Oron för pensionen är störst bland unga – men två av tre har inte börjat spara

När det orange kuvertet landar i brevlådorna väcks pensionsfrågorna till liv för miljontals svenskar. En ny Novus-undersökning på uppdrag av SPP visar att oron för pensionen är som störst bland unga, samtidigt som två av tre 18–30-åringar ännu inte har börjat spara. Undersökningen pekar också på ett förtroendeskifte mellan generationerna. Äldre litade i högre grad på att staten skulle lösa pensionen, medan unga i dag känner ett större ansvar utan samma trygghet.

Samtidigt som förtroendet för pensionssystemet minskat, är kunskapen om hur det fungerar låg. Endast tre av tio svenskar kan förklara hur allmän pension, tjänstepension och eget sparande hänger ihop.

"Det här visar att pensionskunskap ofta kommer sent i livet. Tidigare generationer litade på systemet och behövde därför inte förstå detaljerna. I dag är kraven på individen större, men kunskapen har inte hängt med", säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Undersökningen visar på en tydlig skillnad mellan generationerna. Bland personer över 60 år uppger sex av tio att de inte alls tänkte på pension i 20-årsåldern. Bland 18–30-åringar idag är bilden den motsatta. Över hälften oroar sig för pensionen och fyra av tio tvivlar på att pensionssystemet kommer att finnas kvar när de når pensionsåldern. Samtidigt har två av tre ännu inte börjat spara.

"Det mest slående är förtroendeskiftet. Äldre generationer litade på att staten skulle lösa pensionen. I dag känner unga ett betydligt större ansvar, men utan samma trygghet", säger Shoka Åhrman.

Unga oroar sig mer, men saknar marginaler att spara
Bland dagens unga oroar sig över hälften för att pensionen inte kommer räcka till ett gott liv, och omkring fyra av tio tvivlar på att pensionssystemet kommer finnas kvar när de når pensionsåldern. Samtidigt har två av tre ännu inte påbörjat ett eget pensionssparande.

Det främsta hindret för att börja eller öka pensionssparandet är enligt undersökningen inte brist på vilja, utan ekonomiska förutsättningar. Nästan tre av fyra unga uppger att högre inkomst är den faktor som i störst utsträckning skulle få dem att spara mer.

"Det är väldigt få unga som säger att de inte vill spara till pensionen. Däremot saknar många ekonomiska marginaler. Det här handlar mer om förutsättningar än om motivation", säger Shoka Åhrman.

Många underskattar tjänstepensionens betydelse
Resultatet i undersökningen visar också att många lägger oproportionerligt stor vikt vid den allmänna pensionen, medan tjänstepensionens betydelse ofta underskattas, trots att den för många kan utgöra en stor del av den totala pensionen.

"När många öppnar det orange kuvertet tittar de på den allmänna pensionen och tror att det är hela bilden. Det gör att tjänstepensionen ofta förbises, trots att den för många utgör en mycket stor del av den framtida inkomsten", säger Shoka Åhrman.

Enkla utbildningsinsatser kan ge stor effekt
När respondenterna i undersökningen fick ta del av pensionspyramiden upplevde närmare sju av tio att pensionssystemet blev lättare att förstå. Effekten är lika stark bland unga som bland äldre.

"Det här är en viktig signal. Problemet är inte ointresse, utan att pensionsinformationen ofta är splittrad. När man får se helheten i en enkel modell sjunker komplexiteten direkt", säger Shoka Åhrman.

Resultat i korthet:

• 32 procent vet korrekt hur pensionspyramiden är uppbyggd.
• 67 procent uppger att pensionspyramiden gör pensionssystemet lättare att förstå.
• 54 procent av 18–30-åringar oroar sig för att pensionen inte kommer räcka till ett gott liv.
• 31 procent av 18–30-åringar har lågt förtroende för att staten ska ordna en pension som går att leva på.
• 67 procent av 18–30-åringar har inte börjat spara inför pensionen.
• 73 procent av 18–30-åringar uppger att högre inkomst skulle få dem att spara mer.

Fakta: När skickas orange kuvertet ut?
Utskicken sker löpande under perioden februari–mars. För personer som inte tar ut allmän pension gäller följande datum:

• 9–13 februari: Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten
• 16–20 februari: Stockholm
• 23–27 februari: Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar
• 2–6 mars: Västra Götaland, Värmland, Örebro
• 9–13 mars: Skåne, Blekinge, Halland, Gotland
• Från 9 februari: Bosatta utanför Sverige

Om undersökningen
Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av SPP via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Antal intervjuer: 1 000 (18–30 år: n=500, 60+: n=500). Fältperiod: 17–30 december 2025.