Ny kartläggning: Dörren stängd för utländska entreprenörer – endast 7 procent beviljas uppehållstillstånd

En ny sammanställning från Stockholms Handelskammare visar att endast sju procent av de utländska entreprenörer som vill starta företag i Sverige beviljas uppehållstillstånd av Migrationsverket. Samtidigt är handläggningstiderna bland de längsta i Europa och har desenaste fem åren i snitt uppgått till 16 månader. Ett krångligt regelverk är en bidragande orsak. Nu kräver Stockholms Handelskammare reformer.

Stockholms Handelskammare har sammanställt statistik och jämförelser om arbetskrafts- och entreprenörskapsinvandring. Sammanställningen bygger på data från Migrationsverket och utgår från inflödet av ansökningar, handläggningstider och bifallsgrader och innehåller en internationell jämförelse av länder med europeiska techhubbar.

Siffrorna visar att egenföretagare behandlas som ett undantag snarare än som en strategisk investering. Regelverket är i många delar utformat för en föråldrad bild av företagande, där finansiering, kundunderlag och ekonomiska marginaler förväntas vara på plats från start. Men moderna entreprenörer bygger ofta bolag stegvis, med finansiering som säkras i omgångar och där resurser tidigt återinvesteras i tillväxt.

Under de senaste fem åren har det i genomsnitt tagit 16 månader att få ett första beslut för egenföretagare. I de 13 andra europeiska länder som ingår i jämförelsen är den genomsnittliga handläggningstiden för ett startupvisum cirka två månader.

Bifallsgraden under 2025 är anmärkningsvärt låg. Endast sju procent av avgjorda ärenden för egenföretagare beviljades under året, vilket är en minskning med 77 procent från toppen 2020 och en minskning med 61 procent från föregående år.

Siffrorna innefattar även ansökningar som görs från Sverige, där en person som är här på ett arbetstillstånd kopplat till en anställning vill starta eget företag. Det drabbar bland annat Stockholms techsektor hårt, där entreprenörer kan tvingas flytta till ett annat land för att utveckla sin idé.

– Det här är ett system som i praktiken gör det svårt för Sverige att attrahera och behålla den typ av entreprenörer som skapar jobb, export och nya skatteintäkter. När processerna blir så långa och osäkerheten så stor väljer många att etablera sig i andra länder. Regelverket och handläggningen är inte anpassade till hur modernt entreprenörskap faktiskt ser ut i dag, säger Carl Bergkvist, chefekonom Stockholms Handelskammare.

Medianlönekrav riskerar att slå extra hårt mot egenföretagare
Parallellt har villkoren för arbetskraftsinvandring skärpts. Regeringen har dessutom aviserat en höjning av lönenivån från dagens nivå på 80 procent av medianlönen till 90 procent av medianlönen.

För egenföretagare och entreprenörer kan ett högre lönegolv få negativa effekter. I tidiga skeden återinvesteras ofta intäkter i produktutveckling och tillväxt, och grundare tar inte alltid ut en hög och stabil lön. Det riskerar att försvåra möjligheten att bygga team, ta in internationella medgrundare och att kunna fortsätta växa.

– Medianlönekravet slår direkt mot företagens kompetensförsörjning. Det är ett regelverk som gör Sverige mindre attraktivt för internationell arbetskraft samtidigt som näringslivet får svårare att hitta rätt kompetens. Det är skadligt för svensk tillväxt, och därför måste regeringen backa, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Handelskammaren efterlyser ett snabbspår för utländska entreprenörer
Stockholms Handelskammare vill att regeringen ger ett uppdrag till Migrationsverket att korta handläggningstiderna, kombinerat med ett program med regelförenklingar.

• Inför ett ”Startup-visum”. där seriösa egenföretagare med tydliga underlag (kapital, försäkring och uppdrag/affärsplan) får en snabbare och förenklad prövning. I dag fastnar många ärenden i upprepade kompletteringsrundor trots att informationen redan finns. Liknande snabbspår används i flera talangländer, bland annat Storbritannien och Finland.
• Korta handläggningstiderna: Inför krav på beslut inom 30 dagar för kompletta ansökningar. I dag är handläggningstiderna för långa och oförutsägbara, vilket gör att entreprenörer väljer andra länder.
• Se över hur regelverket för egenföretagare om söker arbetstillstånd kan förenklas. I dag krävs bland annat att den som ansöker äger 51 procent av bolaget. Med samma regelverk kan inte utländska grundare starta bolag som Spotify och Klarna i Sverige, då ägandefördelningen mellan delägarna är för snäv.