Rötmånaden har precis börjat, och det gäller att hålla extra koll på livsmedel. Botemedlet är bl.a. att slänga gammal mat. Men hur hanterar vi den rättsröta som nu rullas upp i media där den organiserade brottslighen tillåtits ta över en stad, Södertälje, med nästan 100 000 invånare och där försvarsadvokat, åklagare och experter gjort gemensam sak för att fälla Thomas Quick?
Under den senaste veckan har fem kvinnor dödats av män som de har eller har haft en nära relation till. I flera av dessa fall har det framkommit att polisen tidigare varit inkopplade. Även om polisen bara är en av flera aktörer som är inblandade i denna typ av ärenden har de en särställning. För att förbättra polisens arbete med brott i nära relation presenterar vi nu ett förslag med sju åtgärder.
Nu i augusti och september är månaderna då människor stänger sina stugor och lämnar sina sommarkatter vind för våg. Katterna har oftast skaffats som leksaker till barn men överges när familjerna flyttar tillbaka till staden. Antingen får man avstå eller ta ansvar för den katt man har skaffat sig.
Under det senaste året har Regeringen varit öppet missnöjd med vad polisverksamheten levererar. Det har sin grund i att polisen redovisar dåliga resultat trots stora förstärkningar. Lösningen på problemen handlar dock inte om att inrätta en nationell polis som styrs från Polhemsgatan 30 i Stockholm. Vi föreslår istället att möjligheten att bilda en ny brottsutredningsmyndighet bör utredas.
Under de senaste dagarna har media rapporterat om situationen för de bärplockare från Bulgarien som, med löften om stora förtjänster, blivit lurade till Sverige. I Sverige riskerar människor som har utsatts för människohandel att behandlas som illegala immigranter i stället för brottsdrabbade. Många blir därför utan hjälp, stöd och skydd, det visar en undersökning från Stiftelsen Tryggare Sverige.
Media har en viktig roll när det gäller att kritiskt granska och rapportera om olika händelser i samhället, särskilt när det gäller polisens verksamhet. Men hur oberoende kan media egentligen vara när man är i princip helt beroende av den lokala polisen för att få uppgifter om begångna brott? Och hur oberoende kan media vara när man till och med driver projekt tillsammans med den lokala polisen?
En första granskning av den nya lagen om kontaktförbud som trädde i kraft den 1 oktober 2011 visar på stora skillnader mellan Sveriges 32 allmänna åklagarkammare. Av bifogad förteckning framgår andelen beviljade kontaktförbud för respektive åklagarkammare i Sverige.
Möjligheten att få ett kontaktförbud varierar stort beroende på var du bor. Detta visar en ny rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige. Vad beror den stora skillnaden på och vilka konsekvenser får detta? Debatt mellan Magnus Lindgren, generalsekreterare Tryggare Sverige och Marianne Ny, överåklagare Åklagarmyndigheten i GTB. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5195217
Jämställdhetsutskottet i Europaparlamentet har tagit fram ett förslag som syftar till att ge de som drabbats av brott samma skydd och stöd i hela EU.
Under våren har Stiftelsen Tryggare Sverige, tillsammans med en rad experter, granskat Polisorganisationskommitténs förslag och i dag inger vi vårt remissvar där vi avråder från att organisera polisen i en nationell polismyndighet. Istället föreslår vi bland annat att det tillsätts en ny parlamentarisk utredning som fångar upp de synpunkter som kommer in under remissrundan.
Ekot rapporterar att ”Polisen struntar i grundläggande åtgärder” gällande bostadsinbrott. Eva Karlsson vid polisen i Skaraborg betonar vikten av att klara upp bostadsinbrott ”inte bara för vår del, utan framförallt för målsägandens del eftersom det är ett väldigt integritetskränkande brott”. Tryggare Sverige instämmer helt och hoppas att fler Polismyndigheter i Sverige har samma inställning.
Så var då denna Almedalsvecka till ända. Som vanligt större än någonsin, med rekordet 400 arrangemang under samma timme. En del av charmen är utbudet; från situationen för burhöns till förutsättningarna för en nationell polis (inga jämförelser i övrigt). Här kommer en kort betraktelse om burhöns, gratisätarorganisationer och fulknep!
Stiftelsen Tryggare Sverige presenterar i dag sitt remissvar på Polisorganisationsutredningens (SOU 2012:13) förslag. I korthet avstyrker vi utredningens förslag att lägga all makt i rikspolischefens händer. Vi avstyrker även förslaget att lägga den faktiska omorganisationen av polisen i en persons händer. Därutöver föreslår vi att möjligheten att inrätta en brottsutredningsmyndighet bör utredas.
Med anledning av Polisorganisationsutredningens förslag om en nationell polis bjuder den oberoende Stiftelsen Tryggare Sverige in till ett frukostseminarium om framtidens polis den 5 juli, kl. 08.00-09.30 på Högskolan Gotland (sal D24). Seminariet direktsänds via www.tryggaresverige.org/almedalen. Vid seminariet kommer Stiftelsen Tryggare Sveriges remissvar till utredningen att presenteras.
Under den senaste tiden har frågor kring brott och trygghet diskuterats flitigt i den allmänna debatten, bl.a. till följd av skjutningarna i ett område i Malmö. Hela Malmö har därefter utpekats som en otrygg stad. Men stämmer det? En undersökning i de 15 stadsdelar som regeringen valt ut att ingå i satsningen URBAN15 visar att Tensta i Stockholm tillhör ett av de mest utsatta områden i Sverige.
Stiftelsen Tryggare Sverige redovisar idag ett antal förslag för att öka tryggheten i kollektivtrafiken. Det handlar bl.a om att tillsätta en nationell samordnare med uppgift att hålla ihop trygghetsarbetet, men också om att utveckla de lokala samverkansavtalen till att även omfatta frågor om trygghet i kollektivtrafiken. Förslagen presenteras i en ny rapport med namn Trygghet i kollektivtrafiken.
Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med en ny lag, lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). En första uppföljande granskning av den nya lagen visar att det fortfarande råder stora geografiska skillnader när det kommer till beslut om kontaktförbud, vilket i praktiken innebär att det är slumpen som styr om en brottsdrabbad får skydd.
Enligt de mål som Svensk Kollektivtrafik har satt upp ska antalet resor med allmänna kommunikationer i Sverige fördubblas fram till 2020. Det förutsätter en kollektivtrafik som upplevs som trygg av resenärer och anställda. För att undersöka hur tryggheten uppfattas ur ett resenärperspektiv har Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört en kartläggning av tryggheten i kollektivtrafiken.
Se inslag i söndagens Rapportsändning om Stiftelsen Tryggare Sveriges granskning av den nya lagen om kontaktförbud http://www.svt.se/nyheter/sverige/kontaktforbud-ett-geografiskt-lotteri
Under våren 2012 har Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört en första uppföljning av den nya lagen om kontaktförbud. Resultaten visar att det är stora skillnader mellan landets 32 åklagarkammare när det gäller andelen beviljade kontaktförbud. Vid åklagarkammaren i Norrköping beviljas t.ex. hela 52% av ansökningarna om kontaktförbud, motsvarande siffra för åklagarkammaren i Eskilstuna är endast 18%.