Spelberoende kan öka risken för långtidssjukfrånvaro

Viktor Månsson, psykolog vid Region Dalarna, är en av forskarna bakom en ny studie vid Karolinska institutet som visar att spelberoende kan öka risken för långtidssjukfrånvaro under flera år. Studien har publicerats i Psychological Medicine.

Forskarna bakom studien pekar på behovet av att fånga upp personer med spelberoende i tid för att undvika att de får finansiella och hälsomässiga problem. Forskarna upptäckte att personer med spelberoende hade 89 procent högre risk för att bli långtidssjukskrivna, vilket innebär mer än 90 dagar per år under det år de fick sin diagnos.

– Detta är särskilt oroande då denna grupp ofta har tidigare besvär med psykisk ohälsa och möjligheten att arbeta är viktig för psykisk och finansiell återhämtning, säger studiens försteförfattare Viktor Månsson, anknuten forskare vid Karolinska institutet och psykolog vid Region Dalarna.

Studien visar också att risken är ojämnt fördelad. Att vara kvinna, ha kortare utbildning och att bo i mindre tätbefolkade områden var kopplat till en högre risk för långtidssjukfrånvaro.

1,3 procent av den vuxna befolkningen kan lida av spelberoende

Spelberoende är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av långvarigt och problematiskt spelande vilket leder till negativa ekonomiska, hälsomässiga och sociala konsekvenser. Drygt en procent av Sveriges vuxna befolkning, vilket motsvarar 105 000 svenskar kan lida av spelberoende och tillståndet har beskrivits som ett “dolt beroende" som kan pågå utan omgivningens vetskap.

– Studien visar att vi behöver upptäcka spelproblem i ett tidigare skede inom hälso- och sjukvård och på arbetsplatser, samt öka tillgången till hjälp för drabbade personer så att de tidigare kan bryta negativa utvecklingsbanor. Spelberoende riskerar att passera obemärkt förbi och problemen kan hinna bli omfattande innan de uppmärksammas och diagnostiseras i hälso- och sjukvård, något som denna studie visar på, säger Viktor Månsson.

Studien omfattar tusentals personer

Forskarna bakom studien har med hjälp av flera sammanlänkade nationella register studerat 2 830 individer i arbetsför ålder mellan 19 och 62 år som fått en spelberoendediagnos. Forskarna undersökte deras sjukfrånvaro under sex års tid, sedan jämfördes dessa data med en likvärdig grupp med 28 300 personer utan spelberoendediagnos.

– Tack vare omfattande data i de olika registerna kunde vi också kontrollera en rad faktorer som är kopplade både till spelberoende och sjukfrånvaro, bland annat fysisk och psykisk hälsa, kön, ålder, utbildningslängd och hur tätbefolkat område individen bor i, säger studiens sisteförfattare Yasmina Molero, anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Mer forskning behövs om spelberoende

Resultaten är viktiga enligt forskarna eftersom det har saknats kunskap om konsekvenserna av spelberoende över tid. Det har saknats kunskap om hur det kan drabba individen gällande hälsa och arbetsförmåga, samt i förlängningen även ekonomin och delaktighet i samhället genom arbete.

Nästa steg i forskningen är att fortsätta utveckla metoder för tidigare upptäckt av spelberoende och att utbilda personal inom hälso- och sjukvården.

– Då spelberoende ofta är ett långvarigt problem blir det också viktigt att följa personer över ännu längre tid, till exempel upp till tio år, för att ta reda på mer kring de långsiktiga konsekvenserna för de som drabbats och deras omgivning, säger Yasmina Molero.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Region Stockholm och Forte. Forskarna uppger att det inte finns någon intressekonflikt.

Publikation: “The risk and development of work disability among individuals with gambling disorder: a longitudinal case-cohort study in Sweden", Viktor Månsson, Emma Pettersson, Ellenor Mittendorfer- Rutz, Joar Guterstam, Anne H Berman, Nitya Jayaram Lindström, Yasmina Molero, Psychological Medicine, online 17 november 2023,

doi: https://doi.org/10.1017/S00332...