Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälso-, sjukvård

  • Forskare har hittat nyckeln till hur energi levereras in i cellernas ”transporthamn”

    Forskare har hittat svaret på en av cellbiologins olösta gåtor, hur cellens energi, ATP, transporteras in det endoplasmatiska nätverket, ett nätverk inuti cellen som proteiner och andra ämnen rör sig genom. Störning av energitransport kan påverka sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Studien, publicerad i Nature, identifierar transportproteinet SLC35B1 som porten.

  • Ny forskning om ALS öppnar för tidig behandling

    Med gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS. Forskningen påblicerad i Nature Communications visar att ALS-kopplad dysfunktionalitet i nervcellernas energifabriker mitokondrierna uppstår innan cellerna visar andra tecken på sjukdom, vilket inte tidigare varit känt.

  • Nya rön visar hur parasiten tar sig in i hjärnan

    Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.

  • Hälsa och ohälsa – experter vid Stockholms universitet

    Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.

  • Covidvaccin kan ha räddat livet på 31 500 svenskar 2021

    En ny studie visar att cirka 31 500 liv kan ha räddats i Sverige under 2021 genom vaccination mot covid. Forskarnas modell kan användas för att utvärdera vaccinationsstrategier och verkan av restriktioner.

  • Tidig upptäckt av polycystiskt ovariesyndrom kan minska risken för andra sjukdomsdiagnoser

    Lägre risk att drabbas av andra sjukdomar, som övervikt och psykisk ohälsa, samt minskad social ojämlikhet. Det kan bli möjligt genom att tidigare upptäcka polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, en av de vanligaste hormonella rubbningarna som drabbar många kvinnor i reproduktiv ålder. Det visar en ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

  • 5 år sedan Covid upptäcktes – experter vid Stockholms universitet

    För 5 år sedan fick WHO de första rapporterna om att ett nytt virus upptäckt, men hur förändrades vi av pandemin och hur påverkades våra beteenden? Nedan finns ett urval av experter vid Stockholms universitet som kan ge svar på de frågorna och flera andra aspekter.

  • Smittspridning och pandemier – experter vid Stockholms universitet

    Vilka pandemier har förekommit historiskt? Hur går smittspridning till? Vilka samhällsförändringar kan bli bestående efter en pandemi? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av smittspridning och pandemier.

  • Snabbhetspremien i föräldraförsäkringen ledde till fler för tidigt födda barn

    Införandet av en reform som skyddade nivån på föräldrars föräldrapenning 1980 fick oavsiktliga konsekvenser för barns hälsa. Reformen ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn. Det visar en studie från forskare vid Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.

  • Luktsinnet styrs av hjärnans förväntningar

    Luktsinnet påverkas till stor del av ledtrådar från andra sinnen, medan synsinnet och hörselsinnet påverkas i mycket mindre utsträckning, visar en ny studie i Journal of Neuroscience.

  • Sömnen påverkar hur gammal du känner dig

    Att känna sig sömnig kan öka ens ålder med tio år. Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att sömnen påverkar hur gammal man känner sig. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

  • Ny forskning belyser hur hjärnan navigerar under samtal

    Forskare har avslöjat nya insikter om hur hjärnan bearbetar tal och lyssnande under samtal genom avancerade undersökningar med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI). I en banbrytande studie, publicerad i tidskriften Cerebral Cortex, har forskarna jämfört hjärnaktiviteten hos personer när de både talar och lyssnar under naturliga samtalssituationer.

  • Pappaledighet kan leda till minskad alkoholrelaterad sjukdom hos män

    Män som varit föräldralediga löper en avsevärt minskad risk att bli akut inlagda på sjukhus på grund av alkoholkonsumtion. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Addiction från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.

  • Ny spelteknik gör det möjligt att lukta i VR-miljö

    En luktmaskin, så kallad olfaktometer, gör det nu möjligt att lukta i VR miljöer. Först ut är ett vinprovningsspel där användaren doftar på vinglas i en virtuell vinkällare. Den nya tekniken som kan skrivas ut på 3D-skrivare är framtagen i ett samarbete mellan Stockholms universitet och Malmö universitet. Forskningen publicerades nyligen i International Journal of Human - Computer Studies.

  • Ny internetbaserad metod för att behandla tonårsdepression

    Många tonåringar lider av depressioner som kan leda till svårigheter senare i livet. Kognitiv beteendeterapi på nätet är en vanlig behandling vid depression, men alla blir inte hjälpta och fler tillgängliga alternativ behövs. En ny psykodynamisk terapi via internet står sig väl mot en beprövad internetbaserad KBT vid tonårsdepression. Det visar en studie publicerad i Lancet Digital Health.

  • Stressforskning och kultur i ny podd

    Är julstress ett folkhälsoproblem och vad är egentligen stress? Det är några ämnen i Stressforskningspodden från Stressforskningsinstitutet. Varje avsnitt tar avstamp i en kulturyttring kopplad till det aktuella temat. Bland gästerna finns skådespelaren Sissela Kyle samt musikerna Tomas Adolphson och Anders Falk.

  • ​Farfars överflöd på mat ger högre dödlighet hos sonsonen

    Farfäders tillgång på mat under uppväxten har samband med dödligheten hos de manliga barnbarnen. Det visar en stor svensk studie som spänner över tre generationer. Förklaringen tros vara epigenetisk – att miljöfaktorer påverkar våra geners uttryck.

Visa mer