“Nätverksträffarna är viktiga eftersom vi nationellt behöver utveckla våra företag inför stora utmaningar”

Vi förbrukar mer resurser än vad planeten mäktar med och alla branscher och verksamheter behöver hitta nya lösningar för att minska miljöbelastningen. De svenska trädgårdsföretagen som odlar blommor, frukt och grönsaker arbetar aktivt för att möta energiutmaningar och extrema väderförhållanden.
Malin Indebetou och Anna-Karin Selling deltog förra året i programmet ”Goda affärer Cirkulär bioekonomi” för att hitta samarbetsformer och lära av varandra. Malin är uppvuxen på landet och driver ett stort lantbruk tillsammans med sin man medan Anna-Karin Selling och hennes man är nya som fruktodlare och musteriägare.

Text: Annika Tidehorn

Säsongens Bästa besökte Låsta Gårdshotell utanför Strängnäs där nätverksträffen för programmet Goda affärer Cirkulär bioekonomi, haft avslutning. Deltagarna har förkovrat sig, utbytt erfarenheter och fått nya vänner för fortsatt kontakt och samarbete. Det sistnämnda är inte minst viktigt och de otroligt varma orden och kramarna när deltagarna skiljs åt är ett bevis på att flertalet kommer att ses och höras av igen.
Programmet Cirkulär bioekonomi är tänkt att skapa framgång på ett hållbart sätt genom att deltagarna stärker sig själva, sin verksamhet och sina affärer. Första och sista träffen har varit i verkliga livet på gemensam plats och däremellan har gruppen haft digitala träffar och ett par studiebesök.

Såväl nya som erfarna i trädgårdsnäringen
En av deltagarna, Anna-Karin Selling, har som ny i trädgårdsbranschen haft stor nytta av kunskaperna och inte minst stödet från de övriga mer erfarna odlarna.
– Jag arbetar som arkitekt och min man Carl är kommunikatör så för oss båda är det nytt att bli fruktodlare med eget musteri. Vi har en gård på fyra hektar i Skänninge på Östgötaslätten, där vi har planterat 2500 äppelträd än så länge men vi har beställt fler, både ciderträd och vanliga äppelträd. Helt nytt för den här säsongen är musteriet i vilket vi i år mustade fyra och ett halvt ton äpplen åt kunder. Planen är att framöver när de egna träden börjar ge skörd, om tre-fyra år, sälja ätäpplen på den lokala marknaden och även göra must av egen frukt och senare även cider. Vi har också kontakt med grönsaksodlare i trakten och undersöker möjligheterna att färskpressa grönsaker till dryck, säger Anna-Karin.

En annan av deltagarna är Malin Indebetou som har en helt annan bakgrund än Anna-Karin. Malin är uppvuxen på landet och driver en stor gård tillsammans med maken Calle utanför Hjo i Västergötland.
– Vi har ett traditionellt lantbruk med kycklingar, spannmål, energiskog, skog och bostäder och sedan tio år även självplock av jordgubbar på cirka tre hektar. Under åren har vi fått många frågor från våra besökare och kunder om det inte går att köpa, äta eller plocka annat på gården förutom jordgubbar. Det har vi tagit fasta på och köpt ett begagnat växthus på 650 kvadratmeter. Vi kommer att odla tomater i ungefär halva huset och resten blir jordgubbsodling för att förlänga säsongen. Men vi vill gärna ha lite sallat och örter också, berättar Malin.
– En av anledningarna till att jag är med på de här nätverksträffarna är att vi nationellt behöver utveckla våra företag inför de stora utmaningar vi i branschen står inför. Det gäller bland annat vår diesel och elanvändning, säger hon.

På deras gård Munkebo har de investerat i solceller i omgångar och nu producerar de två tredjedelar av energin själva via solel. En stor och efterlängtad investering är den finska gengaspannan Volter som de tittat på länge. Den eldas med flis från den egna skogen. Pannan producerar 320 000 kilowattimmar el och 800 000 kilowattimmar värme och kompletterar gårdens andra flis- och helvedspannor bra.
– Vi har kulvertsystem och värmer sju bostäder, flera djurstallar och verkstad. Restprodukten blir biokol som vi kan använda i den egna odlingen som jordförbättring. Volterpannan gör att vi nu är helt självförsörjande på el!
Dessutom kommer vi använda överskottsvärmen som bildas i pannrummet där gengaspannan står, den ska nämligen ledas ut i det nyligen uppbyggda återbrukade växthuset, säger Malin.

Att planera och bli innovativ är nödvändigt
Anna-Karin tycker att nätverksträffarna har varit bra för erfarenhetsutbyte.
– Vi har blivit vägledda i att hantera utmaningar, tänka rätt och ta sikte på framtiden. Man måste bli innovativ när kostnaderna är höga. Att pusha varandra och att få goda råd är lika viktigt. Det känns bra att ha ett kontaktnät nu efter träffarna så att man kan göra studiebesök och fortsätta att dela tips och råd, säger Anna-Karin. Att det allra viktigaste ämnet har varit planering är Malin och Anna-Karin överens om. Det är A och O för en företagare som behöver spara både tid och pengar.

Anki Roth som varit kursledare tillsammans med Folke Brinckmann tycker att det blev ett väldigt givande år.
– Nu på sista träffen kopplade vi tillbaka till mål och handlingsplaner som deltagarna gjorde under de första träffarna i början av året och de blickade även framåt och satte nya mål och handlingsplaner. Jag är helt övertygad om att de flesta deltagarna har gjort insatser och fattat beslut som är direkt kopplade till att de har deltagit i programmet och som inte hade blivit av om de inte hade varit med, säger hon.

Goda affärer Cirkulär bioekonomi
Programmet är ett stöd för trädgårdsföretagare som vill utveckla sin affärsverksamhet, bli stärkta som företagsledare och bygga nya goda affärer. Inom LRF Trädgårds projekt, som finansieras av Europeiska jordbruksfonden, har flera undersökningar och tester satts igång. Men även coachade nätverksträffar med program för att öka kunskapen, nyttan och affärerna kring cirkulär bioekonomi, ledarskap och verksamhetsutveckling. Mellan träffarna har deltagarna coachats både individuellt och i mindre grupper.

Det har varit två grupper 2023 och två grupper föregående år (digitalt). Grupperna har varit geografiskt indelade så gott det går för att förenkla fysiska möten.

Gunnar A Johansson är projektledare för Goda affärer Cirkulär bioekonomi, han säger så här:
Vi ska ha så lite avfall som möjligt i vårt samhälle genom att låta ett avfall bli en resurs i nästa produktionsled, vilket minskar avfallet, skapar en hållbarare värld och mindre miljöbelastningar.

Gå gärna in på LRFs hemsida och titta på filmerna för att få inspiration eller lära dig mer om vad cirkulär bioekonomi är. Där finns t ex tre bra filmer på temat Cirkulär bioekonomi.

Goda affärer – cirkulär bioekonomi - Lantbrukarnas Riksförbund

Bildtext
Anna-Karin Selling, Carl Selling, Anders Norlén, Liliya Gubaydullina, Anna Ersson, Anki Roth kursledare, Malin Indebetou, Pernilla Pettersson och Folke Brinckmann kursledare.

På bilden fattas Robert Forsberg, Henrik Tevell, Klara Palerius och Angelica Lindberg.