Nyhet -
Skanskas vd Magnus Persson: "Vi är nere på djup där ingen varit tidigare och byggt"
Skanska Sveriges vd Magnus Persson fick vara med och spränga första salvan för utbyggnaden av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark. Han ser det både som ett prestigeprojekt och en möjlighet för Skanska att lära sig nya kompetenser i ett långvarigt och komplext byggprojekt. Att det sker i samverkan med beställaren Svensk Kärnbränslehantering ser han som en absolut förutsättning.
Av Lars-Olof Tandberg
– Det här är komplext, det är en bergentreprenad där vi ska ner på djup där vi i Sverige inte varit tidigare och byggt. Det är bergrum som ska ligga på 120–140 meters djup. Det blir både utmanande och spännande, konstaterar Magnus Persson.
Jag träffar honom på Skanskas huvudkontor i centrala Stockholm där han som vd är van att hantera och prata om övergripande mål, strategier och planer för framtiden. Han säger att det känns bra att för omväxlings skull få prata utifrån ett enskilt projekt.
– Jag måste erkänna att det var riktigt kul att få vara med och spränga första salvan uppe i Forsmark. Det är inget jag gjort förut. Det är också roligt att vara delaktig i den här typen av projekt som utvecklar oss som företag.
Komplexa projekt med byggande i berg är inget nytt för Skanska. Till exempel är företaget med och spränger ut tunnlar för nya tunnelbanan i Stockholm. Att spränga för ett slutförvar av radioakt avfall är dock unikt och ställer andra specifika krav än normalt.
– Det finns en befintlig förvaring intill som ska vara i drift under tiden vi bygger. Vi måste säkra att vi har rätt arbetsberedningar på plats, följer rätt processer och är noggranna hur sprängningarna sker och att vi får ut massorna på rätt sätt, säger Magnus Persson.
Långsiktig organisation
Han konstaterar att det är ett långt projekt som sträcker sig från den första planeringen 2023 till färdigställande 2030. Då gäller det att planera organisationen för hela projekttiden.
– Det är viktigt att skapa en stabil organisation med rätt kompetens som håller över tid, men även uppmuntra individer att ta sig an nya roller.
Största andelen av personalen är Skanskas egen, i såväl projektering som planering och genomförande. Undantaget är installationsdelen där Assemblin är underentreprenör.
– Vi vill använda egen personal så mycket vi kan då det här projektet är en möjlighet att bygga på oss ytterligare kompetens och erfarenhet inom bergarbete.
Prioriterat projekt
Skanskas förberedelser för att få jobbet med att bygga ut slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark började långt innan anbudshandlingarna lämnades in. Magnus Persson berättar att Skanska har ett ständigt pågående arbete med att skanna marknaden för att se vilka stora projekt som kan bli aktuella. Projekten prioriteras sedan efter hur de passar Skanskas kompetens och konkurrensfördelar.
– I den prioriteringen kom utbyggnaden av SFR upp tidigt, när SKB flaggade att projektet skulle komma att handlas upp. Vi såg att det där passar vårt kunnande och våra resurser bra, så vi prioriterade det tidigt och jag är väldigt stolt att vi lyckades vinna upphandlingen, säger Magnus Persson.
Säkerhet i berg
För bergrum som ska förvara radioaktivt avfall är säkerhet i både berg och byggande avgörande. Strålskyddsmyndigheten ställer krav som SKB översätter till olika toleranser i mätningar av sprickor och liknande. Utifrån de toleranserna driver sedan Skanska arbetet.
– Vi jobbar inte direkt med radioaktiva delar, men indirekt eftersom vi ska säkra berget. Det är därför det är bra att jobba i en samverkansentreprenad. Vi gör arbetet och kontrollerar löpande att vi lever upp till kraven från SSM. Om det behövs får vi tillsammans med SKB justera arbetssätt eller ändra metod.
Magnus Persson ser stora fördelar med att jobba i samverkan i stora komplexa projekt. I den aktuella utbyggnaden i Forsmark till och med som en förutsättning.
– Vad skulle alternativet vara? Det hade inte gått för oss att prissätta detta till fast pris, eftersom det är svårt att veta hur det ser ut där nere. Hur kommer berget att fungera och vad kommer att krävas av oss. I ett fastpris hade det nog blivit många diskussioner kring regleringar för att det inte hade varit exakt som man kommit överens om.
– Vi ska ner på djup där vi i Sverige inte varit tidigare och byggt. Det är bergrum som ska liga på 120–140 meters djup. Det blir både utmanande och spännande, konstaterar Magnus Persson, vd på Skanska Sverige. Bild: SKB
Samverkan framgångsrikt
Skanska har de senaste åren gått över och mer till att jobba i samverkan i större projekt och ser att det skapar mer värde för pengarna. Då blir det fokus på att gemensamt fatta kloka beslut i varje situation och göra det som är bäst för projektet.
– Då används projektets totala kompetenser på bästa sätt, både beställarens och entreprenörens. Det skapar en kultur som bygger öppenhet och tillit. Och det känner jag verkligen i det här projektet i Forsmark, säger Magnus Persson.
Han påpekar att tidig samverkan vid planeringen av ett projekt där beställare och entreprenör samlar sina kompetenser ger robustare planer.
– Då har vi redan värderat risker och avvikelser som kan uppstå, och vi vet hur vi ska hantera dom om de uppstår. Det minskar också mängden stopp i produktionen.
Så fort arbetet avbryts på grund av saker som man inte hade rätt förutsättningar för eller inte räknat med stoppar maskineriet upp och när det inte fungerar enligt plan kostar det stora pengar.
– När det fungerar enligt plan får man upp en produktivitet och då har man en låg kostnad. Därför anser jag att samverkansprojekt oftast är de allra mest framgångsrika, understryker Magnus Persson.
Yngre ställer krav
Han har på senare tid sett att de yngre generationer som kommer in i företaget visar ett större intresse av att jobba i samverkan på komplexa projekt än tidigare generationer. De vill även jobba för ett hållbart samhälle och fokusera på att skapa värde.
– Våra unga medarbetare synar oss att vi verkligen menar det när vi säger att vi vill skapa ett hållbart samhälle, och att vi tror på de värderingar vi har. Det levererar vi på. Våra kunder förväntar sig det, men framför allt märker jag det på våra unga medarbetare, som förväntar sig att det inte bara är snack. Det gör vårt företag bättre hela tiden, konstaterar Magnus Persson.
//
Läs artikeln i senaste numret av Dagens Infrastruktur;
