Forskare varnar: Socialförsäkringen misslyckas med att leverera social trygghet

I den nya SNS-rapporten Social trygghet genom socialförsäkringen undersöker rättsvetarna Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl tre centrala förmåner i socialförsäkringen: sjukpenning, sjukersättning och bostadsbidraget. Forskarna identifierar stora brister i rättslig kvalitet och måluppfyllelse.

Socialförsäkringen består av ett trettiotal förmåner som syftar till att ge social trygghet vid olika livshändelser. I Social trygghet genom socialförsäkringen granskar forskarna tre centrala delar av försäkringen: sjukpenning, sjukersättning och bostadsbidraget. Analysen fokuserar på hur regelverket är utformat och om det ger den trygghet som lagstiftningen utlovar.

Forskarna finner att de undersökta förmånerna gradvis har urholkats. I sjukförsäkringen och sjukersättningen sker det särskilt genom avsteg från inkomstbortfallsprincipen, det vill säga att ersättningen ska stå i proportion till den förlorade arbetsinkomsten. Författarna menar att denna utveckling har skett utan föregående principiella politiska diskussioner om det grundlagsstadgade värdet av social trygghet.

- De förmåner vi undersöker ger varken ett gott skydd mot inkomstbortfall, eller fungerar som ett stabilt trygghetssystem för särskilt utsatta grupper, säger Ruth Mannelqvist.

I rapporten analyseras också bostadsbidraget, som över tid allt färre hushåll har ansetts berättigade till. Förmånens utformning har lett till att mottagare riskerar att hamna i en skuldfälla till staten genom krav på återbetalning.

- Bostadsbidraget präglas av svårbegripliga regler med hög risk för återkrav. Samtidigt har ambitionsnivån sjunkit över tid och förmånen har för många blivit del av det yttersta sociala skyddsnätet. Detta var inte avsikten med bidraget och det rimmar illa med socialförsäkringens övergripande målsättning att säkra social trygghet, säger Sara Stendahl.

Sedan 2011 är alla förmåner i socialförsäkringen samlade i ett regelverk, socialförsäkringsbalken. I rapporten konstateras att trots reformens ambitioner om ökad tydlighet är reglerna mycket svåra att navigera för både försäkrade och handläggare.

Rapportförfattarnas slutsatser:

• Trots att inget politiskt parti argumenterar för en nedmontering av socialförsäkringen har gradvisa förändringar sedan 1990-talet urholkat dess karaktär som rättighetslagstiftning
• Socialförsäkringsbalken fungerar inte som den medborgerliga rättighetslagstiftning den var tänkt att utgöra
• Det behövs en politisk debatt om socialförsäkringens syfte och mål i syfte att säkerställa social trygghet och rättssäkerhet
• Bristerna i socialförsäkringsbalken är så stora att det behövs en rättslig översyn av lagstiftningen i sin helhet

Om rapporten

Social trygghet genom socialförsäkringen är en del av SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet som tar ett samlat grepp om trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom samt ekonomiskt bistånd. Syftet är att bidra med ny kunskap och underlag till diskussion.

Om författarna

Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap vid juridiska institutionen hos Umeå universitet

Kontakt: ruth.mannelqvist@umu.se / 090-786 74 17

Sara Stendahl är professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen hos Göteborgs universitet

Kontakt: sara.stendahl@law.gu.se / 031-786 15 25