Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett nytt hårbalsam helt baserat på naturliga ämnen, främst lignin som är en restprodukt i skogsbruket. Det nya balsamet är ett hållbart och miljövänligt alternativ till konventionella hårvårdsprodukter.
Hur får man till ett hållbart julbord? Vad händer med julhandeln när plånboken är tom? Och vad gör djuren och naturen när det är vinter? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinterlov. Här är en lista med några av våra experter.
Kylfartyg – kylda omlastningsfartyg som fungerar som mobila hamnar för fiskebåtar – beskrivs ofta som svaga länkar i spårbarheten för fisken vi äter. För första gången har ny forskning identifierat ägarna till alla globalt använda omlastningsfartyg, vilka flaggor de seglar under och vilka fiskefartyg de omlastar ifrån.
Under våren har Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet samlats för att lyssna till experter och diskutera lösningar för att minska utsläppen. Den 20 maj arrangeras en pressträff där rådet presenterar sina förslag för media och allmänhet.
Hur bör Sverige sänka utsläppen i enlighet med Parisavtalet? Den frågan ska Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet ta sig an under våren. Med start 9-10 mars samlas 60 slumpvis utvalda personer från hela landet i Stockholm för medborgarrådets första träff. 7 mars klockan 09:00 anordnar Stockholms universitet en pressträff med möjlighet att ställa frågor till nyckelpersoner: deltagare
För första gången har forskare analyserat miljö- och näringsaspekterna av en kost där animaliska livsmedel byts ut mot växtbaserade alternativ som efterliknar animalier. Att ersätta animaliska livsmedel med antingen växtbaserade alternativ eller oprocessad vegetabilisk mat sänker miljöpåverkan, visar den nya studien som är publicerad i Nature Communications.
En ny rapport visar att mänskligheten står inför en avgörande tidpunkt där både hot och möjligheter accelererar. Farliga punkter för jordens system närmas alltmer samtidigt som möjligheten att vända utvecklingen till det bättre fortfarande finns. Rapporten betonar att den inslagna vägen riskerar att bli katastrofal och att avvecklingen av fossila bränslen samt tillväxten av koldioxidneutrala lösni
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Stockholms universitet har flera forskare på plats på Förenta nationernas klimatkonferens COP28 i Dubai i Förenade Arabemiraten 30 november-12 december.
Forskare vid Stockholms universitet finns tillgängliga för kommentarer om Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 som går till Claudia Goldin”för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall”.
Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet
E-post: johanna.rickne@s
Under en forskningsexpedition ledd av Linnéuniversitetet och Stockholms universitet till de djupaste delarna av Östersjön i Landsortsdjupet upptäckte forskare nyligen ett område med omfattande utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan från bottensedimenten.
Hur arbetar universiteten med hållbarhetsfrågor och vad har de för roll i genomförande av FN:s Agenda 2030? Dessa frågor står i fokus för Sustainability forum den 4 oktober. Arrangemang av Stockholm trio
För första gången har en internationell forskargrupp kunnat kartlägga samtliga nio planetära gränser som är avgörande för att trygga en säker framtid. Ny forskning, publicerad i tidskriften Science Advances, visar att sex av dessa gränser redan har överskridits samtidigt som mänsklig påverkan på planeten fortsätter att eskalera.
Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.
Forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet finns bland huvudförfattarna till en forskningsstudie i Nature som föreslår nya jordsystemgränser för att trygga en säker och rättvis framtid för både människor och natur. Utifrån en rättviseaspekt har vi passerat gränsen för klimatförändringar som enligt studien ligger redan vid 1,0 graders ökning.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.
Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Norra Europa, främst Sverige och Finland, är det område som har allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Där finns också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.
Migrationsmönstren i östra Medelhavsområdet förändrades över tiden, från en stor regional rörlighet till tätare kontakter med grannar utanför regionen men mindre rörlighet i regionen. Det visar DNA-analyser av iranska skelett i svenska museisamlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Vad händer med julhandeln när det är kristider? Hur påverkade coronapandemin våra julbord? Och vad händer med djuren och naturen när det är vinter? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinterlov. Här är en lista med några av våra experter.
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.
Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr.
