SLU har testat: Kan tomatbladen användas som näringstillförsel?

Jakten på att hitta nya sätt för att ta hand om svinn och avfall pågår. Genom projektet Cirkulär bioekonomi har SLU nyligen avslutat ett spännande försök med att utvinna juice och fibrer ur tomatblad. Extrakten har testats som näringstillförsel och jämförts med en mer konventionell mineralisk lösning.

Text: Annika Tidehorn

Redan för några år sedan när Tobias Tarler, lantbrukare och entreprenör började transportera tomatblad från Nordic Greens utanför Trelleborg till en avfallsanläggning, funderade han på om det inte kunde finnas något bättre sätt att ta vara på de gröna bladen.

– När jag såg den stora mängden blad tyckte jag att det var slöseri att de bara skulle tippas på hög för att så småningom förmultna. Det kan bli flera hundra ton med blad på ett år och jag tycker det är idioti att inte försöka göra något åt det. Hanteringen är en stor kostnad för odlaren samtidigt som fin näring går till spillo.

Bladmassan är seg och innehåller mycket växtsaft och värme. Jag har tippat tomatblad i en hög hemma på gården för att testa och den har inte riktigt förmultnat efter fem år, säger Tobias.
Han tog kontakt med SLU och berättade om sina tankar på bättre resurshantering av bladmassan.

Så småningom när LRF Trädgårds projekt Cirkulär bioekonomi startade passade tomatbladshanteringen väl in som ett innovationsprojekt.

Tomatbladen separerades till juice och fibrer

– År 2022 drog vi igång ett första försök, där vi med en speciell separeringsteknik fraktionerade ut fibrer och proteiner ur tomatbladen, säger Karl-Johan Bergstrand, universitetslektor vid SLU i Alnarp.

Till försöken samlades tomatblad in vid tre tillfällen från den stora skånska tomatodlingen som Tobias transporterar tomatblad åt. Vid odling av tomater i växthus avlägsnas cirka tre blad per planta varje vecka för att släppa in ljus och optimera tillväxt. I större odlingar blir det en betydande mängd biomassa som produceras kontinuerligt.

– Tomatbladen separerades i en juicepress till en grönjuice och en fiberfraktion. Juicen användes som bas i en organisk näringslösning och fibrerna i ett odlingssubstrat, säger Karl-Johan.

Juicen hettades upp så att proteinerna koagulerade och centrifugerades sedan till en fast fraktion och en brunjuice.

I det ena försöket användes brunjuicen som späddes ut så att kväveinnehållet matchade den mineraliska lösningen som användes som jämförelse. Växterna som användes i föröksodlingen var pak choi, mangold och sallat.

Resultaten med brunjuice som näringskälla var bra då vikten blev högre hos de plantor som gödslats med den.

I det andra försöket odlades plantorna med antingen bara jord eller jord med 30 volymprocent med fibrer från tomatblad. Resultaten med fiberfraktionen som substratkomponent var inte lika positiva som att använda brunjuice. Visserligen fick blandningen som var gjord på 30 procent tomatbladsfibrer och 70 procent torvbaserat substrat goda fysikaliska egenskaper men tillväxten hämmades hos pak choi och sallat. Troligen innehåller fiberfraktionen något ämne som är tillväxthämmande för vissa växtslag.

– Detta är ett första försök och det finns all anledning att ta det vidare. Det finns mycket mer vi behöver undersöka, inte minst skulle vi gärna pröva brunjuicen även på andra växtslag, säger Karl–Johan Bergstrand.

Alla nya idéer är välkomna

Gunnel Larsson, kvalitetsrådgivare på Sydgrönt tycker att försöket vid SLU är spännande.

– Det finns mycket att göra kring svinn och resurshushållning och det diskuteras ofta hur man kan använda sådant som är svårt att bli av med. Med just tomatblad vet jag att det i Holland t ex har testats att ta fram förpackningsmaterial. Även i Slovenien utvecklas ny teknik för att ta fram en massa av tomatblad och stjälkar som tillsammans med återvunnen pappersfiber kan bli kartong.

Det är stor skillnad på att ta tillvara olika biomassor som både ska förvaras någonstans och hanteras. I ett fält med

t ex sallat blir resterna i fältet och då plöjer odlaren ner överblivna blad medan det i en växthusodling handlar om kvittblivning som är kostsamt. Så alla nya innovativa idéer av olika slag är välkommet för odlarna, säger Gunnel.

Bildtexter:

Bild 1: Här syns tomatblad som har lämnats kvar på marken. I en tomatodling avlägsnas 2–3 blad per vecka från varje planta.
Foto: Karl-Johan Bergstrand

Bild 2: Fiberfraktionen som fås ut av tomatbladen. Foto: Karl-Johan Bergstrand

Bild 3: Fraktioneringen av tomatbladen gjordes med hjälp av en juicepress (Angelica Angel Juicer). Foto: Karl-Johan Bergstrand

Bild 4: Försöksuppställning i odlingskammare. Foto: Karl-Johan Bergstrand

Bild 5: Pak Choi (överst), sallat (mitten), mangold (underst) som näringsvattnats med antingen mineralisk näringslösning (vänster) eller organisk näringslösning baserad på brunjuice från tomatblad (höger). Foto: Karl-Johan Bergstrand

Bild 6 Karl-Johan Bergstrand, Foto: Anna Karin Rosberg.