Forskare: Kompletterande ersättningar är inget självklart hot mot den offentliga välfärden

Kompletterande ersättningar från kollektivavtal och fackligt medlemskap spelar en viktig roll för många svenskars ekonomiska trygghet vid sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet och pension. Rapporten Inkomsttrygghetens nya mosaik ger en överblick över hur ersättningarna har utvecklats och vilka skillnader som finns mellan branscher och avtalsområden. Rapporten är den mest långtgående kartläggningen av kompletterande ersättningar hittills.

De flesta löntagare omfattas inte bara av offentliga trygghetssystem utan får även ersättningar genom kollektivavtalade lösningar eller fackliga inkomstförsäkringar. I rapporten Inkomsttrygghetens nya mosaik av Axel Cronert, Lisa Laun, Klara Eklund och Karin Meiton visas hur de kompletterande ersättningar utgör en komplex och viktig del av välfärdssystemet, men med stora variationer över tid och mellan avtalsområden och försäkringsområden.

Samtidigt pekar forskarna på att vissa grupper inte täcks. Exempelvis saknar omkring var tionde privatanställd arbetare och var fjärde privatanställd tjänsteman kollektivavtal på sin arbetsplats.

Medan tjänstepensionernas omfattning ökat stadigt har vissa andra kompletterande ersättningar, särskilt vid sjukpenning och arbetslöshet, minskat i betydelse under senare år för stora löntagargrupper:

- I stället har de offentliga systemen på dessa områden faktiskt ökat i ekonomisk betydelse för många som förlorat sin inkomst, säger Axel Cronert, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet. De kompletterande ersättningarna är viktiga, men tycks alltså inte med nödvändighet utmana välfärdsstaten, fortsätter han.

Forskning om trygghetssystem fokuserar nästan uteslutande på de offentliga systemen och inte på de kompletterande lösningarna. Forskarna hoppas därför att rapporten ska bidra med faktaunderlag och ny kunskap om en del av välfärden som sällan blir belyst:

- Kompletterande ersättningar spelar en viktig roll, men systemens komplexitet skapar utmaningar och riskerar leda till att vissa går miste om ersättning de har rätt till. Vi hoppas att vår rapport kan bli en utgångspunkt för framtida forskning och fungera som beslutsunderlag för politiken, säger Lisa Laun, docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

I rapporten visas att:

• Tjänstepensionerna har ökat i betydelse, särskilt som kompensation för en sjunkande allmän pension.

• Ersättningar vid sjukfrånvaro har blivit mer lika, men skillnader i ersättningsnivåer kvarstår – särskilt för höginkomsttagare.

• Ersättningsperioderna vid föräldraledighet har förlängts, men offentlig sektor erbjuder fortfarande mer förmånliga villkor än privat sektor.

• Kompensationsgraden för kompletterande ersättningar vid arbetslöshet har varierat kraftigt, men skillnaderna mellan grupper väntas minska av kommande lagändringar kring arbetslöshetsförsäkringen.

Om rapporten

Rapporten Inkomsttrygghetens nya mosaik är en del av SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet som tar ett samlat grepp om trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom samt ekonomiskt bistånd. Syftet är att bidra med ny kunskap och underlag till diskussion.

Om författarna

Axel Cronert är docent i statsvetenskap och biträdande universitetslektor vid Uppsala universitet
Kontakt: axel.cronert@statsvet.uu.se

Lisa Laun är docent i nationalekonomi och forskare vid IFAU
Kontakt: lisa.laun@ifau.uu.se

Klara Eklund är forskningsassistent vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet
Kontakt: klara.o.eklund@statsvet.uu.se

Karin Meiton är doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet
Kontakt: karin.meiton@statsvet.uu.se