Fler poliser, hårdare tag och nolltolerans är något som ofta förknippas med den minskade brottsligheten i New York. De experter vi möter talar emellertid istället om accountability (ansvarsutkrävande), chefskap och samverkan. Nedan presenteras del fyra av fem i Stiftelsen Tryggare Sveriges reportageserie om trygghetsarbete i New York: Samverkan som framgångsfaktor för minskad brottslighet.
Stiftelsen Tryggare Sverige presenterade för cirka en månad sedan en omfattande kartläggning av förekomst av våld, hot och trakasserier inom idrotten. Resultatet visar att det är vanligt med hot inom fotbollen, och då framför allt mot VD, klubbdirektörer och sportchefer. Hela 42 procent av dessa kategorier uppger att de under en ettårsperiod utsatts för någon form av våld, hot eller trakasserier.
Under de senaste åren har brottsligheten minskat kraftigt över hela USA och då särskilt i New York. Förklaringarna handlar inte i första hand om fler poliser och hårdare tag, utan om ett förändrat arbetssätt där polisens tidigare händelsestyrda arbete ersatts av ett mer proaktivt och där det finns chefer med visioner och mod. Här presenteras del tre i vår reportageserie om utvecklingen i New York.
Efterkrigstidens USA kännetecknas av en ökad brottslighet och minskad trygghet. I många städer, däribland New York, blev situationen ohållbar med drygt 2000 mord varje år, utbrända byggnader, minskade fastighetsvärden och en uppgivenhet bland de drabbade. I den här reportageserien skildras de gångna årens brottsförebyggande arbete i New York. I dag publiceras del två.
Efterkrigstidens USA kännetecknas av en ökad brottslighet och minskad trygghet. I många städer, däribland New York, blev situationen ohållbar med drygt 2000 mord varje år, utbrända byggnader, minskade fastighetsvärden och en uppgivenhet bland de drabbade. I den här reportageserien i fem delar, där detta är den inledande delen, skildras de gångna årens brottsförebyggande arbete i New York.
Mordet i Bjärred följer samma mönster som vi fann i vår kartläggning av dödligt våld i nära relationer 2010-2011, dvs. det hade kunnat förhindrats. Problemen när det gäller brott i nära relationer är inte i första hand brist på samverkan eller sekretessproblem, vanliga förklaringar som lyfts fram i den nya politiska retoriken. Det handlar snarare om brist på mod och chefskap!
Under nästa vecka rapporterar Stiftelsen Tryggare Sverige, direkt från New York, om olika exempel när det gäller att förebygga brott och öka tryggheten i samhället. Vi besöker bland annat NY-polisens huvudkvarter samt gästar lokala polisstationer. Vi träffar forskare samt möter företrädare för lokala brottsförebyggande verksamheter. Se artiklar, filmer och bloggar m.m. på www.tryggaresverige.org.
För att ta del av erfarenheterna från de senaste årens brottsförebyggande arbete i Holland bjuder Stiftelsen Tryggare Sverige in till en studieresa till Amsterdam den 22-25 september. Studieresan innehåller en mängd studiebesök och föreläsningar på temat trygghet och säkerhet. Vi besöker bland annat polisen, forskare och inrikesdepartementet. Ännu finns några platser kvar!
Stiftelsen Tryggare Sverige har tilldelats KP:s stipendium för sina insatser för brottsdrabbade. Stipendiet härrör från Kurt Perssons Minnesfond, som skapats genom ett testamentariskt förordnande till Stockholm-Skanstulls Rotaryklubb av tidigare medlemmen journalisten Kurt Persson, som var verksam på Dagens Nyheter och tidigare bl.a. på Svenska Dagbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
I dagens interpellationsdebatt tog Morgan Jogansson (s) upp farhågorna med att allmänheten kommer att sakna insyn i den nya centraliserade polisorganisationen som just nu förbereds. Han var också mycket bestämd på att de s.k. polisregionerna som just nu hastas fram kommer att bli alldels för stora. I sammanhanget hänvisar vi till vårt ytttrande över Polisorganisationsutredning.
På Kriminalvårdens webbplats kan man läsa att det viktigaste målet är att antalet återfall i brott ska minska. För att nå målet arbetar man bland annat med behandlingsprogram och sysselsättning. De dömda ska vara bättre rustade att klara ett liv utan kriminalitet och droger när de lämnar Kriminalvården än de var tidigare.
Kriminalvårdens viktigaste mål är att antalet återfall i brott ska minska. För att nå målet arbetar man med aktivt påverkansarbete bland annat i form av behandlingsprogram, sysselsättning och möjlighet för de intagna att förbättra bristande skolgång. De dömda ska vara bättre rustade att klara ett liv utan kriminalitet och droger när de lämnar Kriminalvården än de var tidigare.