Försöksodling: Kan restströmmar från din odling bli biokol?

Inom LRF Trädgårds innovationsprojekt Cirkulär Bioekonomi har försök med biokol i baby leaf- och lökodling genomförts av HIR Skåne. En liten vattenhållande effekt av biokol i baby leaf kunde visas och för lökens del kan biokolen vara intressant om man har tillgång till bevattning. Försöken behöver fortsätta då väderleken har varit ojämn under de här två åren.

Text: Sanne Svensson

Biokol har uppmärksammats mycket, inte minst då det är viktigt att hitta alternativ när odling av flerårig vall minskar och djurhållningen blir allt mindre och koncentrerad. Om den dessutom kan gynna tillväxt, vattenhushållning och öka cirkulära flöden inom lantbruket genom att ta tillvara restprodukter, är det verkligen intressant.
Biokol kan tillverkas på många olika sätt och komma från olika ursprung. För lantbrukets del är biokol av restströmmar från den egna odlingen hyperintressant ur hållbarhetssynpunkt.

Skånefrö till exempel tillverkar biokolen i sin anläggning i Hammenhög genom avrens från utsädesproduktionen av spannmål och andra restvegetabilier. Det ger möjlighet att ta tillvara material som annars hade gått till spillo men också en uppgraderad produkt som kan bidra till att både klimat- och miljömål nås.

Ett första test i lökodling

Under säsongen 2022 gjordes ett enkelt test med biokol från Skånefrö på en 25 kvadratmeter stor fältyta hos Almhaga Grönsaker i Skåne. På vinst och förlust spreds överblivet biokol från ett odlingsförsök i spannmål i två olika givor, precis innan sådd av lök. Biokolen applicerades på jordytan och myllades ner med såmaskinen till samma djup som frödjupet och detta jämfördes sedan med det övriga fältet utan biokol.

– Det fanns både en visuell och mätbar skillnad i löketableringens jämnhet och hastighet. Plantorna var fler och uppkomsten jämnare med biokol, vilket ledde till en snabbare utveckling, jämnare avmognad och bättre storleksfördelning av löken. Här handlade det om en direkt effekt från biokolet som kan påverka förhållanden kring framförallt groning och uppkomst, berättar Oskar Hansson, som driver projektet ”Ytlig applicering av biokol samt dess påverkan på uppkomst och etablering i sådd lök”.

Det vi såg var troligtvis en bra miljö för fröet att gro i och för grodden att ta sig upp i, på en lättlera där ytstrukturen lätt blir lidande när det kommit en hel del regn efter sådd.

I år när det genomfördes riktiga försök i projektet märktes dock skillnad från 2022 års resultat i lökodlingen, då förhållandena var totalt motsatta med extremt torrt väder efter sådd.

– Fröerna som såddes som vanligt grodde tillräckligt och fick kontakt med den lilla fukt som fanns, medan de som låg myllade med biokolen låg för torrt. En annan effekt var att mängden ogräs var avsevärt större i biokolsförsöket, vilket troligtvis kan bero på att biokolen sög åt sig jordherbiciderna som applicerades Vi hade 30 procent ogrästäckning där vi testade biokol och 10 procent på resten, säger Oskar Hansson.

Viktigt att påvisa biokolets lönsamhet

Att öka mängden kol i jorden dvs mullhalten, kan göras på flera sätt, men är inte alldeles lätt. Odling av flerårig vall och kontinuerlig tillförsel av organisk gödsel och odling av mellangrödor är det mest effektiva. Men med minskad och mer koncentrerad djurhållning är det inte en realitet för majoriteten av Sveriges lantbrukare. Ett mer realistiskt alternativ kan istället bli tillförsel av biokol, producerat i ett gårdsbaserat cirkulärt system. Att påvisa biokolets lönsamhet och positiva effekter, både på lång och kort sikt, genom studier kopplade till detta är viktigt. Närmast till hands för implementering är specialgrödorna med hög omsättning per ytenhet.

– Storskalig grönsaksproduktion på friland är en destruktiv odlingsform som tär mest på jordarna. Baby leaf är extra intensiv med kort kulturtid, få skörderester och litet rotsystem, tillsammans med intensiv jordbearbetning, frekvent bevattning och låg utnyttjandegrad av tillfört kväve. Det leder till minskade mullhalter, sämre odlingssäkerhet samt hög risk för utlakning av näring. Jag ville undersöka de direkta effekterna genom att tillföra biokol från ett cirkulärt kretslopp av restprodukter från lantbruket, berättar Jonas Jönsson, projektledare för ”Biokolens direkta effekter på vattenhushållning och skörd i intensiva baby leaf-växtföljder”.

Till skillnad från försöken med löken, där torkan var ett problem, fick försöken med baby leaf mer regn än vanligt och behövde aldrig bevattnas, vilket är väldigt ovanligt.

– I år indikerar försöket inte på ett varken positivt eller negativt resultat, utan snarare ingen effekt alls. Jag tror att det beror på att resultatet helt enkelt regnade bort. Vi fick aldrig den där markfukten i ytan som vi tänkte kolla. Men trots detta är skörden högre där vi har applicerat biokol, vilket är konstigt, säger Jonas Jönsson.

– Vi skulle behöva testa en ”riktig” sommar också, som varken innebär torka eller onormala regnmängder.

Hur vill ni gå vidare efter årets resultat?

– Grödorna tär så mycket på odlingssystemen och jag vill fortsätta prova mig fram nästa år. Det finns en potential då man ofta jobbar med lätt jord och kanske kan få stor effekt med liten insats, säger Jonas Jönsson.

– Vi har testat två, fyra och sex liter biokol per kvadratmeter nu, stora mängder vilket inte bara är dyrt utan också svårt att hantera rent praktiskt på ett större område. Vi skulle behöva minska antalet liter per kvadrat och hitta gränserna där man inte får effekt längre och det kan variera mellan olika grödor, säger Oskar Hansson.

– Det hade även varit intressant att utvidga försöken med perenna grödor som jordgubbar, för att förbättra den fukthållande förmågan på platsen där jordgubbarna växer och då verkligen applicera biokolen vid plantan. Men framförallt handlar det om att upprepa våra försök på samma sätt igen och se resultatet över flera år, säger Jonas Jönsson.

Faktaruta:

Biokol skapas via en så kallad pyrolysprocess vilket betyder att torrt organiskt material bryts ned under syrefria förhållanden i 350 till 1 000 grader Celsius. Det organiska materialet kan bestå av restprodukter, såsom frörens och andra skörderester från jordbruket eller träavfall, alger och trädgårdsavfall med mera.

Flera av råmaterialets egenskaper blir kvar i biokolen. Om råmaterialet är poröst med många stora porer, exempelvis ved, kommer biokolet också att ha många stora porer och därmed en hög vatten- och näringshållande förmåga.

Biokolen passar utmärkt för olika mikroorganismer och är också lämplig för att ladda med tillsatt näring.

Källa: European Biochar Certificate

Bild1: Ett randomiserat blockförsök med lök i fyra led, obehandlat och tre olika givor biokol med 2, 4 respektive 6 liter, hos Almhaga grönsaker 2023. Biokolen applicerades på ytan innan sådd, i övrigt lika behandling som det övriga fältet.

Bild 2: Blockförsök i bäddodling av baby leaf-spenat hos Goleaf AB utanför Billeberga. Där gick försöket till på samma sätt som vid lökodlingen, men givor av biokol myllades ner 3-4 centimeter.

Bild 3: Biokol har i tidigare internationella studier bland annat visat potential för att öka den vattenhållande förmågan i jord, öka P-tillgängligheten samt påverka mikrolivet i jorden. Det är dock svårt att dra direkta paralleller till svensk baby leaf-odling, då biokolseffekten är beroende på biokolens ursprung, mängden biokol, jordart, klimat med mera.

Bild 4: Projektledarna för de båda odlingsförsöken med biokol, Jonas Jönsson och Oskar Hansson.

Bild 5: Biokol är i dagsläget en väldigt dyr produkt, men om odlingsförsöken kan få tydliga direkta effekter av biokol första året och redan vid etableringen, då kan användningen öka.

//EU-loggan behöver vara med vid publicering//