Gå direkt till innehåll
Isbrytaren Oden är den största av Sveriges fem statsisbrytare. Foto: Sjöfartsverket
Isbrytaren Oden är den största av Sveriges fem statsisbrytare. Foto: Sjöfartsverket

Nyhet -

Isbrytaren Oden går i drift

Oden, Sveriges största isbrytare, går i drift från och med tisdagen den 23 januari.

- Den senaste tidens stränga kyla över Bottenviken och de norra farvattnen har påskyndat istillväxten rejält, säger Amund E. B. Lindberg, driftledare vid isbrytarledningen på Sjöfartsverket.

Oden blir därmed den tredje svenska statsisbrytaren i tjänst denna vinter. Sedan tidigare är Ale och Ymer i drift.

- Oden kommer att gå mot Skelleftebukten och inledningsvis svara för assistanser till och från Skellefteå och Haraholmen. Ale har gått mot Kvarken och Ymer sköter assistanserna till Karlsborg och Luleå, säger Amund E.B. Lindberg.

Förra veckans väder med starka vindar i kombination med lufttemperaturer en bra bit under fryspunkten har lett till att vattnet i Bottenviken är rejält avkylt. Istillväxten har gått förhållandevis snabbt de senaste dygnen. Istäcket förväntas fortsätta växa till och med onsdag då mildare väder tillfälligt begränsar tillväxten. Över istäckta områden är lufttemperaturen cirka -20 °C, över öppet vatten -5 till – 10 °C.

- Öppet, kallt vatten i kombination med flera minusgrader i luften innebär att nedisningsrisken ökar. Nedisningsrisk innebär risk för isbildning på fartyg. Nedisning kan gå mycket snabbt om havet är öppet och temperaturen i luften är låg. Stänket från sjön fryser fast på fartyget och kan öka fartygets deplacement (vikt) med åtskilliga ton. Viktökningen kan innebära att fartygets stabilitet försämras, vilket kan innebära stora säkerhetsrisker för fartyget, säger Amund E.B. Lindberg.

I takt med att issituationen blir mer omfattande skärps de befintliga restriktionerna i Bottenviken. För området Härnösand – Söråker införs de första restriktioner för säsongen. Restriktioner införs varje vinter och innebär att endast fartyg som är byggda för att trafikera isbelagda farvatten kan få isbrytarassistans.

Nästa svenska isbrytare som beräknas gå i drift är Frej som vid behov kan vara igång inom 24 timmar.

Fakta om Oden

Isbrytaren Oden är ett unikt fartyg. Hon är byggd inte enbart för att bryta is, utan även för att fungera som forskningsplattform i arktiska förhållanden. 1991 blev Oden världens första icke atomdrivna ytfartyg att nå Nordpolen.

Oden levererades av Götaverken Arendals varv till Sjöfartsverket 1989. Oden har sedan hon byggdes genomfört sju forskningsexpeditioner till Nordpolen och under sex säsonger arbetat i Antarktis.

Oden är ett tungt fartyg. Hon väger ungefär 13 000 ton, vilket är nästan dubbelt så mycket som Sjöfartsverkets andra isbrytare. Den stora jätten är trots sin tyngd mycket flexibel och kan utrustas med vetenskaplig utrustning, containrar med laboratorier, frysförvaring samt annat som för att forskare inom många olika områden ska kunna använda fartyget. Ombord finns också till exempel gym, bastu, sjukrum och privata hytter med dusch och toalett.

Längd: 107,75 m
Bredd: 31,20 m
Maximalt antal personer ombord: 86
Huvudmaskineri: 4 st. Sultzer 8ZA 405, total effekt 24 500 hk
Djupgående: 7,0–8,5 m
Deplacement: 11 000–13 000 ton
Fart i öppet vatten: 16 knop
Isbrytningsförmåga: 1,9 m is vid 3 knop
Proviant: 80 personer/100 dagar (kan ökas)

Ytterligare upplysningar:

Sjöfartsverkets isbrytarledning, 0771-63 25 25
Sjöfartsverkets pressnummer, 010-478 48 40

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar

Regioner

Presskontakt

Sjö- och flygräddningscentralen

Sjö- och flygräddningscentralen

Presskontakt 0771-40 90 09
Sjöfartsverkets växel

Sjöfartsverkets växel

Presskontakt 0771-63 00 00
Sjöfartverkets presstjänst

Sjöfartverkets presstjänst

Presskontakt 0771-40 90 09

Carl-Johan Linde

Presskontakt Presschef 076-696 32 40

Relaterade nyheter

Säkra sjövägar för en hållbar framtid

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk inom transportsektorn och lyder under Näringsdepartementet.

Ett statligt affärsverk är en förvaltningsmyndighet som verkar utifrån affärsmässiga principer och har större ekonomisk handlingsfrihet än en vanlig myndighet. Sjöfartsverket finansieras till största del genom avgifter på handelssjöfarten (farleds- och lotsavgifter) samt försäljnings- och uppdragsintäkter, men har även anslag över statsbudgeten för sjöräddning, andra fritidsbåtsändamål och viss kanalverksamhet.

Som myndighet ska Sjöfartsverket tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om.

Utöver de generella regelverken om ekonomisk styrning och myndigheternas befogenheter och skyldigheter, beslutar regeringen om förutsättningarna för varje myndighets verksamhet. Det sker i myndighetens instruktion, i årliga så kallade regleringsbrev och i särskilda beslut om uppdrag.

Sjöfartsverkets styrelse ansvarar för verksamheten inför regeringen. Regeringen utser generaldirektören, som också ingår i styrelsen.

Verksamheten och resultatet följs upp och utvärderas dels genom den årsredovisning som lämnas till regeringen och dels via löpande mål- och resultatdialoger, där resultatet, verksamhetens inriktning och frågor av strategisk vikt diskuteras.

Sjöfartsverket
Östra promenaden 7
60178 Norrköping
Sverige