Öborna gillar nya elfärjan Ellenor och skolbarnen får lära sig säkerhet till sjöss

På öarna utanför Tjörn är färjan skolväg, förbindelse med fastlandet och en viktig del av samhällets trygghet.

När nya Ellenor sattes i trafik mellan Rönnäng, Dyrön och Åstol i somras fick öborna en ny eldriven färja. Samtidigt fortsätter rederiet ett mångårigt arbete för att göra även de yngsta öborna trygga till sjöss.

För barn som växer upp på öarna börjar livet som färjeresenär tidigt. Redan från förskoleklass, ”nollan”, kan barn behöva lära sig att resa själva över fjorden. Det ställer andra krav på kollektivtrafiken än på många andra håll i Sverige.

Barnen behöver inte bara veta vilken färja de ska ta. De behöver känna sig trygga ombord, känna igen personalen och veta vad de ska göra om något oväntat inträffar.

Därför har rederiet under flera år arbetat aktivt med kontakten med öarnas skolbarn och låtit barnen lära känna verksamheten och säkerheten ombord.

I höst har skolbarnen bland annat fått träna med livflotte. De får se och prova säkerhetsutrustningen och lära sig hur man ska agera om något händer till sjöss.

För ett barn som regelbundet åker över fjorden är det mer än en spännande skolaktivitet. Det handlar om att göra en viktig del av vardagen trygg och bekant.

Den nya färjan har blivit en del av öbornas vardag

Ellenor sattes i trafik den 16 juni 2026 på linje 361 mellan Rönnängs brygga, Dyrön och Åstol.

För öborna innebär den nya färjan en modernare och tystare förbindelse med fastlandet och mellan öarna. Men den har också byggts för ett samhälle där färjan ibland behöver fylla fler funktioner än att transportera vanliga passagerare.

På fördäcket finns plats så att en ambulans kan köra ombord. Det är en detalj som tydligt visar skillnaden mellan en färjeförbindelse i skärgården och en vanlig kollektivtrafiklinje på land. När någon på en ö behöver akut vård är transporten över vattnet en del av samhällets beredskap.

Samma fartyg som på morgonen tar barn till skolan kan därför också bli en viktig länk när minuter är betydelsefulla.

Från fossildrift till eldriven skärgårdstrafik

Bakom den nya färjan finns samtidigt en större miljöomställning.

Tjörns Hamnar har under flera år arbetat strukturerat med sin miljöpåverkan. I dag bedrivs eldriven trafik både på linje 361 mellan Rönnängs brygga, Dyrön och Åstol och på linje 362 mellan Kyrkesund och Härön.

Linje 362 har haft eldrift sedan december 2025 och Ellenor togs i trafik på linje 361 den 16 juni 2026.

Omställningen innebär att användningen av fossila bränslen i den ordinarie driften har reducerats till nära noll. Fossilt bränsle finns fortfarande för reservkraft i nödläge.

Det innebär inte bara minskad klimatpåverkan. Elektrifieringen reducerar också utsläppen av bland annat kväveoxider, svaveloxider och partiklar.

Tystnaden är också en del av miljövinsten

En miljöförbättring behöver inte alltid visas i en tabell. Den kan höras. Eller snarare inte höras.

Den nya färjan är byggd för högt ställda krav på bland annat ljudnivå. Skillnaden blev påtaglig för miljörevisor Ann-Sofie Gustafsson på SamCert redan kvällen före internrevisionen, vid resan ut till Åstol.

”Ellenor gled nästan ljudlöst genom mörkret mot Åstol. Jag var där för att revidera miljöarbetet, men just då behövdes inga dokument för att förstå en del av resultatet. Tystnaden gjorde elektrifieringen påtaglig”, säger Ann-Sofie Gustafsson, miljörevisor och VD på SamCert AB.

Det är också en påminnelse om att miljöarbete handlar om mer än klimatutsläpp. Ljud, luftkvalitet, energianvändning och påverkan på den omgivande miljön är delar av samma helhet. För människor som bor i skärgården blir förändringen dessutom en del av den dagliga livsmiljön.

När ett stort miljömål redan är uppnått

Elektrifieringen innebär samtidigt en ny utmaning för det fortsatta miljöarbetet. Vad ska nästa stora miljömål vara när en av verksamhetens mest uppenbara direkta miljöbelastningar redan har minskat kraftigt?

Vid årets internrevision blev just den frågan central. När den fossila bränsleanvändningen i ordinarie trafik har reducerats till nära noll behöver verksamheten lyfta blicken längre ut i värdekedjan.

Nästa förbättring kanske inte finns i färjans maskinrum. Den kan finnas hos ett varv, i ett materialval, i en produkt som köps in eller i de miljökrav som ställs på en leverantör.

Det långsiktiga miljöarbetet går därför vidare med frågor om bland annat inköp, leverantörspåverkan och hur verksamheten kan använda kravställning, dialog och uppföljning för att åstadkomma miljöförbättringar även utanför den egna verksamheten.

Hållbar skärgårdstrafik börjar med människorna

Det är lätt att beskriva elektrifieringen i motorer, energi och utsläpp. Men för öborna är resultatet betydligt mer vardagligt.

Färjan ska gå när någon behöver ta sig till jobbet. Den ska få hem människor på kvällen. Den ska kunna ta en ambulans över fjorden när det behövs. Och den ska kännas trygg för de barn som växer upp med färjan som en självklar del av vägen mellan hemmet, skolan och resten av världen.

Därför säger kanske höstens livflotteövning med skolbarnen lika mycket om verksamheten som den nya tekniken gör.

Barnen får lära känna säkerhetsutrustningen. De får möta människorna som arbetar på färjorna. Och den dag några av dem börjar göra resan över fjorden på egen hand är både färjan, personalen och rutinerna redan bekanta.

Samtidigt sker resan nu med eldrift. På ett stilla hav kan Ellenor glida nästan ljudlöst mellan öarna. Det är en liten förändring i vardagen på några svenska öar, men samtidigt en del av en betydligt större omställning.

För verklig hållbarhet handlar inte bara om att minska utsläppen. Det handlar om att göra det möjligt för människor att leva, gå i skolan, känna sig trygga och bo kvar även där vägen till fastlandet går över vatten.

Fakta: Skärgårdstrafiken på Tjörn

• Ellenor: Ny eldriven färja som togs i trafik den 16 juni 2026.
• Linje 361: Rönnängs brygga–Dyrön–Åstol.
• Linje 362: Kyrkesund–Härön. Eldrift sedan december 2025.
• Beredskap: Ellenor har plats på fördäcket för att ta ombord en ambulans.
• Miljö: Fossilbränsleanvändningen i den ordinarie driften har reducerats till nära noll. Reservkraft finns för nödläge.
• Barn och säkerhet: Rederiet arbetar återkommande med öarnas skolbarn. Under hösten har barn bland annat fått träna med livflotte.
• Fortsatt miljöarbete: När de direkta fossila utsläppen minskat flyttas fokus vidare mot bland annat inköp, material, varv och leverantörer.