Inom ramen för det nationella brottsförebyggande nätverket bjuder Stiftelsen Tryggare Sverige in till en nätverksträff i Stockholm den 9-10 oktober med syftet att diskutera hur det brottsförebyggande & trygghetsskapande arbetet kan utvecklas ytterligare i Sverige. Nätverksträffen kombineras med ett nordiskt seminarium om våld i offentlig miljö med deltagare från Sverige, Norge, Danmark & Finland.
Polisens roll i samhället bygger på tanken om en lokalt förankrad polis som genom personkännedom & kunskap om den lokala problembilden kan förebygga & förhindra de problem som uppstår. Under de senaste decennierna har polisen varit föremål för flera reformer som i grunden har förändrat förutsättningarna för polisverksamheten. Nu har ett nytt steg tagits i & med beslutet om en centraliserad polis.
Den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige tar nu initiativ till en utbildning i strukturerat brottsförebyggande arbete. Syftet är att ge fördjupade kunskaper om brottsförebyggande arbete på lokal nivå ur både ett teoretiskt och praktiskt avseende. Utbildningen vänder sig till personer som arbetar med brottsförebyggande frågor på kommunal nivå.
Under den senaste tiden har flera personer dödats av en man som de har eller har haft en nära relation till. I flera av dessa fall har det framkommit att polisen tidigare varit inkopplade. Även om polisen bara är en av flera viktiga aktörer vid denna typ av ärenden har de en särställning. För att förbättra polisens arbete med brott i nära relation presenterar vi i dag tio konkreta krav.
För att ta del av erfarenheterna från de senaste årens brottsförebyggande arbete i Holland bjuder Stiftelsen Tryggare Sverige in till en studieresa till Amsterdam den 22-25 september. Studieresan innehåller en mängd studiebesök och föreläsningar på temat trygghet och säkerhet. Vi besöker bland annat polisen, forskare och inrikesdepartementet. Ännu finns några platser kvar!
I dag föll domen mot den 51-åriga man som tidigare i år sköt sin före detta sambo i ryggen och i ansiktet med ett avsågat hagelgevär. Mannen dömdes till 17 års fängelse av Göteborgs tingsrätt för mord. Några veckor tidigare hade kvinnan ansökt om kontaktförbud för mannen som hon var rädd för. Åklagarkammaren avslog dock ansökan och en morgon i mars i Göteborg sköts hon ihjäl av just den mannen.
Under den senaste tiden har det förts en debatt i media om näthatet där både kända och okända personer får utstå grova påhopp på bloggar och hemsidor eller andra så kallade sociala medier. Problemet med hot är detsamma också utanför nätet och dessa brott måste prioriteras på ett annat sätt än i dagsläget. Vi kräver därför att polisen tar hotbrotten på större allvar!
På Stiftelsen Tryggare Sveriges nyhetssajt (http://nyheter.tryggaresverige.org) finns i dag två läsvärda artiklar.
Sveriges Radio Ekot rapporterar att antalet anmälningar av klotter i Sverige har minskat drastiskt sedan 2009. Allt enligt siffror från Brå. Att så är fallet finns ingen anledning att tvivla på, men det intressanta är anledningen till varför antalet anmälningar har minskat. En ny kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige lyfter fram klotterarbetet i Täby kommun som inspiration för andra.
Under de senast dagarna har det förts en debatt om hur effektiv lagen om kontaktförbud egentligen är. Carin Götblad, regeringens samordnare för våld i nära relationer, säger att hon vill att kontaktförbudet ska användas oftare. Problemen handlar dock snarare om ett godtycke när det gäller utfärdandet av ett kontaktörbud än att det utfärdas för få kontaktförbud.
Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med en ny lag, lagen om kontaktförbud. En granskning av den nya lagstiftningen visar på stora skillnader mellan landets 32 åklagarkammare när det gäller beviljade kontaktförbud. Även om ett kontaktförbud i sig inte förhindrar en motiverad gärningsperson att begå brott har det ett viktigt signalvärde till både den drabbade och till gärningspersonen.
I frågor om brott och brottsbekämpning har allmänheten ett starkt intresse att få veta hur myndigheterna lyckas i sitt arbete. Hur ser brottsligheten ut i Sverige? Minskar antalet anmälningar? Grips och lagförs fler gärningspersoner? Hur stor är risken att råka ut? Kort sagt, vilken är samhällseffekten av myndigheternas insatser.