Så rusar hushållens kostnader - län för län

Högre räntor, höjda el-, bensin- och livsmedelspriser gräver nu djupa hål i hushållens ekonomi. Kostnaderna väntas öka ännu mer, och årets och kommande års inflation kan kosta en genomsnittlig barnfamilj upp till 70 000 kronor mer, enligt en ny regional analys av Stockholms Handelskammare.

–Hushållen tacklas från flera håll samtidigt och kostnadshöjningarna tar en stor del av hushållens inkomster. Även det offentliga kommer att drabbas av fördyrningar, men nu när många kommer få det svettigt är det inte läge att höja några skatter. När vi går mot dyrtider och ett osäkert ekonomiskt läge måste vi värna hushållen, företagen och arbetsmarknaden, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Nya siffror som Stockholms Handelskammare tagit fram visar att svenska hushåll har fått påtagligt högre kostnader under det senaste året till följd av högre ränta, ökade el- och bensinpriser samt större livsmedelsutgifter. Beräkningarna visar också att kostnaderna väntas öka rejält även under det kommande året. 

I Sverige har en familj - med två vuxna, två barn som bor i ett hus och har en bil - fått 33 054 kr mer i årskostnader under det senaste året och inom det kommande året väntas kostnaderna öka ytterligare med 19 909 kr. Totalt beräknas kostnaderna för ränta, el, bensin och livsmedel öka med 52 964 kr mellan april 2021 och april 2023.

I beräkningarna framgår påtagliga regionala skillnader. Kostnaderna har ökat – och väntas öka – mest i Stockholms län följt av Hallands län och Skåne län. Det är till stor del en följd av Stockholmshushållens högre bolån samt högre energipriser. För ett hushåll i Stockholms län har årskostnaderna ökat med 38 780 kr och väntas öka ytterligare med 31 406 kr, totalt 70 187 kr mellan april 2021 och april 2023. Det är ungefär lika mycket som den disponibla inkomsten för ett sammanboende par med två barn (76 000 kr i Stockholms län).

–Nu rinner pengarna snabbt i väg för de svenska hushållen, och synnerlighet i Stockholm. Det är ökade kostnader vart än man vänder sig och det kommer bara att bli värre. Det är viktigt att finans- och penningpolitiken samarbetar och att politiken inte bidrar till ett högre kostnadstryck genom höjda skatter. Det gäller inte minst företagens skattebörda. Det vore mycket bekymmersamt om arbetslösheten skulle ta fart och därmed göra situationen värre, säger Stefan Westerberg.

För typhushållet i Sverige och Stockholms län väntas de månatliga kostnaderna för bolån, livsmedel, bensin, och uppvärmning, öka med cirka 5 800 kr mellan 2021 och 2023. Sammantaget äter det upp drygt 6 procent av typhushållets disponibla inkomst.

–Riksbankens väntade räntehöjningar kommer göra att det ekonomiska läget försämras. Sentimentsindikatorer och prognoser pekar på pessimistiska hushåll, lägre konsumtion och fallande bostadspriser. Därtill föreligger en osäkerhet kring hur länge kriget i Ukraina kommer medföra problem för handel och inflation. Ekonomin balanserar på slak lina, men de offentliga finanserna är goda och Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Vi borde kunna rida ut stormen utan skattehöjningar för redan hårt pressade hushåll, säger Stefan Westerberg.