Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshetsförsäkringen gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.
Fyra nationalekonomer undersöker effekterna av den snabba omställningen på svensk arbetsmarknad. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2023.
Arbetsmarknaden har förändrats markant under de senaste 40 åren. Jobben har blivit färre inom tillverkningsindustrin och fler inom tjänstesektorn. Men exakt hur stora är förändringarna? Vilka har vunnit och förlorat på
Politiken bör rikta in sig på åldersgruppen 65–69 år för att få en fortsatt ökning i arbetskraftsdeltagandet bland äldre. Ett sätt är att låta arbetslöshets- och sjukförsäkringarna omfatta alla fram till 70 år. Det rådet ger fyra forskare i en ny SNS-rapport.
I rapporten beskriver forskarna hur arbetskraftens sammansättning förändrats under de senaste 50 åren i Sverige och i internationell jämf
Subjektivt välbefinnande kan användas som ett välfärdsmått. Det är slutsatsen i den nya SNS-rapporten ”Vad kan vi lära av lyckoforskningen?”. Rapporten ger en översikt av forskningen om lycka och diskuterar hur denna kan utgöra underlag för politiska beslut.
Ett lands välfärd har länge mätts i ekonomiska termer som BNP per capita. Men på senare tid har allt fler nationalekonomer och andra samhä