Alla planetära gränser kartlagda: sex av nio har passerats

För första gången har en internationell forskargrupp kunnat kartlägga samtliga nio planetära gränser som är avgörande för att trygga en säker framtid. Ny forskning, publicerad i tidskriften Science Advances, visar att sex av dessa gränser redan har överskridits samtidigt som mänsklig påverkan på planeten fortsätter att eskalera.

För första gången någonsin har forskare lyckats kartlägga alla nio planetära gränser som är avgörande för planetens stabilitet och vår överlevnad. Tyvärr visar resultaten på en mörk verklighet: sex av dessa gränser har överskridits, och mänsklighetens påverkan ökar stadigt. Det enda området som visar upp en positiv utveckling är ozonskiktet.

– Den här uppdateringen av planetens gränser visar tydligt att jorden är en patient som mår allt sämre, eftersom trycket på planeten ökar och vitala gränser överskrids. Vi vet inte hur länge vi kan fortsätta att överskrida dessa viktiga gränser utan att de sammanlagda påfrestningarna leder till oåterkalleliga globala förändringar och skador, säger medförfattaren Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK) och professor i miljövetenskap vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.

Denna uppdatering av planetens gränser inkluderar fler aspekter än bara klimatförändringar. Forskarna har nu till exempel kvantifierat gränsen för aerosoler, luftburna partiklar som sot och svavel, som ännu inte överskridits globalt men som påverkar regionala monsunsystem.

Utsläpp av nya kemiska substanser, inklusive miljögifter, mikroplaster och radioaktiva ämnen, är en annan gräns som redan överskridits. Även sötvattengränserna, som innefattar både grönt (osynligt) och blått (synligt) vatten, har korsats.

Huvudförfattaren Katherine Richardson, professor i biologisk oceanografi och chef för Sustainability Science Center vid Köpenhamns universitet, berättar att även om det ser mörkt ut visar deras studier att det går att vända trenden:

– Gränsen för ozonnedbrytning överskreds på 1990-talet men tack vare globala initiativ, katalyserade av Montrealprotokollet, är denna gräns inte längre överskriden, säger Katherine Richardson.

En ny metod för att bedöma påverkan på biosfären har introducerats och pekar på att landbaserade ekosystem har försämrats sedan slutet av 1800-talet när globalt jord- och skogsbruk började expandera.

Forskarna understryker att vår påverkan på planeten är mycket bredare än bara klimatförändringar. De jämför planeten med en människokropp där planetära gränser är som blodtrycket. Överstiger vi dessa gränser ökar risken för allvarliga konsekvenser.

– Ramverket för planetens gränser hjälper oss forskare att övervaka och kommunicera hur ökande mänsklig påverkan riskerar att destabilisera vår planet. Jorden är en levande planet, så konsekvenserna är omöjliga att förutse. Det är därför vi arbetar mer och mer med beslutsfattare, företag och samhället i stort för att försöka mildra trycket på alla gränser, säger medförfattaren Sarah Cornell på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Denna omfattande studie bygger på datormodeller som simulerar interaktionen mellan klimat, biologisk mångfald och ekosystem över hundratals år. Den visar på kopplingarna mellan planetära gränser och dess påverkan på samhällen och ekonomier.

– Vetenskapen och världen i stort ser med stor oro på alla extrema klimathändelser som drabbar hela planeten nu när vi befinner oss i den tredje mänskligt förstärkta El Niño på bara 25 år. Men vi oroar oss ännu mer för de allt tydligare tecknen på att hela planetens resiliens nu minskar när planetära gränser överskrids, vilket för oss närmare globala tippningspunkter, och stänger fönstret för att ha någon som helst chans att klara 1,5-gradersgränsen för klimatet, säger Johan Rockström.

Denna forskning belyser konsekvenserna av att leva i Antropocen, människans tidsålder, och understryker vårt ansvar som förvaltare av planeten. Det är nu viktigare än någonsin att arbeta tillsammans för att skydda vår gemensamma hemvist.

– I ett större perspektiv sätter vår nya studie fingret på de globala miljökonsekvenserna av att leva i Antropocen, och på så sätt tydliggör den vårt ansvar som framtida förvaltare av planeten, avslutar medförfattaren Ingo Fetzer på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Kontakt:

Katherine Richardson, kari@sund.ku.dk, +45 2875 4285 (Copenhagen, GMT+1)
Sarah Cornell, sarah.cornell@su.se, +46 8 674 77 06 (Stockholm, GMT+1)
Ingo Fetzer, ingo.fetzer@su.se, +46 81 612 83 (Stockholm, GMT+1)
Johan Rockström, presse@pik-potsdam.de, +49 331 288 25 07 (Potsdam, GMT+1)