Varje år placeras runt 25 000 barn och unga i samhällsvård i Sverige. När de sedan lämnar samhällsvård möts många unga av ett totalt vakuum. I en rapport som släpps idag kan SOS Barnbyar visa att eftervård inte bara skulle hjälpa de unga, det skulle dessutom vara mycket ekonomiskt lönsamt för samhället. Varje investerad krona i eftervård skulle generera tre kronor tillbaka till samhället.
SOS Barnbyar arbetar runt om i världen med barn före, under och efter placering. Nu växlar SOS Barnbyar upp arbetet i Sverige ytterligare genom en ny satsning, Stark och Trygg. I Stark och Trygg stöttas syskon och föräldrar i familjer där ett barn är placerat i familjehem eller på ett HVB- eller SiS-hem.
Alla barns rätt till likvärdig vård och social omsorg borde vara en självklarhet i ett land som Sverige. Men i SOS Barnbyars granskning av kommunernas insatser för barn och unga avslöjas en skrämmande variation i hur resurser fördelas och används. Dessa skillnader underminerar principen om jämlik vård där ett barns framtidsmöjligheter istället kan liknas vid ett kommunlotteri.
Kostnaden för socialtjänstens insatser för barn och unga skiljer sig kraftigt åt bland landets kommuner. Mest pengar per invånare lägger Grums kommun i Värmland, med 5 842 kronor per kommuninvånare under 2022. Det är framför allt kostnaden för institutionsvård som belastar kommunernas budgetar för barn och unga, visar statistik som SOS Barnbyar har sammanställt.