Klartecken för ny immunterapi för behandling av lungcancer och urinblåsecancer

EU kommissionen har godkänt immunterapiläkemedlet Tecentriq▼ för behandling av icke-småcellig lungcancer samt urinblåsecancer. Tecentriq är den första PD-L1 hämmaren som kommer att finnas tillgänglig för svenska patienter med dessa diagnoser.

Syftet med immunterapi mot cancer är att stärka immunförsvarets förmåga att bekämpa tumörceller. Cancerceller utvecklar nämligen en rad olika mekanismer för att undkomma immunförsvaret. Tecentriq (atezolizumab) är en antikropp som binder till ett protein (PD-L1) som medverkar till att hämma immunförsvaret. Genom att blockera PD-L1 kan Tecentriq återställa immunförsvarets möjligheter att känna igen och attackera tumörceller.

Om godkännandet för behandling av icke- småcellig lungcancer

Godkännandet för behandling av lokalt avancerad eller spridd icke-småcellig lungcancer bygger bland annat på fas III studien OAK. Denna studie omfattar patienter som tidigare behandlats med cytostatika och därefter antingen Tecentriq eller cytostatikaläkemedlet docetaxel.

Resultaten från studien visar att de som behandlades med Tecentriq hade en signifikant förlängd överlevnad jämfört med dem som fått standardbehandling med docetaxel (HR: 0.73; 95 % KI:0.62-0.87). De patienter som behandlades med Tecentriq hade en medianöverlevnad på 13,8 månader, 4,2 månader längre än dem som fått docetaxel, oavsett nivå på PD-L1-uttryck. För de patienter som uttryckte PD-L1 var medianöverlevnaden 5,4 månader längre med Tecentriq.

- Det är glädjande att vi nu får tillgång till ett nytt läkemedel inom immunterapin. Detta läkemedel skiljer sig något från de tidigare godkända immunterapierna i och med att det är en PD-L1-hämmare med något annorlunda verkningsmekanism. Förhoppningen är att detta läkemedel ger upphov till färre biverkningar vid behandling av lungcancer men ändå har lika bra eller bättre effekt, säger Ronny Öhman, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus

EU-godkännandet för Tecentriq för behandling av icke-småcellig lungcancer gäller för patienter som tidigare behandlats med cellgifter, oberoende av PD-L1 status. Patienter, som har en tumör med EGFR-mutation eller med ALK-positiva mutationer, ska också ha fått riktad behandling innan Tecentriq sätts sin.

Om godkännandet för behandling av urinblåsecancer

Godkännandet gäller även för behandling av lokalt avancerad eller spridd urinblåsecancer hos patienter som inte är lämpliga för cytostatikaläkemedlet cisplatin (första linjen), samt patienter som tidigare behandlats med cytostatika. Godkännandet bygger på två studier med totalt 1 369 patienter. Resultaten visar att Tecentriq ger långa behandlingssvar hos de patienter som svarar på behandlingen; I gruppen som tidigare behandlats med cytostatika var medianöverlevnaden efter ett år 39 procent. Bland dem som svarade var behandlingssvaret (i median) cirka 3 gånger längre hos dem som svarade på behandling med Tecentriq jämfört med dem som svarade på behandling med cytostatika (21, 7 månader respektive 7,4 månader). I gruppen som inte tidigare behandlats med cytostatika konstaterades en krympning av tumören hos 23 procent av patienterna och hos 9 procent hade tumören helt försvunnit. Medianöverlevnaden efter ett år var 57 procent för denna patientgrupp.

Om lungcancer

Omkring 4 000 personer i Sverige får lungcancer varje år och det är den cancerform som orsakar flest dödsfall. Idag insjuknar fler kvinnor än män och fler kvinnor dör i lungcancer än i bröstcancer. Samtidigt har omkring 15 procent av de kvinnor som får lungcancer aldrig rökt.

Det finns flera former av lungcancer. Icke-småcellig lungcancer står för omkring 85 procent av fallen. Det finns även undergrupper mot bakgrund av vävnadstyp (histologi). Det finns också en rad undergrupper som utmärks av specifika mutationer som bidrar till cancercellernas tillväxt. Att veta till vilken grupp tumören ska räknas är viktigt för att kunna sätta in effektivast möjliga läkemedelsbehandling..

Omkring 25 procent av patienterna med icke-småcellig lungcancer har sjukdom av skivepiteltyp medan cirka 75 procent har sjukdom av icke-skivepiteltyp.

Om urinblåsecancer

Nära 2 800 personer i Sverige drabbas varje år av cancer i urinblåsa, urinrör, urinledare eller njurbäcken. Omkring 70 procent av tumörerna växer ytligt medan 20 procent växer in i blåsans muskulatur. De övriga utgör en mellanform. Urinblåsecancer är tre gånger vanligare bland män än bland kvinnor och omkring 600 personer dör varje år i sin sjukdom. De flesta som drabbas är 65 år eller äldre. Femårsöverlevnaden är 74 procent för kvinnor och 69 procent för män. Den främsta kända riskfaktorn är rökning som svarar för hälften av fallen.

För mer information

Mira Ernkvist, Medicinskt terapiområdeschef, 070-562 12 01, mira.ernkvist@roche.com

Tommy Ringart, Kommunikationschef Roche AB, 0705-62 11 40, tommy.ringart@roche.com

▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Rapporteringen ska göras till Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se eller direkt till Roche på sverige.medinfo@roche.com eller via telefon 08 - 726 12 00.