Gå direkt till innehåll
Livsmedelsakademin vill se mer måltidsglädje i hemtjänsten

Nyhet -

Livsmedelsakademin vill se mer måltidsglädje i hemtjänsten

Med erfarenhet från utveckling av offentliga måltidslösningar inom skola, på sjukhus och inom särskilda boende för äldre inleder Livsmedelsakademin nu ett arbete för mer måltidsglädje inom hemtjänsten.

Allt fler personer i Sverige uppnår allt högre åldrar. I slutet av 2040-talet beräknas en fjärdedel av befolkningen vara 65 år eller äldre, och personer i åldersgruppen 80 år och äldre beräknas stiga till över en miljon.

Det ställer stora krav på framtidens hälso- och sjukvård, där vård i hemmet kommer att bli allt vanligare.

– Vi vill utveckla, testa och sprida nya försörjningssystem, måltidstjänster och produkter som sätter måltidsgästen i fokus. I stället för att låta tillgången styra, bör efterfrågan driva utvecklingen av nya flexibla måltidslösningar och distributionssätt, säger Mikael Byström, verksamhetsansvarig för Livsmedelsakademins verksamhetsområde Måltidsglädje.

Färre platser på sjukhus och i särskilt boende innebär att alltfler med mat- och näringsproblem kommer att finnas i egen bostad, vilket innebär en ökad risk för undernäring och andra följd sjukdomar.

– Vi vet att den enskildes inflytande över måltidssituationen är viktig. Vårt arbete kommer att utgå ifrån måltidsgästens sociala situation för att se om måltiden kan bli ett väsentligt tillskott till livskvalitet och hälsa. Det innebär också att vi måste börja se på brukare och vårdtagare i hemmet som måltidsgäster och behandla dem därefter.

Arbetet som inletts bygger på samverkan med aktörer från hela triple helix, däribland flera av Livsmedelsakademins partnerföretag och samarbetspartners inom offentlig sektor och akademin. Målet är att det ska resultera i flera skarpa projekt som kommer generera flera innovativa tjänster och produkter.

– Vi eftersträvar en modell för hur privat och offentlig sektor kan samarbeta för att nå önskade resultat och hur vi kan skapa förutsättningar för en hållbar innovationsstruktur som sedan kan appliceras för att utveckla andra offentliga måltider, säger Mikael Byström.

Satsningen går i linje med Region Skånes strategiska innovationsområde Personlig hälsa och goda resultat skulle möta flera av de krav som ställs i Europa 2020-strategin. Därtill kommer Livsmedelsakademin verka för att den ökade kompetensen kring offentliga måltider i regionen gagnar en eventuell framtida FoodKIC. Den åldrande befolkningen är en global utmaning och därmed finns mycket att vinna på att hitta exporterbara affärsmöjligheter och samverkansmodeller mellan privat och offentligt som stärker svensk konkurrenskraft.

– Vi ser att det här ett område med stor potential att generera nya affärsmöjligheter för företag inom livsmedel, catering, informations- och kommunikationsteknologi, hemtjänst samt offentlig organisation och ledning.

Det hade kunnat ge de större måltidsleverantörerna, livsmedelsproducenterna och råvaruproducenterna en öppning mot den offentliga marknaden som tidigare inte varit tydlig – en öppning som innebär stora möjligheter för måltider med mervärde.

För mindre företag och företag med mer hantverksmässig matproduktion finns också stora vinster att göra då målen kring en hållbar livsmedelskedja i många fall handlar om en kort livsmedelskedja, det vill säga närproducerat.

– Förhoppningen är att skapa en win-win där måltidsgästen i slutändan står som den största vinnaren, säger Mikael Byström.

Vill du veta mer om hur Livsmedelsakademin arbetar för att främja måltidsglädje inom offentlig sektor eller bidra i vårt arbete? Kontakta Mikael Byström, verksamhetsansvarig Måltidsglädje.

Fakta:

– Livsmedelskostnaden för äldreomsorgen uppgick 2010 till drygt 2,2 miljarder kronor och antalet serverade portioner var cirka 105 miljoner (Delfi/LRF, mars 2012)

– 1 oktober 2012 hade cirka 9 procent i åldersgruppen 65 år och äldre beviljad biståndsprövad hemtjänst. Bland personer som är 80 år och äldre var motsvarande andel cirka 24 procent (SCB 2012).

– En uppskattning pekar på att närmare 500 000 invånare i Sverige, varav 93 procent i eget boende, anses vara i risk för undernäring (Dietisternas RF 2014)

Foto: Jonas Boni

Ämnen

Kategorier

Kontakter