Vad är en sommarfobi? Vilka är sommarlovets största utmaningar? Och så får du koll på vilka ämnen som ingår i din solkräm? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter av sommar och semester.
Hundar var etablerade som en egen art redan under istiden och spridda över stora geografiska områden. En ny studie publicerad i Nature ger det hittills starkaste genetiska stödet för att hunden var etablerad som art långt tidigare än man tidigare kunnat visa, och att relationen mellan människa och hund har mycket djupa rötter i förhistorien.
Vatten är en av våra mest grundläggande resurser, men tillgången till säkert dricksvatten och sanitet är fortfarande ojämlikt fördelad i världen. Stockholms universitet har forskare som kan svara på frågor om vatten ur olika perspektiv, från klimatförändringar och ekosystem till vattenresurser, livsmedelssystem och global ojämlikhet.
Forskare från Centrum för paleogenetik har lyckats analysera arvsmassan från en ullhårig noshörning som levde för 14 400 år sedan. Arvsmassan kommer från vävnad hittad i magen på en förhistorisk varg. Studien, publicerad i Genome Biology and Evolution, visar att ullhåriga noshörningar var genetiskt friska fram till slutet av istiden och att arten troligen dog ut genom en snabb populationskollaps.
Forskare har funnit tusentals år gamla varglämningar på Stora Karlsö, en isolerad ö i Östersjön och en plats dit djuren sannolikt bara kunde ha förts av människor. Studien, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences av forskare från bland annat Stockholms universitet, föreslår att gråvargar kan ha hanterats eller kontrollerats redan av förhistoriska samhällen.
Forskare från Stockholms universitet har isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från ullhåriga mammutar. RNA-sekvenserna är de äldsta som någonsin utvunnits och kommer från mammutvävnad bevarad i permafrost i nästan 40 000 år. Studien i tidskriften Cell visar att inte bara DNA och proteiner utan även RNA kan bevaras under mycket långa tidsperioder och ge nya insikter om sedan länge utdöda arter.
En ny studie har hittat ett system i hjärnan som förklarar varför mushonor, som normalt inte är aggressiva, plötsligt visar detta beteende efter att de blivit dräktiga och ungarna har fötts.
Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet har i samarbete med forskare på Grönland och i Kanada identifierat en tidigare odokumenterad klass av PFAS i fett hos späckhuggare. Studien publicerad i tidskriften Environmental Science and Technology Letters avslöjar förekomst av fem fluortelomersulfoner, högfluorerade kemikalier som aldrig tidigare rapporterats hos vilda djur.
Med hjälp av ny genteknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen avslöjar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien publicerad i PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period.
En ny studie av forskare vid Stockholms universitet avslöjar sedan länge förlorad genetisk mångfald hos mammuten. Studien sträcker sig över en miljon år och ger viktiga insikter i mammutens evolutionära historia.
Genetisk mångfald är ett måste för att djur och växter ska kunna hantera förändringar i klimat och miljö. En stor internationell metastudie i tidskriften Nature visar att den genetiska mångfalden minskar över hela världen. Men det finns hopp – det finns effektiva åtgärder som kan stoppa utvecklingen.
Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.
Biologer från Stockholms universitet och Neuchâtels universitet presenterar forskning som kastar nytt ljus över evolutionen av sociala band och samarbete hos djur i grupp. Studien publicerades i tidskriften PNAS.
För hundar är det ofta naturligt att visa tillgivenhet mot människor. Forskare från Stockholms universitet har nu sett samma anknytningsbeteende hos vargar mot de människor som tar hand om dem.
För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.
Matematik, språk, fia med knuff… Varje dag utför människor aktiviteter som andra djur aldrig gör. Men hittills har det varit en utmaning att identifiera hur det är möjligt. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att människan har mer utvecklad förmåga att känna igen och komma ihåg sekvenser av information än andra djur.
Forskare och experter vid Stockholms universitet finns tillgängliga även under sommaren. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från algblomning i Östersjön till camping.
En studie från Stockholms universitet har nu slagit fast det man tidigare misstänkte, nämligen att de höga halter av bromerande flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem. Studien publiceras nu i tidskriften Environmental Science & Technology.
En ny studie omkullkastar ett decennium av forskning om vad som gör kråkfåglar intelligenta. Nya analyser visar att kråkor löser problem genom trial-and-error och inte genom att de tänker eller resonerar.
Att djur kan använda verktyg, ha självkontroll och förväntningar på tillvaron kan förklaras med hjälp av en ny inlärningsmodell för djurs beteende. Forskare vid Stockholms universitet och Brooklyn College har kombinerat kunskap från artificiell intelligens, etologi och inlärningspsykologi och löst flera problem kring djurs beteende och intelligens.
