Accelerator presenterar Pipilotti Rist och grupputställningen Vera Was Here hösten 2025

Den 13 september presenterar Accelerator två parallella utställningar: Gravity, Be My Friend av Pipilotti Rist och grupputställningen Vera Was Here av Nora Al-Badri, Diana Agunbiade-Kolawole, Nicole Khadivi, Bitsy Knox och Dala Nasser. Höstens utställningsprogram samlar konstnärskap som på olika sätt arbetar med bilden bortom dess representerande funktion.

Utställningsperiod:
13 september 2025 – 8 februari 2026

Gravity, Be My Friend

Pipilotti Rist

Curator: Richard Julin

Pipilotti Rist har beskrivit kameran som ”en usel kopia av vårt öga”, och har genom hela sitt konstnärskap i stället utnyttjat dess tekniska brister som möjligheter till förvrängning och en väg till nya visuella språk. Med Gravity, Be My Friend bjuder Pipilotti Rist in till en storskalig audiovisuell installation där den sensoriska upplevelsen står i centrum. Titelverket upptar en hel sal på Accelerator, där besökaren får lägga sig till rätta på öar av mattor och omges av ljud och bildprojektioner som flödar över amorfa strukturer i taket.

– Med detta verk vill jag skapa en blixt av medvetenhet i åskådarens sinne, möjliggöra en upplevelse av mildhet gentemot en själv och en relativisering av ens personliga problem, säger Pipilotti Rist.

Verket Tyngdkraft, var min vän visades ursprungligen 2007 i Rists första soloutställning i Skandinavien på Magasin III Museum for Contemporary Art och ingår i Magasin III:s samling.

Om Pipilotti Rist

Pipilotti Rist (f. 1962) är en pionjär inom rumslig videokonst. Sedan mitten av 1980-talet är hon en central aktör på den internationella konstscenen. Hennes konst utvecklas i takt med ny teknik och kännetecknas av starka färger, experimentell redigering och integrering av ljud och bild. Rist kombinerar naturinspelningar med mänskliga element och använder ofta kroppen som uttrycksmedel. Hon utforskar teman som identitet, perception och makt, och ser sårbarhet som en kreativ resurs i sitt arbete med att ifrågasätta människans självbild och privilegierade position.

Rist har haft soloutställningar på institutioner som MoMA New York, The Geffen Contemporary och Museum of Contemporary Art, Los Angeles, UCCA Center for Contemporary Art, Peking, The National Museum of Modern Art, Kyoto, Musée d’Art Moderne de la Ville de Paris, Louisiana Museum, Humlebæk, Fondazione Prada, Milano, Magasin III Museum of Contemporary Art, Stockholm samt deltagit i en mängd grupputställningar och biennaler, bland annat i Venedig, Istanbul, Santa Fe, Shanghai och Sao Paolo.

Vera Was Here

Nora Al-Badri, Diana Agunbiade-Kolawole, Nicole Khadivi, Bitsy Knox, Dala Nasser

Curator: Therese Kellner

Vera Was Here presenterar verk av Nora Al-Badri, Diana Agunbiade-Kolawole, Nicole Khadivi, Bitsy Knox och Dala Nasser. Utställningen utgår från relationen mellan linsbaserad media, perception, minne och historieskrivning. Konstnärerna arbetar med indexikalitet, bildöverföringsprocesser och minnespraktiker bortom kameran. Genom bland annat GAN-bildgenerering, elektromagnetism och kinetisk skulptur utforskas mytskapande, sorgearbete, tid och energifält. Verken har vuxit fram i processer präglade av performativitet, förkroppsligad kunskap och närkontakt med materialet det använder.

Titeln syftar på det latinska vera (sann) och anspelar även på helgonet Veronika, vars namn betyder ”sann bild”. Frasen ”Vera was here” anspelar på viljan att bekräfta ens närvaro och lämna spår – en gest som också återkommer i flera verk.

Utställningens tematik hämtar inspiration från Pipilotti Rists konstnärliga hållning till linsbaserad media och hennes motstånd mot bildens representerande funktion. Vera Was Here öppnar upp för frågor om bildens roll i en samtid där fotografiets status som sanningsbärare har försvagats av artificiell intelligens och deepfakes. Här undersöks andra former av samband mellan gestaltning och referens – spår, avtryck och materiella överföringar – snarare än representation. Verken är förankrade i något som hänt eller finns, men är inte låsta i tid utan fortsätter att aktiveras i rummet. I utställningen finns en tilltro till kroppens sensoriska kapacitet och möjligheten att knyta an till en svunnen tid på andra sätt än genom dokumentära bilder.

Om Nora Al-Badri

Nora Al-Badri (f.1984) är en multidisciplinär och konceptuell konstnär med tysk-irakisk bakgrund som är baserad i Berlin. Hennes praktik fokuserar på de politiska implikationerna och den frigörande potentialen i ny teknik som maskinintelligens och dataskulptering. I sina verk framför Al-Badri en slags spekulativ arkeologi från fossiler till artefakter, performativa interventioner på museer och andra offentliga platser som reagerar på platsens inneboende maktstrukturer.

Under de senaste åren har Al-Badris verk visats på bland annat Jeu De Paume Paris, Kunsthal Charlottenborg, Köpenhamn, KW Contemporary, Berlin, Frankfurter Kunstverein, Frankfurt, LIAF Biennale, Lofoten, SAVVY, Berlin, Art Lab École polytechnique fédérale de Lausanne.

Reportage om hennes arbete har publicerats i tidningar som New York Times, BBC, The Times, Artnet, Wired, Le Monde Afrique, Financial Times, Arte TV, The Independent, Hyperallergic, Smithsonian Magazine, Al Ahram, Egypt Today med flera. Hon är föreläsare vid Eidgenössische Technische Hochschule (ETH) i Zürich och ger regelbundet kurser och föreläsningar vid universitet och museer över hela världen.

Om Diana Agunbiade-Kolawole

Diana Agunbiade-Kolawole (f. 1988) arbetar med fotografi i både linsbaserade och icke-linsbaserade former, presenterat i installationer, performance och tryck. Genom sitt konstnärskap undersöker hon materiella processer som prövar nya uttryck inom etablerade tekniker. Hennes verk utgår från den levda erfarenheten och syftar till att förvränga eller helt rasera det fotografiska ”avgörande ögonblicket”.

Agunbiade-Kolawole har ställt ut i Sverige och internationellt. Hon har gjort beställningsverk för Världskulturmuseet (2021) inom ramen för Afrika pågår och för Creative People & Places Hounslow i Storbritannien (2022) inom projektet Wanderings. Hennes verk finns representerade i samlingarna på Moderna Museet, Göteborgs konstmuseum och Brucebo Foundation i Sverige samt hos National Health Services, Barking & Dagenham Council och Kingston University i Storbritannien.

Om Nicole Khadivi

Nicole Khadivi (f. 1998) är en stockholmsbaserad konstnär som arbetar med installationer i vilka ljus, glas och rörelse samspelar till att skapa rumsliga animationer. Hon ser sina verk som optiska maskiner utan minne som bygger på mekanismer inom linsbaserat bildskapande. Khadivi låter element som gravyr i glas och ögonblickliga ljusreflektioner tillsammans bidra till gestaltningar av relationen mellan tid, perception och minne, mellan beständighet och flyktighet samt människans relation till maskiner. Hennes arbete bygger till stor del på personliga minnesfragment men är också influerade av (populär)vetenskapliga rön inom framförallt fysik, astronomi, matematik och psykologi.

Khadivi tog sin examen 2024 från Kungl. Konsthögskolan i Stockholm och har även studerat en tid vid Städelschule i Frankfurt am Main. Hennes verk har visats på institutioner både i Sverige och internationellt och hennes kortfilmer har visats på filmfestivaler som Oberhausen Short Film Festival i Tyskland, och Göteborgs filmfestival. Under 2025 har hon sin första institutionella soloutställning med titeln After Home på Uppsala konstmuseum, samtidigt som hon deltar i grupputställningen Vera Was Here på Accelerator i Stockholm.

Om Bitsy Knox

Bitsy Knox är en transdisciplinär konstnär baserad i Berlin som arbetar i skärningspunkten mellan forskning, performance, radio, ljud, skulptur och skrivande. Hennes arbete fokuserar på upplösningen av gränserna mellan inre och yttre perception och utforskar samspelet mellan privata och sociala världar, präglade av kaos, romantik och isolering. Genom djupgående forskning inom kognitiv vetenskap, fysik, musikvetenskap och queerfeministiska historier undersöker Knox det personliga och kollektiva mytskapandets roll inom sociopolitiska strukturer, och ser myten som en cyklisk process där narrativ ständigt bearbetas, integreras och utmönstras för att spegla begär.

Under de senare åren har Knox framfört och ställt ut verk på bland andra Kunstraum der Leuphana Universität, Lüneburg, Neuer Berliner Kunstverein (n.b.k.), Nida Art Colony, Neringa, Haus der Kulturen der Welt, Berlin, Kunstverein Bielefeld, KW Institute for Contemporary Art, Berlin, Martin Gropius Bau, Berlin, TENT, Rotterdam. Knox är biträdande redaktör för Pina Magazine och hennes texter finns bland annat i e-flux, TABLOID Press, Pure Fyction, A Prior Magazine och Sternberg Press.

Om Dala Nasser

Dala Nasser (f. 1990) är en konstnär baserad i Libanon och London. I sina platsspecifika utforskningar behandlar hon material som minnes- och vittnesbärare; vittne till historiska förhållanden präglade av de koloniala systemens bestående krafter och den ekologiska och psykologiska upplösning som de orsakar. Hennes indexikala målningar är skapade genom direktkontakt, ofta genom frottage, med organiska material på platser av religiös, andlig, historisk eller geopolitisk signifikans. Hon betraktar sina verk som arkiv som registrerar spåren av levda erfarenheter och klimatförändringar, och som lyfter fram icke utkrävda historier, ekologier av långsamt våld och kolonial stöld.

Nasser har haft soloutställningar på bland andra Kunsthalle Basel (2025), Renaissance Society, Chicago, (2023) och Kölnischer Kunstverein, Köln (2022). Nassers verk har visats i utställningar över hela världen bland annat på Aichi Triennale 2025, Whitneybiennialen 2024, the Sharjah Biennial 15 (2023), the 58th Carnegie International (2022), Centre Pompidou, Paris (2021), BetonSalon, Paris (2019), Beirut Art Center, Beirut (2019) och Sursock Museum, Beirut (2017).

Om Accelerator

Konsthallen Accelerator är en plats där konst, vetenskap och samhällsfrågor möts. Verksamheten är en del av Stockholms universitet, med uppdrag att aktivt samverka med samhället. Drivkraften bakom Accelerators program är att bidra till ett öppet och empatiskt samhälle genom att låta konsten stimulera till samtal och tvärvetenskaplig dialog.