Sveriges infrastrukturskuld är minst 200 miljarder kronor. Det är betydligt viktigare för hela vårt lands utveckling att betala av den skulden än statsskulden. Sverige har som glest befolkat land större behov av bra infrastruktur än många av våra konkurrentländer. Men vi har ändå satsat betydligt mindre på infrastrukturen. Om Sverige hade satsat lika mycket som övriga Europa de senaste 25 åren...
Den svenska infrastrukturen är så eftersatt att det är relevant att tala om en infrastrukturskuld parallellt med statsskulden. Ett glesbefolkat land som Sverige måste satsa mer än konkurrerande länder på infrastruktur snarare än mindre, vilket är fallet i dag. Sverige har halkat efter omvärlden delvis pga att dagens samhällsekonomiska kalkyler undervärderar nyttan av investeringar i infrastruktur.
Den svenska infrastrukturen är så eftersatt att det är relevant att tala om en infrastrukturskuld parallellt med statsskulden. Ett glesbefolkat land som Sverige måste satsa mer än konkurrerande länder på infrastruktur snarare än mindre, vilket är fallet i dag. Sverige har halkat efter omvärlden delvis pga att dagens samhällsekonomiska kalkyler undervärderar nyttan av investeringar i infrastruktur.
I princip alla Stockholms läns 100 största företag tycker att Bromma flygplats bör vara kvar som en citynära flygplats. Det visar en undersökning från SKOP som beställts av Stockholms Handelskammare. Flygplatsen har en stor betydelse för företagens utveckling och utgör ett viktigt stöd för huvudkontorens verksamhet. I morgon fattar Stockholms kommunfullmäktige beslut om ett nytt avtal för Bromma..
Stockholmskonjunkturen visar nu vissa tecken på avmattning. Konjunkturindikatorn faller svagt från 34 till 31. Landet som helhet faller kraftigare från 23 till 17, vilket visar att det är Stockholms som hindrar landets konjunktur från att falla snabbare. Samtidigt ser vi nu en byggboom i Stockholm.
Stockholmskonjunkturen har varit stark under 2007, men vid slutet av året syntes allt fler oroväckande tecken på en avmattning. Hur ser utvecklingen ut framöver? Hur klarar sig Stockholm i förhållande till övriga landet? En analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras av Stockholms Handelskammare i Stockholmsbarometern för kvartal 4, 2007.
Distinget är årets viktigaste näringslivshändelse i Uppsalaregionen. Distinget är en dialog mellan alla berörda om framtiden och tillväxten för regionen. Årets tema är infrastruktur - en avgörande tillväxtfaktor för näringslivet. Internationell tillgänglighet, effektiva transporter och fungerande arbetspendling är en grundförutsättning för utveckling, konkurrenskraft och tillväxt.
Stockholmsregionen är i ett skriande behov av ny infrastruktur för att överleva i den globala konkurrensen. I dag lämnade Statens förhandlingsman, Carl Cederschiöld, sitt slutresultat av den så kallade Stockholmsförhandlingen till regeringen. Handelskammaren välkomnar förslaget, som troligen är Stockholms sista chans att lösa trafikinfarkten.
I regeringens Hamnstrategiutredning nämns inte Stockholm strategisk hamn. Det är inte seriöst eftersom Stockholms hamn har en avgörande betydelse för handeln med Östersjöområdet och att elva miljoner passagerare varje år kommer med båt till Stockholm, anser Handelskammaren. Godsmängderna är stora och ökar kontinuerligt. Utvecklingen av sjötransporterna har positiva miljöeffekter...
Stockholmskonjunkturen är fortsatt stark, men det finns tecken på att toppen av konjunkturen kan vara nådd. Indikatorn för Stockholmskonjunkturen faller svagt från 35 till 34 medan den i landet som helhet faller från 27 till 24. Flera orosmolm för konjunkturens utveckling finns dock. Det visar den Stockholmsbarometer för som Stockholms Handelskammare presenterar i dag.
Stockholms konjunktur har varit rekordstark under året i nästan samtliga branscher. Under första halvåret märktes dock flaskhalsarna allt tydligare som en begränsande faktor för fortsatt uppgång. Hur ser utvecklingen ut framöver? En analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras av Stockholms Handelskammare i Stockholmsbarometern för kvartal 3, 2007.
Stockholm förlorar minst 5 miljarder kronor årligen på bristande infrastruktur. Staden tappar redan i internationell ranking bland företag eftersom regionen inte tillåts växa. Trots detta innehåller inte Vägverkets och Banverkets planering för 2009-2019 ens i den högsta investeringsnivån brådskande investeringsobjekt i Stockholmsregionen, såsom Förbifart Stockholm och utbyggnad av tunnelbanan.
Stockholmarna är förlorarna i nya förslaget om skatteutjämningen Kommunerna i Stockholms län förlorar 1,35 miljarder kronor och Stockholms läns landsting förlorar 80 miljoner kronor per år. Det är resultatet av det nya förslag till skatteutjämningssystem som regeringens särskilda utredare, Ulf Wetterberg, presenterade i dag.
Hur kan satsningar på infrastruktur ge mer tillväxt i storstadsregionerna? Vad kostar det att inte göra nödvändiga investeringar? Stockholmsfrämjandet bjuder in till seminarium om infrastrukturen och dess betydelse för tillväxten och expansionen i Stockholm.
Stockholms Handelskammare välkomnar det nya avtalet för Bromma flygplats. Handelskammaren har länge varit den främste förespråkaren för att bevara och utveckla Bromma. Möjligheten till fungerande affärsflyg är avgörande för stockholmsregionens näringsliv.
Den statsbudget som presenterades i dag innehåller både glädjeämnen och besvikelser från näringslivssynpunkt. Det är bra att regeringen fortsätter att satsa på att få fler i arbete, men en klar besvikelse att den inte vågar satsa på långsiktiga investeringar i infrastrukturen.
Hur kan satsningar på infrastruktur ge mer tillväxt i storstadsregionerna? Vad kostar det att inte göra nödvändiga investeringar? Stockholmsfrämjandet bjuder in till seminarium om infrastrukturen och dess betydelse för tillväxten och expansionen i Stockholm.
Mälardalen har en tredjedel av landets invånare men får bara en tiondel av landets anslag för infrastruktur. Fyra av fem järnvägsresor startar eller slutar i Mälardalsregionen, ändå satsas inte på järnvägen där människorna åker. Handelskammaren anordnar en infrastrukturdag för att i dialog med regeringens och regionens företrädare diskutera hur tillväxt och företagande i Mälardalen...
Staten har avsatt 28 miljarder kronor för investeringar i vägar och järnvägar i Stockholms län fram till år 2015. Det verkliga behovet är cirka fem gånger så stort, 140 miljarder kronor. Handelskammaren presenterar en rapport, som ska överlämnas till statens förhandlingsman för Stockholms infrastruktur, Carl Cederschiöld, med utgångspunkt i vilka investeringar som ger störst tillväxt i regionen.
Stockholms Handelskammare presenterar en rapport om vilka prioriteringar som behöver göras för infrastrukturen i stockholmsregionen. Men en stor del av arbetet gjort kan regeringens förhandlingsman Carl Cederschiöld i lugn och ro ta semester. Rapporten kommer att överlämnas till Cederschiöld som en del av underlaget för hans arbete.