I dag presenterar Stiftelsen Tryggare Sverige en granskning av samtliga åklagarkammares arbete när det gäller ansökningar om besöksförbud. Resultaten visar på stora skillnader mellan och inom åklagarkammarna. Det är i många stycken slumpen som styr om t.ex. en hotad kvinna får besöksförbud eller inte.
Den 1 oktober 2011 kommer lagen om besöksförbud att ersättas med en ny lag, lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Det saknas emellertid förutsättningar för att den nya lagen ska fungera i praktiken. För att komma till rätta med detta krävs dels att åklagarna grundar sina beslut om kontaktförbud på strukturerade riskbedömningar, dels att polisen professionaliserar sitt personsäkerhetsarbete.
Stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till en debattkväll på Pressklubben i Stockholm. Temat är ”Den nya lagen om kontaktförbud – ett slag i luften?”. Medverkar gör bl.a. personsäkerhetsexperten Peter Strandell (Tryggare Sverige), handläggare Inka Wennerberg (Rikspolisstyrelsen) m.fl.
I går presenterade Statskontoret en ny rapport om polisens ledning och styrning. Slutsatsen är att riksdagen och regeringen inte styr polisen på ett effektivt sätt. En konsekvens av detta är svårigheter att omsätta politiska mål inom polisens organisation. Vi delar i många stycken Statskontorets analys om såväl problembild som de lösningar som krävs för att förbättra polisens arbete.
Att drabbas av brott en emotionell och chockerande händelse för de drabbade. Händelsen i sig utgör emellertid inte alltid den enda hotet mot den drabbades psykiska hälsa. Ett andra lidande kan uppstå i mötet med media. Medias representanter måste därför ha kunskap om drabbades reaktioner och behov samt väga det så kallade allmänintresset mot den drabbades behov till privatliv och värdighet.
Varje dag avstår svenskar resor i kollektivtrafiken på grund av otrygghet. Förklaringarna är bland annat låg personaltäthet på många färdmedel och stora ordningsproblem. En stor bov i dramat är också den fysiska miljön. Många hållplatser och stationer är placerade i mörka och ödsliga områden där den sociala kontrollen är låg.
Att förlora en anhörig i ett våldsbrott innebär ett stort mänskligt och psykiskt lidande. Till detta kommer också en rad praktiska problem i mötet med representanter för rättsväsendet, socialtjänst, media etc. Hundratals människor i Norge befinner sig just nu i den här situationen. Det norska samhället står inför en stor utmaning när det gäller att se till att de anhöriga får hjälp.
Att drabbas av brott en emotionell och chockerande händelse. Händelsen i sig utgör emellertid inte alltid den enda hotet mot den drabbades psykiska hälsa. En annan avgörande faktor är det bemötande som den drabbade får efter brottet. Det sekundära traumat kan till exempel uppstå i mötet med media. Hur behandlas brottsdrabbade av media idag och hur stor hänsyn ska media egentligen ta?
I över 5 000 år var trygghetsfrågor en naturlig del av stadsbyggandet runt om i världen. Städerna bestod bl.a. av en kombination av olika funktioner (arbetsplatser, bostäder och affärer) och hade en tydlig skillnad mellan offentliga och privata utrymmen. Från framför allt 1960-talet och framåt, förändrades sättet att planera och bygga städer vilket har byggt in otrygghet i många bostadsområden.
Den 1 oktober ersätts lagen om besöksförbud med en ny lag, lagen om kontaktförbud. En granskning av samtliga åklagarkammare som Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört visar emellertid att det saknas förutsättningar för att den nya lagen ska fungera i praktiken.
Under Almedalsveckan kommer Stiftelsen Tryggare Sverige varje dag att genomföra en utfrågning av en riksdagsledamot. I dag onsdag är det Folkpartiets Johan Pehrson som svarar på tre frågor om situationen för brottsdrabbade i Sverige.
Under Almedalsveckan kommer Stiftelsen Tryggare Sverige varje dag att genomföra en utfrågning av en riksdagsledamot. I dag tisdag är det Vänsterpartiets Torbjörn Björlund som svarar på tre frågor om situationen för brottsdrabbade i Sverige.