Trafikförändringar i innerstaden 19 augusti

Busstrafiken i innerstaden förändras i samband med tidtabellsskiftet den 19 augusti.

Det blir förändringar för busstrafiken i innerstaden i samband med att trafiken går över till hösttidtabell den 19 augusti. Trafikförvaltningen har under året arbetat med att effektivisera trafikavtalen och se över trafiken för att bättre anpassa utbudet till resandeutvecklingen och Region Stockholms ansträngda ekonomi.

– Vi har tagit fram en trafiklösning för innerstaden som är anpassad efter ett minskat resande, men som ändå bibehåller ett rimligt utbud för våra resenärer, säger Johan Nordenblank, sektionschef buss- och sjötrafik.

I Stockholms innerstad har resandet med buss minskat med en tredjedel och busstrafiken behöver därför anpassas efter de nya resmönstren. Trafikförändringarna innebär sammanlagt en neddragning av trafikvolymen om cirka 16 procent i innerstaden.

När trafikförvaltningen planerar nya trafiklösningar sker det genom en avvägning mellan resandestatistik och en rad andra faktorer. Bland annat tittar man på hur busslinjerna samspelar med varandra och med övrig kollektivtrafik. Det kan till exempel handla om att en delsträcka behöver förstärkas med annan trafik om en busslinje dras om och slutar trafikera vissa hållplatser.

– Målsättningen är alltid att kollektivtrafiken ska fungera så bra som möjligt för så många som möjligt, säger Johan Nordenblank.

Det har tidigare funnits planer att förändra turtätheten för linje 203 och linje 225 på Lidingö i samband med hösttidtabellen. Dessa förändringar kommer inte att genomföras.

Utöver förändringarna i innerstan påverkas Nacka/Värmdö av en ny tillfällig bussterminal vid Slussen. Den öppnar den 19 augusti och innebär att några linjer byter slutdestination och en helt ny busslinje: 71T. Här kan du läsa mer om hur den nya bussterminalen påverkar trafiken till Nacka och Värmdö.

Fakta: Så här förändras trafiken i innerstaden den 19 augusti

Observera att förändringarna som beskrivs nedan med antal avgångar per timme är ungefärliga. Under vissa tider och på vissa linjer kan det förekomma tillkommande förstärkningstrafik.

Linje 1, 2 och 3: Går under maxtimmen från ca 10 till 8 avgångar, under mellantrafik från ca 8 till 6 avgångar i timmen och under lågtrafik från ca 4 till 3 avgångar i timmen.

Linje 4 och 6: Går under maxtimmen från ca 10 till 8 avgångar.

Linje 50: Går under mellantrafik från ca 12 till 10 avgångar i timmen och under lågtrafik från ca 4 till 2 avgångar i timmen. Ungefär varannan avgång trafikerar endast till Universitetet under hög- och mellantrafik.

Linje 53: Går från ca 4 till 3 avgångar i timmen under mellantrafik.

Linje 54: Förändrad linjesträckning. Ny sträckning blir Reimersholme – Hornsberg via Hornstull – Fridhemsplan – Norra Kungsholmsstrand – Moa Martinsons torg.

Linje 54 tar över delar av linje 65:s linjesträckning. Den får också utökade avgångar i högtrafik för att avlasta linje 4 på sträckan Hornstull – Fridhemsplan. Utbudet under högtrafik ökar därför från ca 3 till 6 avgångar i timmen, och under mellantrafik från 4 till 3 avgångar.

Linje 55: Går under mellantrafiken från ca 3 till 2 avgångar i timmen.

Linje 56: Förändrad linjesträckning. Ny sträckning blir Strandbergsgatan – Fridhemsplan – Lilla Essingen. Resenärer till och från Stora Essingen hänvisas till linje 1 eller Tvärbanan.

Linje 57: Förändrad linjesträckning. Linje 57 tar över linje 54:s befintliga delsträcka Nybroplan – Hjorthagen och kör inte längre sträckan Gustav Adolfs torg – Frösundavik. Ny sträckning blir Norra Hammarbyhamnen (Tullgårdsparken) – Skanstull – Södra station – Slussen – Kungsträdgården – Nybroplan – Hjorthagen. Frösundavik får trafikförsörjning genom nya linjen 501, som kör på sträckan Hallonbergen – Frösundavik via Arenan, Mall of Scandinavia, Solna station och Frösunda.

Trafikförvaltningen ser dock över möjligheten att linjen inom kort åter ska trafikera vidare från Tullgårdsparken till den befintliga ändhållplatsen Tengdahlsgatan, via kajen vid Norra Hammarbyhamnen.

Linje 61:Går under högtrafik från ca 6 till 5 avgångar i timmen, under mellantrafik från ca 4 till 3 avgångar i timmen och under lågtrafik 2 avgångar i timmen.

Linje 65: Linjen får ändrad linjesträckning. Ny linjesträckning Centralstationen (Centralen) – T-Centralen – Skeppsholmen.

Linje 66: Går under högtrafik från ca 4 till 3 avgångar i timmen och under mellantrafik från ca 4 till 3 avgångar i timmen.

Linje 67: Går under högtrafik från ca 4 till 3 avgångar i timmen, under mellantrafik från 4 till 2 avgångar.

Sträckan mellan Östra station och Odenplan får förstärkningsturer under högtrafik för att förstärka och avlasta linje 1, 4 och 6.

Linje 69: Går under högtrafik från ca 4 till 3 avgångar i timmen, under mellantrafik från ca 4 till 2 avgångar i timmen.

Linje 72: Linjen kommer bara att köra när det är högtrafik, 6 avgångar under förmiddagen och 6 avgångar under eftermiddagen.

Linje 74: Går under högtrafik från ca 8 till 6 avgångar i timmen, under mellantrafik från 4 till 3 avgångar i timmen.

Linje 75: Linjen kommer bara att köra när det är högtrafik, 6 avgångar under förmiddagen och 6 avgångar under eftermiddagen.

Linje 76: Går under högtrafik från ca 8 till 6 avgångar i timmen i rusningsriktningen, mellantrafik från 4 till 3 avgångar i timmen.

Linje 77: Går under högtrafik från ca 8 till 6 avgångar i timmen. Linjens trafikeringstider ändras till kl. 06:00 – 09:00 och 14:00 – 18:00.

Fakta: Så arbetar trafikförvaltningen med trafikplanering och resandestatistik

Trafikförvaltningen använder ett passagerarräkningssystem i innerstaden och Lidingö som består av sensorer i dörrarna till alla bussar. Sensorerna använder avancerad 3D-videobildbehandling för att räkna på- och avstigande. I normala förhållanden har de en noggrannhet på upp till 99 procent. Både vi på trafikförvaltningen och trafikutövaren (Keolis) som ansvarar för utrustningen följer kontinuerligt upp att fordonen räknar bra och åtgärdar vid behov. Vi gör dessutom kvalitetskontroller och databearbetningar för att säkerställa god datakvalitet.

I våra analyser av resandet beräknar vi oftast medelvärden över en längre tidsperiod vilket gör att vi får stabila värden som inte påverkas så mycket av enstaka händelser som tex oväder eller störningar i trafiken. Sammantaget anser vi att denna process ger oss tillförlitlig resandestatistik.

Resandestatistik är ett av de verktyg som används för att planera kollektivtrafiken. Statistik kring resande kan användas på många olika sätt, i olika former och för olika syften. Statistik kan tas fram för hållplatser, linjer och delar av linjer beroende på syftet med analysen. Hänsyn behöver tas till att resandet varierar kraftigt under olika tider på dygnet, på olika veckodagar och perioder under året. Trafikförvaltningen har i arbetet med innerstaden och Lidingö tittat på kollektivtrafiksystemet utifrån ett helhetsperspektiv med ett stort antal linjer och trafikslag som gemensamt trafikerar vissa områden och populära sträckor. Om man tittar på statistik för enskilda hållplatser behöver en avvägning göras vilka linjer som trafikerar den, vilken turtäthet dessa linjer har samt gångavstånd till andra hållplatser.

En grundläggande princip inom trafikplanering är att kollektivtrafiksystemet ska vara så bra som möjligt för så många som möjligt – ”bäst för flest”. Då kollektivtrafiken har begränsade resurser är en del av trafikplaneringens uppgift att göra avväganden och prioriteringar mellan olika typer av behov och förutsättningar – för att det ska bli ”bäst för flest”.

Kollektivtrafiken ska planeras så att den tillgodoser olika typer av resor och behov under olika tider. Det kan exempelvis handla om resor till och från arbete och skola, fritidsresor, resor till handel och service, resor anpassade för äldre och resor på natten. SL och Waxholmsbolaget trafikerar därtill ett stort geografiskt område över tjugosex kommuner med varierande typer av bebyggelse vilket innebär skilda förutsättningar för kollektivtrafiken; tät storstad, gles landsbygd, skärgårdsmiljöer och allt däremellan.

Eftersom kollektivtrafiken är ett stort och komplext system behöver man titta på många olika delar för att planera för en bra helhet. Det kan innebära hur olika trafikslag som pendeltåg, tunnelbana, buss, lokalbanor och sjötrafik har olika för- och nackdelar och fyller olika funktioner. Det kan också handla om hur olika trafikslag eller flertal busslinjer kompletterar varandra i vissa områden och längs vissa stråk där det är många som reser. På dessa sträckor spelar det ofta mindre roll vilken specifik linje man åker med, man kan stiga på den första bussen som kommer. En eller flera linjer kan uppfylla olika behov och funktioner i systemet.

Trafikförvaltningen har ett antal riktlinjer till stöd i trafikplaneringsarbetet. I riktlinjerna beskrivs exempelvis rekommenderad turtäthet för olika typer av trafik, riktvärden för gångavstånd till hållplatser samt för trängselnivåer. Avsteg från riktvärdena kan göras utifrån bedömningar i enskilda fall.

Trafikplaneringen behöver planeras effektivt utifrån infrastrukturens förutsättningar. Specifikt för busstrafiken innebär det att infrastrukturen består av allmänna vägar och att anpassning behöver göras till hur framkomligheten ser ut i vägnätet, var bussarna kan vända och var bussförarna kan ta paus.

Resandestatistik är ett av de verktyg som används för att planera kollektivtrafiken. Statistik kring resande kan användas på många olika sätt, i olika former och för olika syften. Statistik kan tas fram för hållplatser, linjer och delar av linjer beroende på syftet med analysen. Hänsyn behöver tas till att resandet varierar kraftigt under olika tider på dygnet, på olika veckodagar och perioder under året.

På landsbygden, där färre linjer eller endast en busslinje trafikerar, är det ofta ändamålsenligt att analysera statistik för en enskild linje. I områden med tätare trafik och fler linjer, som exempelvis Stockholms innerstad, är det ofta viktigare att titta på systemet i ett större perspektiv utifrån flera linjer och trafikslag som gemensamt trafikerar vissa områden och populära sträckor. Då man tittar på statistik för enskilda hållplatser behöver en avvägning göras vilka linjer som trafikerar den, vilken turtäthet dessa linjer har samt gångavstånd till andra hållplatser.