll på radonfrågan innan en försäljning. En aktuell och ackrediterad långtidsmätning skapar trygghet för både säljare och köpare – och kan bidra till en smidigare affär. Ett exempel är Svenska Mäklarhuset (SMH), som inlett ett samarbete med Radonova Laboratories kring långtidsmätningar.
Med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten har Radonova tagit fram en ny sammanställning som visar att förhöjda radonhalter förekommer i skolor över hela landet – även i nybyggda och tidigare åtgärdade byggnader. En ny analys från Radonova Laboratories visar att 75 procent av Sveriges kommuner har skolor med utrymmen där radonhalten överstiger referensnivån på 200 Bq/m³.
Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och förekommer i olika halter i våra bostäder och på arbetsplatser. Samtidigt lever många kvar i tron att radonåtgärder är komplicerade och mycket kostsamma. I praktiken går det ofta att sänka radonhalten med relativt enkla insatser, förutsatt att man först tar reda på var radonet kommer ifrån.
