Aktivering av ”tysta” nervceller förklarar aggressivitet hos nyblivna musmammor

En ny studie har hittat ett system i hjärnan som förklarar varför mushonor, som normalt inte är aggressiva, plötsligt visar detta beteende efter att de blivit dräktiga och ungarna har fötts.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet har funnit ett system i hjärnan som kan förklara varför mushonor, som normalt inte är aggressiva, plötsligt och på ett dramatiskt sätt visar detta beteende efter att de blivit dräktiga och ungarna har fötts (så kallad maternell aggression). Studien visar att en grupp neuron som styr aggression hos de normalt aggressiva hannarna är avstängda hos den icke-dräktiga honan, men slås om i aktivt läge när hon blir mamma. När forskarna stängde av neuronen förlorade mamman sitt aggressiva beteende. Studien visar även att oxytocin och prolaktin, de hormoner som styr mycket av moderskapets kroppsliga funktioner som bildning och utsöndring av bröstmjölk, kraftfullt kan aktivera dessa neuron.

Studien är utförd på djur, och ska därmed tolkas med försiktighet i ett mänskligt sammanhang. Men fynden berör en större konceptuell fråga: Hur kan en individ få tillgång till ett beteende som ligger utanför dess normala repertoar, under en begränsad fas av sitt liv? Det exempel som studerats här, med en hjärnkrets som kan slås av och på beroende på om ett djur för sin (eller sina ungars) överlevnad behöver ha tillgång till ett visst beteende (oavsett kön), kan ha generell betydelse för hur den plastiska hjärnan fungerar även hos människor.

– Förvånande nog visade det sig att samma nätverk av celler som driver aggression hos han-möss ligger i träda hos honor – tills moderskapet slår på strömbrytaren till detta hormon-känsliga system, säger artikelns försteförfattare Stefanos Stagkourakis, som nu leder en egen forskargrupp på SciLifeLab och Karolinska Institutet.

– Detta är en studie utförd på laboratoriemöss, och vi vet inte i dagsläget om resultaten kan överföras på människor. Men den mekanism som vi identifierar här, hur ett beteende som normalt ligger utanför en individs repertoar kan bli tillgängligt för en begränsad period av livet, kan spegla en princip för hjärnans flexibilitet med relevans bortom maternell aggression, säger Christian Broberger, professor i neurokemi vid Stockholms universitet.

Studien har skett under ledning av Christian Broberger, professor i neurokemi vid Stockholms universitet. Experimenten utfördes vid Karolinska Institutet där hans laboratorium tidigare var lokaliserat.

Artikel i Nature Communications: Maternal aggression driven by the transient mobilisation of a dormant hormone-sensitive circuit

Läs mer om Christian Brobergers forskning

Kontakt
Christian Broberger, professor i neurokemi vid Stockholms universitet
E-post: christian.broberger@dbb.su.se Tfn 070-2269327

Stefanos Stagkourakis, forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab
E-post: stefanos.stagkourakis@scilifelab.se Tfn 072-9145889.