Kompostblandning testas för fruktträd

Klimatförändringar, förstörda marker och ökade priser på gödsel och diesel, gör att fruktodlare diskuterar allt mer hur jordarna och markhälsan kan förbättras. År 2022 kunde ett projekt startas vid SLU med målet att optimera gödsling och markhälsa vid äppelodling genom att tillsätta kompost som är både prisvärd och cirkulär. Ett första försök visar på bättre tillväxt och mer näring.

Av Annika Tidehorn

Dominik Merkert, växtskyddsexpert med lång erfarenhet från bland annat fruktodling, har följt de allt tuffare omständigheterna som odlarna kämpar med. När projektet Cirkulär bioekonomi startade för ett par år sedan tog han initiativet till ett försök att förbättra jordhälsa i fruktodling genom optimering av cirkulära aspekter och användning av svampkompost tillsammans med sidoströmmar från äppelodling och närliggande skog.

– Svampkompost som är en restprodukt från championodlingen, har använts i fruktodlingar i flera år. Oblandad svampkompost är dock inte optimal för äppelodling, den skulle kunna blandas med annat växtmaterial. Nu ställde vi oss frågan: kan komposten bli bättre och mer anpassad genom att vi samtidigt använder avfallsprodukter, säger Dominik Merkert.

Fallfrukt tillbaka till odling

Äppelindustrin måste exempelvis hantera en stor mängd fruktavfall, dels äpplen som ruttnar under lagring men även juicerester från pressning.

Dessutom finns flis från närliggande skogsplantering eller röjda fruktträdgårdar vilket ytterligare är källor till högkvalitativt organiskt material.

– Både fallfrukt och träflis är möjliga komponenter i en kompost som kan användas för att förbättra markhälsan, även om det ännu bara finns lite kunskap om deras biologiska och kemiska egenskaper. Förutom att det blir jordförbättring kan vi ta tillvara material som annars skulle brännas eller transporteras bort från området.

Idealiskt vore att använda lättillgängligt växtmaterial och avfall som är lokalt producerat för att minimera transporter ur såväl kostnads- som miljöskäl, säger Dominik.

Kompost med olika sammansättning

Ett första steg i forskningen med optimerad kompost i fruktodling har tagits genom projektet som pågått under ett drygt år vid SLU under ledning av Samar Khalil, docent i trädgårdsvetenskap.

Målsättningen med projektet var att testa själva komposten för att se vilket näringsinnehåll den kan ha. Förutom svampkompost ingick träflis, rester från Kiviks musteri och äpplen som kaserats efter att de blivit dåliga under lagring. Tre olika kompostblandningar gjordes med olika mängd av respektive råvara. Den första innehöll lika delar av komponenterna, den andra innehöll 25 procent äppelavfall, 50 procent svampkompost och 25 procent träflis medan den tredje varianten innehöll hela 40 procent av vardera äpple och träflis och bara 20 procent kompost.

Komposten har sedan blandats med jord som lagts i krukor där äppelkvistar har planterats.

– I försöket kunde vi se att växten fick en snabbare tillväxt, både i bladen och i rötterna oavsett vilken kompostblandning som användes, säger Samar.

– Det var också positivt när vi mätte näringsinnehållet av kalcium, kalium, fosfor och magnesium men även en del mikronäringsämnen. Man kan jämföra exempelvis med torv och ser då att svampkomposterna utgör en bra reservoar för näringsämnen, säger hon.

Mer resultat väntas komma

En student vid Alnarp SLU har arbetat med projektet i sin masterutbildning. Alla resultat från försöken finns inte på plats ännu utan redovisas senare i vår. Exempelvis har kompostblandningar också prövats i basilikaodling.

Arbetet och testerna med dessa kompostblandningar är ett första steg för att få fram en bra blandning. Nästa steg är att lägga ut komposten i