Barn till ekonomiskt utsatta EU-migranter saknar tydlig rätt till vård

Barn till ekonomiskt utsatta EU-medborgare som lever i Sverige hamnar i välfärdsstatens utkant, bland annat avseende tillgången till sjukvård. Det konstateras i en ny bok från Stockholms universitet.

— Svensk lagstiftning tar inte hänsyn till att de här barnen lever i vårt land. Den oklara lagstiftningen vi har är problematisk utifrån Barnkonventionen. Ett minimikrav borde vara att alla barn som lever i vårt land har rätt till subventionerad akutvård, säger bokens författare, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Barn till asylsökande och papperslösa har gratis tillgång till grundläggande vård. Barn till ekonomiskt utsatta EU-migranter befinner sig dock i ett rättsligt vakuum. Strikt taget har de enbart rätt till akut vård mot en osubventionerad kostnad, vilket kan bli väldigt dyrt då den som saknar sjukvårdsförsäkringskort inte heller har rätt till subventionerad vård.

— I dagens samhälle rör sig människor över gränserna på ett helt annat sätt än förr. Lagstiftaren har löst nya problem ad hoc i samband med att de uppstår. Med tanke på att papperslösa har rätt till vård är det svårt att motivera varför de barn som genom sitt EU-medborgarskap faktiskt har rätt att vara i Sverige inte ska tillerkännas samma rätt, säger Kavot Zillén.

Boken innehåller en intervjustudie som visar att tillgången till vård för EU-migranters barn skiljer sig åt väsentligt mellan olika landsting. Vad skillnaderna beror på är dock oklart. Studien kan inte påvisa något samband mellantillgången på vård och respektive landstings politiska majoritet, ekonomi och/eller var i landet det ligger. Eftersom det inte finns någon tydlig rättslig vägledning agerar landstingen olika. Vissa landsting agerar enligt den lagstiftning som finns, den som saknar sjukvårdsförsäkringskort har inte heller rätt till subventionerad vård. Andra landsting gör ett undantag eftersom det handlar om barn. Barnen utsätts därmed för godtycke och rättsosäkerhet. Ytterst få landsting har riktlinjer rörande dessa barns rätt till sjukvård, utan behandlar dem istället på samma sätt som vuxna EU-medborgare.

I dansk och finsk vård behandlas barnen till EU-migranter ungefär som i Sverige. I Norge däremot har även icke bofasta barn rätt till vård i nästintill samma omfattning som bofasta. Nyligen kom en utredning i Norge som vill gå ännu längre i att jämställa alla barn som vistas i landet. Från och med 2020 kommer Barnkonventionen att gälla som svensk lag. Exakt vad det kommer att innebära är svårt att säga enligt Kavot Zillén.

— Men så mycket torde stå klart att vår nuvarande lagstiftning gällande vem som har rätt till vård är minst sagt problematisk utifrån Barnkonventionen. Konventionen innehåller formuleringar om alla barns rätt till grundskydd när det gäller hälsa och omvårdnad, medan svensk lagstiftning har en exkluderande effekt rörande barn till ekonomiskt utsatta EU-medborgare, säger hon.

”Barn i välfärdsstatens utkant” är utgiven på Iustus förlag. Boken riktar sig till jurister, rättsvetare, socionomer, sjukvårdspersonal, studenter och civilsamhället. Den är ett resultat av ett tvåårigt forskningsprojekt som har bedrivits inom ramen för en särskild satsning vid Stockholms universitet, om barn, migration och integration. Boken kommer att diskuteras vid ett boksläpp den 7 mars och i samband med konferensen ”Barn, migration och integration i en utmanande tid” den 29 mars på Stockholms universitet. 

Kontakt:

Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet

Tel: 08-16 23 20 E-mail: kavot.zillen@juridicum.su.se