Harry Flam: Sverige riskerar att missa genvägen till högre tillväxt

Sverige kan öka produktiviteten genom att använda forskning, utveckling och innovationer i andra länder – men bara om vi håller ekonomin öppen och samtidigt ökar kompetensen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Det visar en ny SNS-rapport av professor emeritus Harry Flam. Regeringens STEM-strategi från 2025 är enligt rapporten otillräcklig för att ta igen försprånget till jämförbara länder.

Rapporten Ökad produktivitet genom utbildning och innovation går igenom de viktigaste drivkrafterna bakom produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi. Slutsatsen är att Sverige ligger väl till i många avseenden. Investeringar i forskning och utveckling är bland de högsta i världen, investeringskvoten är hög och ekonomin är starkt integrerad i världsekonomin. Men ett område sticker ut som en svaghet: kompetensförsörjningen inom STEM.

I rapporten visas att utländsk forskning och utveckling (FoU) står för en stor del av produktivitetsökningen i små länder. För de nordiska länderna bidrar spridningseffekter från utländsk FoU sannolikt två till tre gånger så mycket som inhemsk FoU. Det låga intresset för naturvetenskap bland svenska skolungdomar och den relativt låga andelen högskoleexaminerade inom STEM riskerar att försvåra Sveriges förmåga att omsätta både inhemsk och utländsk forskning i produktivitetshöjande verksamhet.

- Sverige kan ta en genväg till högre produktivitet genom att bättre utnyttja forskning och innovationer från resten av världen, men bara om vi har människor som kan förstå och använda dem. Med dagens STEM-brist riskerar vi att missa stora fördelar av en öppen ekonomi, säger Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och rapportförfattare.

Regeringen har i sin strategi från 2025 målet att höja antalet STEM-examinerade med cirka 8 procent till 2035. Men för att bara nå dagens västeuropeiska genomsnitt av examinerade krävs en ökning med minst 15 procent, nästan en fördubbling av ambitionen.

- Regeringens STEM-strategi är ett steg i rätt riktning men den är också klart otillräcklig. Målet behöver minst fördubblas, och följas upp av konkreta reformer för att öka intresset och genomströmningen. Sverige skulle exempelvis kunna börja med aktivt uppsökande av talanger i grundskola och gymnasium som lotsas vidare till kvalificerade utbildningar, kommenterar Harry Flam.

Nyckelfakta ur rapporten:

• En procents ökning av högskoleutbildad arbetskraft är förknippad med 0,03–0,5 procents högre BNP per capita för ekonomin som helhet, beroende på utbildningsinriktning. Högskoleutbildad arbetskraft har särskilt stor betydelse i högteknologiska tjänster och industri.
• Svenska skolungdomars intresse för naturvetenskap är bland de lägsta i 34 undersökta länder: omkring 20 procent uppger att de tycker bättre om naturvetenskap än andra skolämnen, att jämföra med 50–80 procent i toppländerna.
• Ungefär 60 procent av svenskt näringslivs produktivitetsökning 1999–2021 skedde inom befintliga företag, resten genom strukturomvandling – framför allt att lågproduktiva företag lagts ned och nya, mer produktiva etablerats.
• Företag som bytt ägare står för omkring 60 procent av den totala produktivitetsökningen i svenskt näringsliv 2000–2021, ofta i samband med utländska uppköp. Det understryker hur viktig öppenhet för utländska direktinvesteringar är.