Hundratals miljarder kronor har lämnat landet för placeringar utomlands. Det var anledningen till att regeringen gjorde som nästan alla andra länder tidigare gjort, avskaffade förmögenhetsskatten 2007. Om det leder till att en del av pengarna stannar i Sverige kan skatt på kapitalinkomster ge mer till statskassan än vad förmögenhetsskatten gav. Hur har det gått...
Regeringen presenterar dagens proposition om infrastruktur i en rejäl uppförsbacke. Sverige har en infrastrukturskuld på 200 miljarder kronor. Så mycket mindre har Sverige satsat per capita på infrastruktur jämfört med övriga EU-länder de senaste 25 åren. Detta trots att Sverige som glesbefolkat land egentligen är i behov av mer infrastruktur. Dagens förslag från regeringen bidrar bara marginellt
Hur har slopandet av förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten påverkat Sveriges förmåga att attrahera kapital? Litar kapitalplacerarna på att politikerna inte återinför skatterna? Vilka reformer önskas för att öka intresset för att placera i Sverige? Varför placerar svenskarna fortfarande så mycket pengar utomlands?
Städer som varit framgångsrika i sin urbanisering har öppnat vägen genom att satsa på handel, entreprenörskap och tillväxt. Detta drar i sin tur till sig de kreativa människor som krävs i dagens informationsbaserade ekonomi. Dessa städer utvecklar också ett blomstrande kulturliv. Kulturskapare är ofta själva entreprenörer och trivs därmed bra i städer som erbjuder ett bra företagsklimat.
Hur hänger ett blomstrande kulturliv samman med tillväxt och god ekonomisk utveckling? Vissa teorier inom stadsplanering gör gällande att en så kallad ”kreativ klass” är förutsättningen för städers utveckling. Är det så att städer med spännande arkitektur, "hippa" miljöer och ett rikt kulturutbud drar till sig de kreativa människorna?
Sverige förlorar tillväxt på grund av dåligt fungerande infrastruktur. Regeringen presenterar i dag tämligen blygsamma satsningar på infrastrukturen. Det riskerar att vara en betydligt sämre affär för skattebetalarna än att i stället amortera mindre på statsskulden och satsa rejält på nya vägar och spår.
Hur hänger ett blomstrande kulturliv samman med tillväxt och god ekonomisk utveckling? Vissa teorier inom stadsplanering gör gällande att en så kallad ”kreativ klass” är förutsättningen för städers utveckling. Är det så att städer med spännande arkitektur, "hippa" miljöer och ett rikt kulturutbud drar till sig de kreativa människorna?
I dagens globala värld är kommunikation a och o. Ett företags kommunikationsvägar är dess livsnerv. För tio år sedan hade vi inte Internet på kontoret, för tjugo år sedan hade vi inga mobiltelefoner. Hur kommer vi att kommunicera i framtiden? Under årets Världshandelsdag kommer experter och företrädare från ledande företag inom teknikutveckling, affärsutveckling och kommunikation att skildra...
Sverige brukar sägas vara en ledande IT-nation. Men de svenska myndigheterna uppfyller i många fall inte ens de krav de är skyldiga att följa. Regeringen har satt som mål att Sverige år 2010 ska återta en världsledande position inom e-förvaltningsområdet, något som Handelskammaren välkomnar. Men dit är det en lång väg att gå. Det visar den rapport över myndigheternas IT-service...
Sverige brukar sägas vara en ledande IT-nation. Men hur står det egentligen till med den offentliga servicen via IT-tjänster? Lever myndigheterna upp till de krav som de enligt lagen ska följa? Stockholms Handelskammare har genomfört en undersökning som rankar myndigheternas IT-service. Vilken är Sveriges bästa IT-myndighet? Vilken är sämst?
Stockholmskonjunkturen är fortsatt stark trots nationella och internationella nedgångar. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar visserligen från 29 till 22 under årets andra kvartal, men det vägs upp av rekordsiffror för nya jobb. Noteringen för företagens nyanställningar är den högsta under 2000-talet. Det visar den Stockholmsbarometer som presenteras av Stockholms Handelskammare i dag.
Trots oron på finansmarknaden och nedreviderade prognoser från företagen under slutet av 2007 var Stockholmskonjunkturen fortfarande stark under början av 2008. Samtidigt är bristen på kompetent arbetskraft ett ständigt orosmoln för många viktiga branscher. Frågan är hur länge Stockholm kan visa upp starka konjunktursiffror och fortsatta nyanställningar i företagen...
Trots oron på finansmarknaden och nedreviderade prognoser från företagen under slutet av 2007 var Stockholmskonjunkturen fortfarande stark under början av 2008. Samtidigt är bristen på kompetent arbetskraft ett ständigt orosmoln för många viktiga branscher. Frågan är hur länge Stockholm kan visa upp starka konjunktursiffror och fortsatta nyanställningar i företagen. Får Stockholms högkonjunktur...
Ett nära samarbete mellan Handelskamrarna och Exportrådet ger större möjligheter att hjälpa svenska företag på utlandsmarknaderna.Handelskamrarna i Svenska Handelskammarförbundet och Sveriges Exportråd manifesterar nu sitt samarbete för att kunna erbjuda ännu bättre support till svenska företag i deras internationella affärer.Hjälpen ges i form av riktade insatser för företagens kompetensutvecklin
Inför regeringens infrastrukturproposition i höst kräver Stockholm och Göteborg gemensamt rejäla satsningar för att säkra framtidens tillväxt och utveckling i de båda regionerna. I ett unikt samarbete samlas nu de politiska ledningarna tillsammans med representanter för näringslivet i både Göteborg och Stockholm om behovet av ny infrastruktur...
Idag träffas över 200 företagsledare och politiker från hela Stockholmsregionen i Stockholms stadshus för att diskutera hur regionen ska kunna stärka sin internationella konkurrenskraft och utvecklas till en storstadsregion i världsklass.
Kultursponsringen i Sverige är förhållandevis blygsam. Den uppgår till cirka 100 miljoner kronor per år. En av förklaringarna är att stora delar av kultursponsringen är belagd med en straffskatt, eftersom det finns en risk att den inte blir avdragsgill för företagen. Merparten av den begränsade sponsring som förekommer går till de stora kulturinstitutionerna. De företag som sponsrar...
Kunskaperna om kultursponsringens omfattning i Sverige är begränsade. Hur stor är egentligen sponsringen? Hur står sig detta jämfört med andra länder? Vilken typ av företag är det som sponsrar kultur? Vilka sponsras? Vad tycker kultursektorn om sponsring? Hur ser näringslivet på sponsring?
För många företag i Stockholm är bristen på rätt kompetens ett stort problem. Samtidigt som företagen är i skriande behov av ny personal är det också viktigt att undvika kostsamma och tidskrävande felrekryteringar. Vad kontrollerar egentligen en personalrekryterare hos de kandidater som söker ett jobb? Vilka kriterier används? Vad kan man egentligen få reda på...
För många företag i Stockholm är bristen på rätt kompetens ett stort problem. Samtidigt som företagen är i skriande behov av ny personal är det också viktigt att undvika kostsamma och tidskrävande felrekryteringar. Vad kontrollerar egentligen en personalrekryterare hos de kandidater som söker ett jobb? Vilka kriterier används? Vad kan man egentligen få reda på...