​Sparbankens enkät Ett bättre Finland 2016 utredde: att skapa nya permanenta arbetsplatser skulle förbättra välståndet mest

Sparbanken frågade i mars 2016 finländarna vilka saker som bäst skulle främja invånarnas välmående på den egna orten och vem som behöver mest stöd. Vi fick sammanlagt nästan 2 200 svar. De flesta förbättringsförslag som kom upp i den öppna responsen kräver inga stora investeringar. Till exempel önskade man för de äldre uttryckligen sällskap och hjälp med dagliga sysslor.

På första plats när det gäller att förbättra välståndet på hemorten kom att skapa nya permanenta arbetsplatser i området (70 %). På andra plats kom aktivering av unga och förhindrande av utslagning (51 %). Sedan kom förbättring av småföretagens verksamhetsförutsättningar (46 %). De som svarade fick välja de tre viktigaste bland tio alternativ.

På plats fyra i prioritetslistan kom stöd till barnfamiljer genom att utveckla tjänster som är viktiga för dem (30 %). Var fjärde tog upp aktiveringen av åldringar och utvecklingen av tjänster uttryckligen för deras behov, 23 procent stödde utvecklingen av sammanhållningen, delningsekonomin och den övriga gemenskapen och var femte (21 %) lägre inkomstbeskattning. En del stöd fick förbättringen av utbudet på hyresbostäder och ägarbostäder till rimligt pris (13 %). *

Fattigdomen bland barnfamiljer oroar
Tre av fem finländare vill hjälpa barnfamiljer som lever på eller under fattigdomsgränsen. På andra plats kom barnfamiljer där den ena eller båda föräldrarna är arbetslösa eller sjuka (47 %). *

Nästan en tredjedel av finländarna vill stöda ensamförsörjar- och barnfamiljer som saknar stödnätverk på orten (29 %). Familjer som har ett långtidssjukt barn eller som riskerar familjevåld vill 28 procent hjälpa. Nästan lika gärna vill man stöda barnfamiljer där föräldrarna har missbruksproblem (26 %). Var femte som svarade ansåg att alla familjer med barn i skolåldern borde få stöd. Tolv procent vill rikta stödet uttryckligen till invandrar- och flyktingfamiljer med små barn. *

Alla åldringar har behov
Av dem som svarade ansåg två av fem att alla åldringar ska få stöd: en behöver pengar till mat, en annan vänner, en tredje hjälp att bära butikskassar. Särskilt vill man stöda åldringar som försöker bo i sitt eget hem så länge som möjligt (38 %). Därefter kom åldringar som lever ensamma, känner sig ensamma och pensionärer och åldringar som lever på eller under fattigdomsgränsen (37 %). Tre av tio vill stöda äldre par där den ena är anhörigvårdare och var fjärde (27 %) vill stöda pensionärer och åldringar som är rörelsehämmade eller har någon allvarlig sjukdom. Åldringar som inte har några anhöriga kvar vill nästan var fjärde stöda. Åldringar som bor på äldreboenden och anstalter vill drygt 13 procent stöda. *

De unga får inte bli utslagna
De populäraste stödmottagarna bland de unga var de som inte hittar en studie- eller arbetsplats och som därför riskerar att bli utslagna (58 %). På följande plats kom ungdomar som kommer från fattiga förhållanden och inte har råd att studera eller ha hobbyer som andra unga. Å andra sidan ansåg de som svarade att nästan alla unga behöver hjälp eftersom det stöd som ges till ungdomar alltid betalar sig tillbaka. De här två grupperna fick stöd av varannan (48 %). Unga i familjer med rusmedelsproblem och många andra problem vill 45 procent stöda. Unga som själva har rusmedelsproblem, ekonomiska problem eller andra problem vill lite flera än var fjärde (27 %) stöda. På följande plats kom unga vars ungdom står i skuggan av egen eller en anhörigs sjukdom (23 %), unga som bor på barnhem eller i fosterfamilj (14 %), flyktingungdomar (10 %) och invandrarfamiljernas ungdomar (5 %).*

Bygga ett bättre Finland

Att stöda det lokala välståndet har varit en del av Sparbankernas verksamhet allt sedan den första Sparbanken grundades i Finland år 1822. För Sparbankerna är det viktigt att Finlands städer, byar och förorter är livskraftiga och utvecklas. Därför har de ända från första början använt en del av sin vinst till att främja det egna verksamhetsområdets välstånd.

Att stöda det lokala välståndet är en del av Sparbankernas kontinuerliga företagsansvarsarbete.

I stället för stora engångsdonationer stöder Sparbankerna hellre flera goda, lokala projekt. De Sparbanker som hör till Sparbanksgruppen stödde i fjol bland annat barn- och ungdomsarbete, krigsinvalider, åldringsarbete, junioridrott och hobbyföreningar med sammanlagt nästan 400 000 euro. Stödobjekten var långt över hundra stycken.

I dag vill vi att ansvaret ska synas i allt som Sparbanken gör, säger Sparbanksförbundets verkställande direktör Pasi Kämäri.

Det ska synas i hur Sparbanken förhåller sig till sina kunder, anställda, partner, sitt verksamhetsområde, myndigheterna, sin omgivning och andra intressegrupper, säger han.

Också kunderna kan påverka ansvarsarbetet. De kan årligen rösta hur bankernas understöd ska användas på deras hemort och vem som behöver mest ekonomiskt stöd. Den här våren kom det sammanlagt 2 196 svar.

- Omröstningen genomfördes nu för fjärde gången. Man fick föreslå specificerade stödobjekt, men samtidigt ville vi nu få en mera heltäckande bild av kundernas tankar om vilka i Finland ska hjälpas och hur det ska göras, berättar Sparbankens marknadsförings- och kommunikationsdirektör Katja Änkilä.

* De som svarade fick bland tio alternativ välja de tre som enligt dem är i störst behov av hjälp.