Andra världskriget gjorde kondomen till ett folkhälsoverktyg i Sverige

Under andra världskriget var Sverige officiellt neutralt, men livet på hemmaplan var långt ifrån opåverkat av konflikten. En ny studie från Stockholms universitet visar att krigsåren i grunden förändrade svenska föreställningar om sexuell hälsa och bidrog till att göra kondomen till det dominerande skyddet mot könssjukdomar – från att ha varit ett av flera skyddsalternativ. Effekten blev en långsiktig omvandling av sexuella hälsopraktiker i Sverige.

– Före kriget fanns ett brett utbud av produkter för att förebygga graviditet och smitta. Det vi ser under andra världskriget är ett marknadsurval, där kondomen gradvis kom att framställas som det mest effektiva och ansvarstagande smittskyddet, säger Anna Inez Bergman, filosofie doktor i ekonomisk historia och lektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Enterprise & Society (Cambridge University Press) undersöker hon hur offentliga folkhälsokampanjer under krigstid och kommersiell marknadsföring samverkade för att omforma marknaden för preventivmedel.

Könssjukdomar – ett krigsproblem även utanför slagfältet

Under kriget blev könssjukdomar ett växande problem i hela Europa, och Sverige var inget undantag. Mellan 1939 och 1945 inkallades över en miljon svenska män till militärtjänst. Den omfattande mobiliseringen innebar att människor förflyttades till nya platser, inledde nya relationer och utsattes därmed för nya smittrisker.

Även om Sverige – till skillnad från vissa av de krigförande länderna – inte delade ut kondomer gratis till soldater, lanserade staten omfattande folkhälsokampanjer som uppmuntrade till smittskyddande åtgärder och kondomanvändning. Dessa insatser var en del av en bredare satsning på information och propaganda under de så kallade beredskapsåren, med syfte att styra medborgarnas beteenden.

– Staten förlitade sig i hög grad på information som verktyg. Folkhälsokampanjer blev ett sätt att påverka sexuellt beteende utan direkt tvång, säger Anna Inez Bergman.

När folkhälsa mötte reklam

Studien bygger på analyser av krigstidens hälsokampanjer och kondomannonser och visar hur statliga budskap och kommersiella intressen i allt högre grad sammanföll. Kondomförsäljare anpassade strategiskt sin marknadsföring för att spegla de officiella farhågorna kring smittspridning och därigenom öka försäljningen.

Annonserna betonade ansvar, skydd och nationell hälsa och använde ett språk som låg nära myndighetsspråket. Detta bidrog till att omdefiniera kondomen som ett praktiskt medicinskt hjälpmedel snarare än en moraliskt tveksam produkt.

– Företagen var snabba att anpassa sig och dra nytta av folkhälsokampanjerna. Genom att knyta an till statliga budskap kunde återförsäljare framställa kondomer som nödvändiga verktyg för både individens och samhällets hälsa, säger Anna Inez Bergman.

Resultatet blev en kraftfull samverkan mellan statligt ledd social ingenjörskonst och marknadsdriven konsumentstyrning. Tillsammans bidrog dessa krafter till att normalisera kondomanvändning och ge den företräde framför alternativ som kemiska spermiedödande medel, sköljning och pessar.

Ett neutralt land – en varaktig förändring

Ett av studiens mest slående resultat gäller utvecklingen efter kriget. I länder som USA och Storbritannien återgick de offentliga myndigheterna i stor utsträckning till strängare moraliska ramverk när konflikten var över. Men Sverige valde en annan väg.

– Svenska myndigheter fortsatte att prioritera smittskydd under de första efterkrigsåren. Det skedde ingen abrupt återgång till förkrigstidens moraliska normer vad gällde kondomanvändning, konstaterar Anna Inez Bergman.

Denna kontinuitet innebar att kondomen behöll sin nyvunna legitimitet, både i den offentliga debatten och på konsumentmarknaden. Det som började som en krigstida åtgärd mot ökande smittspridning utvecklades till en långsiktig förändring av sexuella hälsopraktiker i Sverige.

En grund för välfärdsstaten

Utöver kondomens historia belyser artikeln en större berättelse om styrning och kommunikation. Under andra världskriget expanderade Sverige kraftigt sin användning av offentliga informationskampanjer för att reglera allt från livsmedelskonsumtion till personligt beteende. Tidigare forskning har visat att dessa krigstida insatser bidrog till att forma de mer interventionistiska välfärdsstater som växte fram efter 1945.

Anna Inez Bergmans studie kompletterar denna bild genom att inkludera sexuell hälsa och visa hur krigstidens propaganda och reklam lade grunden för långvariga relationer mellan folkhälsopolitik och marknadsstrategier.

– Krigsförhållanden skapade en mer tillåtande inställning till kondomanvändning som sträckte sig långt in i efterkrigstiden, säger Anna Inez Bergman och fortsätter:

– Drivna av både nödvändig smittskyddspolitik och kommersiella möjligheter bidrog dessa förändringar till att lägga grunden för bredare kulturella skiften, inklusive den mer öppna offentliga diskussionen om sexualitet som tog fart i Sverige under 1960-talet.

Genom att följa hur kondomen fick en dominerande ställning under andra världskriget visar studien hur krissituationer kan omforma vardagliga praktiker för lång tid framöver – och hur gränserna mellan statlig intervention och konsumentmarknader samtidigt kan suddas ut

Läs studien
"The War Against Venereal Diseases: Engineering Protective Practices During World War II in Sweden" är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Enterprise & Society (Cambridge University Press).

Kontakt
Anna Inez Bergman, filosofie doktor i ekonomisk historia och lektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
Tel: 079-025 82 23, e-post: anna.bergman@su.se