S: Bottenrekord för väntetiderna inom cancervården – köerna måste kortas

Köerna inom cancervården är längre än någonsin. Under 2021 var det bara 35 procent av patienterna som fick behandling inom medicinskt fastslagna ledtiderna. Det är ett nytt bottenrekord. Socialdemokraterna föreslog i februari att hälso- och sjukvårdsnämnden skulle avsätta 70 miljoner för att vända utvecklingen och korta väntetiderna, men förslaget avvisades av Alliansen.

I början av mars presenterade den regionala cancersamordnaren en lista med åtgärder som skulle kunna vidtas för att öka tillgängligheten i cancervården. Socialdemokraterna kräver nu att de genomförs.

– Köerna för patienterna i cancervården är för långa. Vi vet att förvaltningen är redo att sätta igång ett antal åtgärder som kan korta köerna. Men för att det ska göras krävs både resurser och en politisk vilja, säger Anna-Lena Hogerud (S), regionråd och andre vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.

Socialdemokraterna har därför lämnat in ett så kallat initiativärende till hälso- och sjukvårdsnämnden där de föreslår att de åtgärder som tjänstemännen tagit fram ska genomföras. Det handlar bland annat om att utöka kapaciteten för endoskopier, MR-undersökningar och strålningsbehandlingar, etablera en gemensam regional struktur för samordning och satsa på höjda ersättningar och bättre arbetsmiljö för vårdpersonal som jobbar extra eller på obekväma tider inom cancervården.

– Den socialdemokratiska regeringen bidrar med hundratals miljoner för att finansiera satsningar för kortare köer. Pengarna finns, men Alliansen måste sluta lägga dem på hög och se till att de kommer ut i verksamheten. För oss är cancervården prioriterad, säger Anna-Lena Hogerud (S).

Fakta: Framtagna åtgärdsförslag som Socialdemokraterna vill genomföra

• Informationskampanj för att öka följsamheten till de standardiserade vårdförloppen och underlätta regional samordning.
• Resurstillskott för medicinska behandlingar av vissa cancertyper.
• Gemensam regional struktur för samordning av cancerpatienter.
• Ökad strålningskapacitet genom modernare utrustning och förbättrad kompetensförsörjning.
• Ökad kapacitet för endoskopier/koloskopier genom satsningar på personal, lokaler och utrustning, översyn av avtal med privata vårdgivare och effektivare hantering av väntelistor.
• Satsning på utökad MR-kapacitet.
• Höjd ersättning för arbete med riktade kösatsningar inom cancervården.
• Höjd ersättning för arbete på obekväm arbetstid vid operationsavdelningarna där cancerkirurgin utförs.
• Satsning på förbättrad arbetsmiljö och minskad personalomsättning genom projekten Core Curriculum och Magnet4Europe.

Fakta: Cancerköerna

Målet är att 80 procent av patienterna ska få behandling inom de ledtider som slagits fast i de standardiserade vårdförloppen (SVF). 2021 var det 35 procent av patienterna som fick det, vilket är den lägsta siffran sedan vårdförloppen infördes och en minskning från 41 procent under 2020.

För fyra av de sex vanligaste cancerdiagnoserna var måluppfyllelsen ännu lägre:

• Bröstcancer: 29 procent
• Hudmelanom: 64 procent
• Tjock- och ändtarmscancer: 39 procent
• Prostatacancer: 23 procent
• Lungcancer 23 procent
• Urinvägscancer: 6 procent

Källa: Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsberättelse för 2021.