Eftervård för unga – en nödvändig investering för Sveriges framtid

Varje år placeras runt 25 000 barn och unga i samhällsvård i Sverige. När de sedan lämnar samhällsvård möts många unga av ett totalt vakuum. Anledningen är att trots att staten har tagit på sig ett föräldraansvar fram till myndighetsdagen saknas ett lagstadgat stöd, som ger rätt till så kallad eftervård, som till exempel stöd med boende, utbildning, och arbete. I en rapport som släpps idag kan SOS Barnbyar visa att eftervård inte bara skulle hjälpa de unga, det skulle dessutom vara mycket ekonomiskt lönsamt för samhället. Varje investerad krona i eftervård skulle generera tre kronor tillbaka till samhället.

– Att unga som lämnar samhällsvård är en utsatt grupp har vi på SOS Barnbyar lyft fram under många år. De har ofta haft en svår uppväxt och i allt för många fall släpper samhället bara taget om dem, säger Petra Nyberg, programchef på SOS Barnbyar. Det som vi anat, men som vi nu också kan visa, är att det dessutom är mycket dyrt för samhället att inte stötta unga efter en placering.

Rapporten Vinsten av att satsa på unga som lämnar samhällsvård visar tydligt att ett enkelt och lagstiftat eftervårdsprogram skulle resultera i att samhället får tillbaka tre kronor för varje investerad krona i eftervård. Med andra ord betyder det en Social Return on Investment (SROI) på 3:1. Vinsten ligger främst i ökade skatteintäkter men också i minskade kostnader för samhället i form av mindre utgifter för sjukvård och rättsväsende. Det finns alltså en betydande samhällsvinst i att ta tillvara den potential som finns hos personer som lämnar samhällsvård, genom arbete, egen försörjning och ökade skatteintäkter. Sverige är det enda land i Norden som inte har ett lagstiftat krav på eftervård. Och det trots att två på varandra statliga utredningar SOU 2015:71 och SOU 2023:66 rekommenderat just detta. Forskning visar också att unga som lämnar samhällsvård har betydligt högre risk att hamna i arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Med rätt lagändringar kan Sverige både stötta ungdomar och stärka samhällsekonomin. SOS Barnbyar uppmanar därför regeringen att omedelbart ta följande steg:

• Skriv in kravet på eftervård i socialtjänstlagstiftningen. Lagen behöver innehålla skrivningar som möjliggör:
• Ett likvärdigt och strukturerat behovsprövat eftervårdsstöd i kommunal regi upp till 25 års ålder.
• Att en ung person efter behovsprövning ska kunna få bo kvar i ett familjehem fram till 23 års ålder.
• Att möjligheten till att efter behovsprövning få bo kvar på stödboende förlängs från 21 till 23 års ålder.
• Ge i uppdrag åt Socialstyrelsen att ta fram nya nationella riktlinjer om eftervård, så att kommunernas arbete med eftervård blir likvärdigt över hela landet.

– Utan ett strukturerat stöd riskerar denna grupp av unga vuxna att bli beroende av olika sociala insatser under en mycket lång tid. Det är inte bara en tragedi för individen – det är en förlust för hela samhället, som vi har möjlighet att sätta stopp för. Frågan är alltså inte om vi har råd att införa eftervård. Frågan är om vi har råd att låta bli, säger Petra Nyberg.