Hala spår påverkar tågtrafiken under höst och vinter

Under höst och vinter drabbas SL:s spårtrafik av spårhalka som kan ställa till det för trafiken. Det kan orsaka förseningar i trafiken och varje år arbetar SL och trafikutövarna aktivt för att minimera risken för spårhalka.

Det är framför allt tunnelbanan, Saltsjöbanan och Roslagsbanan som drabbas av hala spår. Perioden med spårhalka och hur mycket det påverkar trafiken kan se olika ut år till år beroende på vilket väder och temperaturer som råder.

Detta orsakar spårhalka

Spårhalka uppstår till följd av lövhalka eller regnhalka vid låga temperaturer i kombination med hög luftfuktighet eller när fuktiga löv lägger sig på spåren. Vid halka på spåren tappar tågens hjul greppet och glider på spåren vid inbromsningar och starter. Lövhalkan uppstår av att löv ramlat ner på spåren och körts över upprepade gånger. Då mals löven till pulver och när det blandas med vatten uppstår en massa som gör att friktionen mellan spåren och vagnshjulen minskar.

Även väta på spåren kan vara boven till spårhalka. Värst är det vid temperaturer mellan noll och fem grader då vattnets inre friktion förändras så att vattendropparna blir mer "trögflytande" och inte rinner av rälsen som är lite utbuktad till formen. Duggregn och dimma kan också orsaka spårhalka då det ofta lokalt kan uppstå blixthalka.

Det är ovanligt med spårhalka i spårvagn- och pendeltågstrafiken eftersom de fordonen har inbyggda system som hindrar att hjulen slirar och att bromsar låser sig.

Följder av spårhalka

Den försämrade friktionen ger längre bromssträcka för tågen och då behöver förarna av säkerhetsskäl köra tågen långsammare vilket skapar förseningar. Tågen måste då startas och bromsas försiktigare precis som vid start och broms av vägfordon vid snö och is på gatorna. Då kan tåg i till exempel tunnelbanan behöva ställas in eller köra förbi stationer av säkerhetsskäl. Spårhalka kan också leda till skador både på hjul och räls.

– Vi vill undvika skador på rälsen eller att behöva ta tåg ur trafik för att svarva om hjulen. Det är framför allt resenärerna på Saltsjöbanan, Roslagsbanan och tunnelbanans Gröna linje som påverkas av spårhalka, säger Mattias Sjöström Varg, Sektionschef Spårtrafik på Trafikförvaltningen och fortsätter:

– Vi hoppas resenärerna har förståelse för att vi kör lite lugnare på vissa sträckor för att minimera riskerna för mer omfattande förseningar.

Åtgärder för att minska risken

Det sker ett pågående arbete mellan trafikutövaren och underhållsentreprenören för att minimera risken för spårhalka. Till exempel finns väderstationer längs banorna som samlar in fakta om luft- och rälstemperatur, luftfuktighet och lövfällning. Trafikoperatörer och spårunderhållare jobbar tillsammans med att röja träd, buskar och sly som kan falla ner på rälsen. De spolar bort löv från spår och växlar och spolar spåren med hett vatten om natten för att få bort hala beläggningar.

Andra förebyggande åtgärder är till exempel att smörja spåren så lite som möjligt för att ge tågen bättre fäste. Längs Roslagsbanan och Saltsjöbanan använder man en fästmassa på de sträckor som är särskilt utsatta. Även fordon utvecklas i till exempel tunnelbanan för att de ska ännu bättre kunna hantera halkan och förebygga skador på hjulen.

Läs mer här om hur tågtrafiken kan påverkas av spårhalka och hur man som resenär ska tänka under den här perioden.