Lär dig mer om Sjöfartsverkets isbrytare

Sjöfartsverket ansvarar för att samtliga svenska hamnar kan ha öppet året runt. Inom detta ansvarsområde ingår utöver att bryta is till havs också att assistera, dirigera, leda och bogsera fartyg som har problem att komma fram.

Sjöfartsverket har fem egna isbrytare; Ale, Oden, Atle, Frej och Ymer. Även Sjöfartsverkets arbetsfartyg Baltica och Scandica har isbrytarförmåga. Vid behov hyrs externa resurser in, till exempel bogserbåtar.

Alla fem statliga isbrytare har många år på nacken och den äldsta, Ale, har varit i tjänst ända sedan 1973. Därefter började Atle sin tjänstgöring 1974, Frej 1975 och Ymer 1977. Sen följer isbrytaren Oden, som tjänstgjort sedan 1988.

Behovet av nya isbrytare

Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Utan isbrytare riskerar vissa hamnar att behöva stänga verksamheten i upp till 130 dagar om året, vilket skulle vara förödande för näringslivet.

Inom Sjöfartsverkets isbrytarflotta är fartygen Atle, Frej och Ymer i stort behov av att bytas ut då de lever på lånad tid. Sedan våren 2020 pågår ett samarbete med Sjöfartsverkets finska motsvarighet om att ta fram en ny design för kommande generationers isbrytare, men ännu har inget beslut om finansiering tagits.

Sjöfartsverket vill att finansiering, och driften, av isbrytningsverksamheten läggs in i Trafikverkets kommande Nationell plan för transportinfrastruktur.

Lågsäsongen

Över sommar och lågsäsong ligger isbrytarna inte stilla vid kaj utan det finns fortfarande gott om uppgifter som måste genomföras. Bland annat görs reparationsarbeten, men framförallt det mer långsiktiga underhållet av isbrytarna. Eftersom att vissa av isbrytarna är nära 50 år gamla är lågsäsongen en minst lika viktig del som isbrytarsäsongen.

En av de mest återkommande utmaningarna med underhålls- och reparationsarbetet är bristen på reservdelar, eftersom att isbrytarna är så pass gamla. Därför måste alla reservdelar specialtillverkas eller specialanpassas för att passa in i den föråldrade teknik som dagens isbrytare är byggda med.

Under de underhålls- och reparationsarbeten som pågår under lågsäsongen deltar även isbrytaren Oden inom en rad olika forskningsexpeditioner i Polarforskningssekretariatets regi, vilket i sin tur utgör en viktig komponent inom forskningsvärlden. Oden har bland annat deltagit i forskningsprojekt med att undersöka klimatförändringar och issmältningen vid Arktis.

Frågor & Svar

Nya isbrytare

Var i arbetet med nya isbrytare befinner ni er?

Sjöfartsverket är nu i den första delen av designfasen som syftar till att ta reda på hur själva isbrytarkonceptet ska se ut för att klara de krav som finns. Därefter inleds olika fysiska tester i isbassänger, där olika skrovtyper med olika propellerarrangemang testas i olika isförhållanden.

Designfasen pågår till november 2021 då färdiga ritningar ska presenteras.

Vilka behov finns av nya isbrytare?

Förutom behovet av nya och därmed mer driftsäkra isbrytare ser Sjöfartsverket bland annat ett stort behov av att kunna möta såväl dagens, som morgondagens fartygsflottor. Under de senaste decennierna har lastfartygen vuxit till sig och redan idag kommer större fartyg än isbrytarna är anpassade för, och prognosen är att handelssjöfarten kommer fortsätta i samma riktning, bland annat till följd av både ekonomiska och miljömässiga vinster.

När ska de nya isbrytarna vara klara?

Sjöfartsverket ser ett behov av att ha en föryngrad isbrytarflotta till år 2030.

Vad ska de nya isbrytarna drivas med?

Kraven för nästa generations isbrytare är att de ska drivas med förnybart bränsle, vilken typ av bränsle det kommer handla om är fortfarande inte bestämt. Sjöfartsverket ser över flera olika lösningar med alltifrån olika hybridlösningar, till LNG (liquefied natural gas) och förbränning av fossilfria bränslen.

Klimatet

Blir inte klimatet varmare för varje år?

Något förenklat är Östersjöregionen belägen mitt emellan två luftmassor, vilket i sin tur bidrar till att klimatet kan varierar kraftigt från år till år. Till följd av detta kan de rådande klimatförhållandena bidra till en kraftig istillväxt i området. För södra Östersjöregionen betyder detta temperaturer över fryspunkten under hela vintern, medan det allra längst i norr fortfarande kommer att vara minusgrader under överskådlig tid framöver.

Vart är det is?

SMHI uppdaterar denna iskarta dagligen. Den visar var det finns is, vilken typ av is det är och hur utbredningen ser ut.

Isbrytarna

Hur bryter en isbrytare is?

Förutom isbrytarnas maskinstyrka har de hjälp av ett krängningssystem. Fartyget kan vagga sig fram, vilket sker med hjälp av ett system där vatten pumpas från sida till sida inom skrovet.

Isbrytaren Oden fungerar något annorlunda än Sjöfartsverkets andra isbrytare med sin trubbiga/plana för. Oden har ett system där vatten pumpas ner mellan skrovet och isen, som ett smörjmedel mot isen. Istället för att vagga sig fram tar sig Oden upp på isen framför sig, och trycker sedan ner isen under sig.

Hur tjock is kan isbrytarna bryta?

Hur tjock is isbrytarna kan bryta beror dels på hur isen ser ut, men också sett utifrån vilken fart isbrytarna bryter i.

Generellt beräknat gäller följande för Sjöfartsverkets isbrytare:

• Ale: 0,6 meter is i 3 knop
• Atle, Frej och Ymer: 1,2 meter is i 3 knop
• Oden: 1,9 meter is i 3 knop

Hur snabbt går isbrytarna?

• Ale: 12 knop i öppet vatten, 8 knop är normalfart i öppet vatten
• Atle, Frej, Ymer: 18 knop i öppet vatten, 12 knop är normalfart i öppet vatten
• Oden: 16 knop i öppet vatten, 11 knop är normalfart i öppet vatten

Hur stor är en isbrytarbesättning?

Under issäsongen har Ale normalt en besättning på tolv personer. Atle, Frej, Ymer och Oden har en besättning på mellan 22 och25 personer. Under lågsäsongen kan besättningen vara något mindre.

Var befinner sig isbrytarna nu?

Det går att hitta våra verksamma isbrytare i ViVa-appen där de finns som väderobservationer. De finns även här, där det är möjligt att se isläget och grannländernas isbrytare (och andra fartyg) 

Press/Media

Kan jag som journalist få åka med en av era isbrytare?

På grund av pandemin och smittrisken har vi i nuläget inga möjligheter att ta med några besökare ombord på våra isbrytare. Vi kan eventuellt erbjuda en intervju vid kaj på säkert avstånd, när isbrytaren ligger vid kaj. I slutändan är det alltid vår befälhavare ombord fartyget som avgör vad som är rimligt för den aktuella intervjun.

Att göra digitala intervjuer går bra via till exempel videosamtal eller vanliga telefonsamtal när täckningen tillåter.

För vidare information, kontakta Sjöfartsverkets presstjänst.