Forskare: "Färre nya företag och lägre rörlighet för arbetskraft är varningstecken för svensk ekonomi"

Produktivitetstillväxten i svensk ekonomi har mattats av sedan början av 2000-talet. Färre nya företag startas, färre mindre produktiva företag läggs ned och färre arbetstagare byter jobb. De mest produktiva företagen är ofta små i relation till sin potential, vilket indikerar att de möts av tillväxthinder. Detta visar nationalekonomerna Horng Chern Wong och Anders Åkerman i en ny SNS-rapport.

I Svensk produktivitet: hur väl används våra produktionsresurser? undersöker Horng Chern Wong och Anders Åkerman produktivitetstillväxten i Sverige. I början av 2000-talet stod bättre allokering av resurser - att kapital och arbetskraft lämnade improduktiva företag för mer produktiva - för 2,5 procent av Sveriges årliga produktivitetstillväxt. I slutet av 2010-talet har det fallit till 1,5 procent. Samtidigt har andelen nystartade företag halverats, från 7 procent till 3,5 procent.

- Den svenska samhällsmodellen med stabil reallöneutveckling och en stark välfärd vilar ytterst på ett produktivt näringsliv. De resultat vi finner i vår rapport bör oroa politiker, säger Hornq Chern Wong.

I rapporten visas att de mest produktiva företagen inte är mycket större i sysselsättningstermer än mindre produktiva företag, vilket indikerar att de möter tillväxthinder i form av regleringar, skatter, marknadsmakt eller osäkerhet. Resultaten visar också att snabbväxande företag, "gaseller", har blivit mer sällsynta. Under undersökningsperioden har de minskat med en fjärdedel (från 4 till 3 procent).

- Enkelt uttryckt är Sveriges bästa företag för små och de verkar ha svårare att växa än på 1990-talet. Det här påverkar oss alla som medborgare och konsumenter på ett negativt sätt genom lägre löneutveckling, högre priser och färre produktval, säger Anders Åkerman.

I rapporten undersöker forskarna hur mycket produktiviteten skulle kunna öka om alla hinder som stoppar kapital och arbetskraft från att röra sig till de mest produktiva företagen försvann. Den teoretiska potentialen för hela ekonomin är en ökning i produktivitet på 30-60 procent. Forskarna uppmanar därför politiska beslutsfattare att se över tillväxthämmande regleringar.

- Det finns regleringar som ibland minskar produktiviteten men ändå ger stor samhällsnytta, exempelvis arbets- och miljöskydd. Den centrala politiska utmaningen är att identifiera regleringar som oavsiktligt håller tillbaka högpresterande företag utan att ge motsvarande samhällsnytta, avslutar Anders Åkerman.

Nyckelfakta ur rapporten:

• Bidraget från förbättrad resursfördelning till Sveriges produktivitetstillväxt har minskat över tid – från omkring 2,5 procentenheter per år i början av 2000-talet till cirka 1,5 procentenheter i slutet av 2010-talet.
• Andelen nya företag har halverats från cirka 7 procent i början av 2000-talet till 3,5 procent i slutet av 2010-talet, och andelen företag som avvecklas har sjunkit.
• Snabbväxande företag, så kallade "gaseller", har minskat från 4 procent till 3 procent under åren 1997 - 2021.
• De potentiella produktivitetsvinsterna av att ta bort snedvridningar uppskattas till totalt 30–60 procent, med särskilt stora vinster inom industrin och kunskapsintensiva tjänster.

Rapportens viktigaste slutsatser:

• Säkerställ bättre förutsättningar för snabbväxande företag genom att se över regler som oavsiktligt hämmar expansion.
• Stärk konkurrensen på marknader där dominerande aktörer vuxit i marknadsmakt.
• Underlätta bostadsrörlighet och kompetensinflyttning, särskilt till Stockholm.
• Öka arbetsmarknadens rörlighet genom reformer som minskar friktioner utan att äventyra trygghet.

Om författarna

Horng Chern Wong är forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Kontakt: horng-chern.wong@su.se

Anders Åkerman är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Kontakt: anders.akerman@su.se