​Ett bättre Finland 2016: i huvudstadsregionen har man andra prioriteringar gällande stödmottagarna

Sparbanken frågade i mars 2016 finländarna vilka saker som enligt dem bäst främjar välfärden på deras hemorter och vem som behöver mest stöd. Svaren uppgick till nästan 2 200. Av dem kom vart tionde från huvudstadsregionen och svaren visar att de som bor i huvudstadsregionen har andra prioriteringar än resten av landet när det kommer till vem som behöver mest stöd i sitt liv.

I Sparbankens enkät Ett bättre Finland 2016 framgick att den regionala välfärden i huvudstadsregionen skulle förbättras om man tog bort de problem som gäller boende. Ett bättre utbud på hyresbostäder var viktigt för var tredje som bor i huvudstadsregionen men bara för 11 procent i det övriga landet. Likaså fick byggandet av ägarbostäder till rimligt pris ett lika stort stöd i huvudstadsregionen (33 %) men bara drygt 11 procents stöd utanför regionen. *

Att sysselsättningsläget är bättre än i landet i genomsnitt visar kanske det faktum att fastän invånarna i huvudstadsregionen tyckte att det var viktigt att nya permanenta arbetsplatser skapas i regionen (drygt 46 %), så tyckte man utanför metropolområdet att det är en av de viktigaste faktorerna för välfärden (över 72 %). Att man är rätt nöjda med småföretagens situation i metropolområdet tyder åter det att 36 procent av invånarna i huvudstadsregionen vill förbättra deras verksamhetsförutsättningar. Utanför regionen var siffrorna drygt 10 procentenheter högre (över 47 %). *

Nästan var fjärde av dem som bor i regionen tyckte att det är viktigt att utveckla tjänsterna för barnfamiljer. Utanför regionen tyckte ett större antal, dvs. tre av tio, så. När det gäller barnfamiljer var skillnaden störst i hur man förhåller sig till invandrar- och flyktingfamiljer med barn. I huvudstadsregionen ansåg dubbelt så många (22 %) som i övriga Finland (knappt 11 %) att de behöver stöd. *

I fråga om åldringar oroade sig huvudstadsborna mera än det övriga landet för åldringar som lider av ensamhet (42 % vs 36 %). *

När det kommer till ungdomar kände invånarna i huvudstadsregionen större oro för ungdomar som lever i familjer med missbruksproblem och som inte får stöd hemifrån. Över hälften (56 %) ansåg att de behöver stöd medan 43 procent i det övriga Finland tyckte det.

Skillnaderna var tydliga också i fråga om flyktingungdomar och ungdomar i invandrarfamiljer. Nästan var femte (17 %) i huvudstadsregionen ville stöda flyktingungdomar men utanför metropolen färre än var tionde. Till invandrarfamiljernas ungdomar ville över tio procent ge stöd i metropolområdet men under fem procent utanför det. *

Situationen allmänt god i huvudstadsregionen
De som bor i huvudstadsregionen var allmänt taget nöjdare med situationen i sin hemort än på andra håll i Finland. Särskilt sysselsättningsläget och det ekonomiska läget, nivån på närservicen, möjligheterna till hobbyverksamhet för barn och ungdomar samt studieplatser och möjligheten till arbete för ungdomar upplevdes bland dem som bor i huvudstadsregionen vara på en bättre nivå än i resten av landet. I nivån på vård- och välfärdstjänster för åldringar, den allmänna stämningen och samhörigheten och i viljan att hjälpa märktes ingen betydande skillnad i förhållande till resten av landet.

I praktiken var säkerheten det enda undantaget: i det övriga Finland upplevde folk att säkerheten i allmänhet är på en klart högre nivå än i metropolområdet.

* De som svarade fick bland tio alternativ välja de tre som enligt dem är i störst behov av hjälp

Sparbankernas historia och bakgrund till ansvarsfullheten