Paradigmskifte inom Melanombehandling

– Det vi upplever nu är ett paradigmskifte inom melanombehandlingen. Tidigare hade vi ingen terapi alls att erbjuda patienter med metastaserad malignt melanom. Men de senaste två åren har utvecklingen gått med raketfart och vi har nu två godkända effektiva läkemedel att välja mellan som bägge förlänger överlevnaden. Det säger Keith Flaherty, Harvard Medical School, Boston och en av världens främsta kliniska forskare inom malignt melanom.

Vi ses för intervjun under en tidig frukost på Hotell Stallmästaregården, där han övernattat efter att ha föreläst på konferensen ” Frontiers in Cancer Research and Therapy” som arrangerades av Karolinska Institutet, Nobel Forum den 8-9 mars.

Under rubriken ” Novel targeted therapies in melanoma” berättade Keith Flaherty om nya angreppssätt i melanomsjukvården. Till dessa hör både immunterapi, där kroppens eget immunförsvar triggas att attackera tumörcellerna och skräddarsydda målinriktade läkemedel, som bromsar den ohämmade tumörtillväxten.

För bara ett par år sedan fanns alltså inte mycket annat än palliativ vård att erbjuda. Idag finns Yervoy, som går på immunsystemet, och det skräddarsydda läkemedlet Zelboraf tillgängliga för patienter.

– Eftersom läkemedlen har olika sätt att angripa cancern vore det mest optimala om vi kunde kombinera dessa. Här pågår forskning. Men i väntan på en läkemedelskombination som kan förlänga överlevnaden ytterligare försöker vi att välja den behandling som passar den enskilda patienten allra bäst, förklarar Keith Flaherty.

BRAF-test

Hos hälften av alla patienter med malignt melanom beror tumören på en mutation i BRAF-genen. Dessa patienter svarar mycket bra på Zelboraf, som ges i tablettform.

– Det unika är att man nu också enkelt kan testa alla patienter med spridd sjukdom för att se vem som får effekt av tabletten. På så sätt behöver man inte behandla patienter i onödan.

Keith Flaherty berättar att 90 procent av patienterna med BRAF-mutation helt eller delvis får en tumörkrympning.

– Resultaten kommer också väldigt snabbt. Redan efter ett par veckor har tumören krympt och patienterna känner sig märkbart bättre.

Idag är medianöverlevnaden 14-16 månader med Zelboraf. Men det säger inget om enskilda individer. I pågående kliniska prövningar har 20 procent av studiedeltagarna behandlats i upp till två år och de får fortfarande behandling.

– Hur länge läkemedlet fungerar innan tumören blir resistent vet vi inte än. Vi behandlar så länge vi kan.

Bra alternativ

Men även för patienter som inte har en BRAF-muterad tumör finns alternativ. Bland de som får Yervoy drar 10-20 procent mycket stor nytta av behandlingen.

I kliniska prövningar som pågått sedan år 2000 finns patienter som levt i 12 år utan att de blivit sjuka igen. De är helt enkelt friska. Andra får en tumörkrympning som gör att man kan se det som en kronisk sjukdom.

– Ett stort problem är dock att vi från början inte vet vem som har nytta av behandlingen.

En teori är att patienter som svarar bra på vacciner, som till exempel mot vanlig influensa, även svarar bra på immunterapi.

Responsen med Yervoy tar ungefär 4-5 månader.  Det är den tid det tar innan immunsystemet reagerar.

– Tyvärr kan immunsystemet reagera utan att tumören attackeras.

Långtidsöverlevare – ett mysterium

Varför det finns långtidsöverlevare i bägge grupper är ett mysterium för forskarna. Men det man märkt är att de patienter som lever längre ofta börjat med behandlingen i ett tidigt skede.

– Vi har därför all anledning att tro att det är bättre ju tidigare man sätter in behandling. Det gäller särskilt med Zelboraf, poängterar Keith Flaherty.

Vad forskarna nu tittar på är också om de två läkemedlen kan kombineras. Keith Flaherty menar att man vid spridd malignt melanom kommer att behöva kombinera olika läkemedel ungefär som vid HIV.

– Malignt melanom är en mer komplicerad sjukdom. Det innebär att läkemedlen måste kombineras och skräddarsys på ett ännu bättre sätt än vid HIV och vi måste veta vad denna cocktail ska innehålla för att behandlingen ska bli optimal.  Men Keith Flaherty är optimistisk.

– Det vi ser nu är bara det första steget i en helt ny utveckling, inte bara vid malignt melanom utan för de flesta cancerformer. Och jag hoppas att malignt melanom snart ska vara en kronisk sjukdom för att så småningom bli botbar. Hur många år det kommer att ta kan jag inte svara på. Men fortsätter de medicinska framstegen i den här takten ser det mycket ljust ut, säger Keith Flaherty.

 / Madeleine Salomon för Ronden.se

Länk till artikel: http://ronden.se/1158/melanomforskning-presenterades-pa-internationell-ki-konferens/

Presskontakt: Andreas Bader 070- 777 46 60, andreas@ronden.se
http://www.ronden.se