Googles chefsgeograf Ed Parsons är övertygad - läs intervjun!

Googles chefsgeograf, Ed Parsons, är övertygad – det är geospatial analys i megaformat som ska göra dagens science fiction till morgondagens verklighet.

– Revolutionen är nära. Klimatsmart stadsplanering och självkörande bilar är bara runt hörnet.

– Men vi är inte där riktigt än – som du märker, säger Ed Parsons på en sedvanligt svajig telefonlänk, som envisas med att brytas gång efter annan, under hans tågresa från Googles huvudkontor vid Tottenham Court Road i centrala London och villan i Teddington, nära Londons gräns till grevskapet Surrey.

– Jag har ännu inte upplevt ett land i Europa där man kan åka tåg och samtidigt tala i mobiltelefon utan störningar. Det verkar vara en teknologisk utmaning av rang, säger han en halvtimme senare, då han ringer tillbaka från kontorstelefonen i hemmet.

Ed Parsons är geografifanatikern och kartografinörden vars barndomspassion för geografi och datorer – och vuxna tro på öppna data – landade honom det häftigaste jobbet i branschen. Han har under åtta år varit Googles ”geospatiala teknolog”, eller chefsgeograf. Jobbet består i att göra Googles karttjänst smartare till gagn för de miljarder människor som använder den varje månad.

Kartläggning har blivit oändligt mer avancerat på dessa åtta år, och till och med litet hippt i en tid då visualiserad data kan bli viralt på nätet på nolltid (”som kartnörd var man väl knappast cocktailpartyts centralpunkt på 00-talet, men idag är många intresserade av vad jag gör”). Men medan du och jag använder webbkartor för att navigera till ett spännande museum, Storgatan eller närmsta pub jobbar Ed Parsons med att förändra världen.

– Vi närmar oss revolutionen. I 1000 år har kartografiska principer varit bundna till papper. Du ritar en karta, trycker den och alla ser exakt samma saker. Nu är våra media, till exempel mobiltelefonerna, så flexibla att kartorna kan personaliseras utifrån användarens preferenser, vilket betyder att du och jag får helt skilda upplevelser när vi besöker en plats eller reser en sträcka. Och större nytta, säger han och exemplifierar med den egna tjänsten Google Transit i Singapore, som gift ihop kollektivtrafikens tidtabeller med trafikrapporter i realtid och intelligent routing som kan avläsas i mobiltelefonen.

– Google Transit visar entydigt att folk gärna åker kollektivt om de vet när och var transporterna går. Det är brist på information som får oss att välja bilen. Vår nya djärva värld kommer att handla mindre om piskan och mer om moroten. Det är genom att ge människor den information de behöver som man ändrar på beteenden, säger Ed Parsons.

Google Transit och IPhones app för tågtidtabeller är en indikation på den just nu dominerande trenden inom den geospatiala industrin, appar som sätter resa och resmål i ett större sammanhang. Tidigare fick vi själva samla information för att planera resan, vi skrev ut kartor och rutter, kanske adresser vid slutmålen och telefonnummer till dem vi skulle besöka. Nu finns all den informationen på våra mobiltelefoner var vi än är. Mobiltelefonen kan dessutom automatiskt servera den mest relevanta informationen om platsen, den lokala tiden, var våra vänner befinner sig och vilken typ av restaurang vi föredrar.

– Den förmågan innebär massiva affärsmöjligheter. Hur värdefullt är det inte för en affärsidkare att kunna informera potentiella kunder som är nära butiken att den rear ut den produkt kunden eftersöker just nu. Och både kunden och affärsidkaren tjänar på den interaktionen, säger Ed Parsons.

Användningen av geospatial information och enkla geospatiala verktyg har redan blivit mainstream. Idag finns det över 500 miljoner Google Earth-användare. Varje timme gör Google Maps användare över 10 000 tillägg eller korrektioner. Tillsammans använder Google Earth- och Google Maps-användarna över en miljon timmar om dagen till att browsa geoinnehåll. Google Earth och Google Maps delar på en kartdatabas med detaljerade gatukartor i över 100 av världens länder, transitinformation till över 400 städer och trafikinformation för alla städer i sju länder. Eftersom allt är parat med ett baslager av satellit- och flygfotografier ger det den mest detaljerade världskartan som någonsin producerats för allmänheten.

– Och eftersom företagsamt folk nu inlett arbetet med att knyta samman dessa enorma mängder av geospatial information med data som samlats i nationella institutioner, inte bara kartor och GPS-info, utan till exempel trafikinformation, socio-ekonomisk data och meterologiska uppdateringar, växer ett nytt ekosystem fram. Det kommer inom en nära framtid att utgöra den bördiga jorden för nya innovationer och således också ekonomisk tillväxt och smartare och grönare samhällen, säger Ed Parsons.

Det finns förstås problem, vid sidan av de ofta anförda integritetsaspekterna. Det är inte alltid lätt, varken för Google eller för andra hågade IT-entreprenörer, att få tillgång till den publika information kring till exempel urban hälsa, luft- och markföroreningar, utsläpp, trafik och andra aktiviteter som krävs för att utveckla coola, uppfinningsrika och användbara tjänster, menar Ed Parsons.

– Trots att det handlar om offentliga uppgifter har det inte automatiskt handlat om öppna

data. Särskilt i Europa finns det mycket komplicerade licensavtal som sätter hämsko på utvecklingen. Det krävs också genomgripande förändringar då det gäller lagstiftning. Men i de flesta fall går det att anonymisera känslig information. Jag börjar dock skönja en förändringsvilja både i EU och i enskilda länder. Samtidigt släpper flera viktiga länder i världen sin geospatiala data fri.

Men revolutionen handlar i första hand inte om stora lösningar som levereras av stater och regeringar, menar Ed Parsons. Fundamentalt handlar det om folket, den enskilda människan, som levererar relevanta sökdata och preferenser till stora databaser som lägger grunden till användbara och klimatsmarta tjänster och till hållbar stadsplanering.

Ed Parsons kallar det för ”människomodellen”.

– Vi gör staden smart genom att göra medborgaren smart. Om du kan dra ner uppvärmningskostnaden av ditt hem med fem procent via din smarta mobilapp genom att inte elda för kråkorna då du är på jobbet, eller din Iwatch ger dig den smartaste vägen att färdas, förbi trafikstockningar, olyckor och vägarbeten, då du ska och storhandla – fundera över vilka ackumulerade besparingar i tid, pengar och miljö det innebär för till exempel Storstockholmsområdet.

Enskilda hushåll och enskilda individer är således nyckeln, anser Ed Parsons.

– Ju fler människor, maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder och andra saker som förses med sensorer och datorer som kommunicerar med databaserna, desto bättre blir geodatatjänsterna. Liksom våra förutsättningar till att planera och bygga hållbara transportsystem och samhällen.

Text: Patric Elmén

Ed Parsons

Familj: Hustru och två barn. ”Inget intresse för kartor där, tyvärr. Försökte nyligen få ut barnen på hajk, men det föll inte i god jord”.

Fritid: Navigation. ”Litet förutsägbart, kanske – men jag gillar att gå ut i naturen med karta och kompass, vilket passar bra med min ambition att promenera minst 10 000 steg om dagen”.

På nattygsbordet: Just nu Steve Jobs mycket intressanta biografi. Annars mest skönlitteratur.

I hörlurarna: Klassisk jazz och jazzfunk. 

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 1 2016