Skogsbarometern 2023: Historisk hög lönsamhet trots osäker omvärld

Trots stigande räntor och svagare konjunktur ökar lönsamheten i det privata skogsbruket. Hela 62 procent av skogsägarna upplever att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god, vilket är den högsta nivån under det senaste decenniet. Men utmaningar finns. EU:s skogspolitik, skadedjur, återkommande bränder och risken för en försämrad konjunktur oroar skogsägarna. Det visar Skogsbarometern 2023, som ges ut i samarbete med Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

Sex av tio skogsägare (62 procent) upplever att lönsamheten i privatskogsbruket är mycket god eller tillfredsställande, vilket är en ökning med 15 indexenheter jämfört med förra årets barometer. Ökad avverkning och stigande massa- och timmerpriser i kombination med den svaga kronan bidrar till den kraftiga uppgången. Trots osäkerhet kring konjunkturen ser skogsägarna positivt på framtiden. Hela 63 procent av skogsägarna tror att lönsamheten de tre närmsta åren kommer vara mycket god eller tillfredställande jämfört med 53 procent i förra årets barometer.

– Skogsägarna gynnas av den höga efterfrågan av timmer och trots ett tuffare marknadsläge ökar deras upplevda lönsamhet. I en ekonomiskt positiv tid är det ett perfekt tillfälle att sätta in rätt åtgärder för att uppnå de långsiktiga målen för skogsinnehavet. Samtidigt gäller det att kortsiktigt se över årets ekonomi för att hamna rätt resultat- och skattemässigt, säger Filip Olsson, Skog och Lantbruksansvarig på Ludvig & Co.

Ränteläge och ökade priser försvårar ägarbyten

En av tre skogsägare planerar en förändring i ägandet inom fem år vilket är en ökning jämfört med föregående undersökning. Det innebär att en stor areal skogsmark, till ett uppskattat värde om 197 miljarder kronor, kommer att byta ägare inom fem år. Merparten av dessa överlåtelser kommer att ske inom släkten.

– Ett ränteläge som ligger högre än genomsnittet för de senaste tio åren och stigande skogsmarkspriser ökar kostnaderna för yngre och nya skogsägare, något som påverkar och försvårar planerade ägarförändringar och överlåtelser. Här står framför allt kommande generation skogsägare för utmaningar, säger Jörgen Kennemar, Företagarekonom på Swedbank.

Skogsägare är generellt sett lågt belånade där fyra av tio har banklån på fastigheten. Det är de yngre grupperna som drar upp snittet. I gruppen under 40 år har sju av tio lån, och bland äldre skogsägare är andelen cirka 30 procent. Två av tre skogsägare i skogsbarometern har en belåningsgrad under 30 procent av fastighetens uppskattade marknadsvärde.

Klimatförändringar, konjunkturläget och EU:s skogspolitik oroar

Begränsningar av äganderätten är den enskilt största faktorn som skogsägarna tror kommer att påverka det framtida skogsägandet. Fler skogsägare än förra året tror att EU:s skogspolitik kommer att ha en negativ påverkan på skogsägandet. Mest kritiska är ägare av större skogsarealer och som är insatta i EU:s skogspolitik men kännedomen om EU:s skogspolitik är fortfarande begränsad. Fyra av tio skogsägare är inte alls insatta och endast 7 procent anser att de är mycket insatta i skogspolitiken.

Skogsbarometern är en årlig undersökning som Kantar Public utförs på uppdrag av Swedbank, Sparbankernas Riksförbund och Ludvig & Co. Undersökningen belyser de privata skogsägarnas syn på marknaden samt deras förväntningar på konjunkturen. Då de äger drygt 50 procent av den svenska skogsmarksarealen och levererar cirka 60 procent av den totala råvaran till landets skogsindustri är deras uppfattningar och förväntningar en viktig temperaturmätare.

Allt fler skogsägare tror också att klimatförändringar kommer att påverka deras framtida skogsägande. Skadedjur, som granbarkborren, återkommande bränder och stormar är utmaningar och som kan vara kopplade till klimatförändringarna.

– Omställningen till ett mer hållbart samhälle skapar också möjligheter för skogsbruket. Jag ser att skogen kommer att ha en nyckelroll i den omställningen. Vilket skapar nya användningsområden för skogen och en potential till ökade intäkter för skogsägarna, säger Björn Elfstrand, vd på Sparbankernas Riksförbund.