Ämnen: Juridik

  • Sex nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Zhaojun Bai, Magnus Florin, Katja Franko, Phoebe Okowa, Camille Parmesan och Matthias Tschöp.

  • Svenska kungahuset från Gustav Vasa till idag – Vem kan svara på vad?

    I år firar kung Carl XVI Gustaf 50 år på tronen och det är även 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs. Här listas experter på Stockholms universitet som på olika sätt kan kommentera monarkin, adeln och ceremonier – nu och då.

  • Omfattande folkrättsliga krav på att tillgodose säkerheten för flyktingar och migranter i sjönöd

    Av folkrätten följer att flyktingar och migranter som räddas till sjöss inte får återsändas till platser där de riskerar att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan allvarlig fara samt att stater har skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter även när de agerar utanför sina egna territorier. Det hävdas i en ny avhandling från Stockholms universitet.

  • Ny avhandling: Världsbanken och IMF underminerar arbetsrätten

    Det nyliberala tänkande och instrumentalistiska perspektiv som präglar Världsbanken och Internationella valutafonden tenderar underminera internationella arbetsrättsliga normer om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, medan Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling tenderar främja dessa rättigheter. Det hävdas i en ny avhandling i arbetsrätt från Stockholms universitet.

  • Cannabis – både skadligt och ofarligt

    Liberalisering eller hårda tag? Ny forskning visar att den svenska diskussionen kring cannabis är mycket splittrad. Och mer liberala diskussioner hittar stöd hos internationella forskare. Josefin Månsson, forskare vid Stockholms universitet, undersöker hur man pratar om cannabis i samtida Sverige, vilken narkotikapolitik som ses som rimlig. Det är en splittrad bild som framträder.

  • Brist på rättssäkerhet när asylärenden avgörs

    Trots att Sverige i tio år haft särskilda migrationsdomstolar är det fortfarande svårt och osäkert att bedöma vem som har rätt till asyl och vem som inte har det. I en ny avhandling granskas hur rättssäkerheten fungerar i praktiken i migrationsdomstolarna, där de asylsökandes trovärdighet ifrågasätts.

  • Internationell konvention om dataövervakning behövs

    Amerikansk rätt ger ett otillräckligt skydd från att EU-medborgares personuppgifter samlas in av USA:s underrättelsetjänster för övervaknings- och datalagringsändamål (datamining). Det är en av slutsatserna i en avhandling från Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

  • Styrelseledamöters lojalitetsplikt bör regleras i lag – förslag i ny avhandling

    ​Lojalitetsplikten för styrelseledamöter i bolagsstyrelser är inte reglerad i svensk lag. Det kan ha bidragit till de senaste årens företagsskandaler. I en ny avhandling från Stockholms universitet beskriver, analyserar och systematiserar Jessica Östberg rättsläget. Avhandlingen innehåller även förslag på en lagreglering av lojalitetsplikten.

  • Risk för otillräcklig kunskap om digitala bevis i domstolar

    I takt med samhällets digitalisering har förekomsten av så kallade elektroniska eller digitala bevis blivit ett stående inslag i bland annat landets domstolar. Samtidigt finns det många frågetecken kring hur sådana bevis ska hanteras och bedömas. Jonas Ekfeldt vid Juridiska institutionen Stockholms universitet pekar i sin doktorsavhandling Om informationstekniskt bevis på en rad problem.

  • Seminarium: Är fartygsbefälhavare skyldiga att rädda båtflyktingar?

    Sjörättsinstitutet bjuder in till ett seminarium med anledning av flyktingkatastrofen i Medelhavet. Seminariets första del handlar om folkrättens regler om sjöräddning och flyktingar till sjöss. Seminariets andra del rör befälhavaransvaret. Deltar gör bl.a. Martin Ratcovich, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Mattias Widlund, Skarp Stockholm Advokatbyrå.

  • EU-rätten utmanar den svenska välfärdsmodellen

    Den svenska välfärdsmodellen och idén om att solidariteten är begränsad till de egna medborgarna utmanas av den gränsöverskridande EU-rätten, det visar en ny avhandling i juridik från Stockholms universitet. – Svenska politiker har stuckit huvudet i sanden genom att inte anpassa nationell lagstiftning till den dynamiska EU-rättens utveckling, säger Jaan Paju doktorand, Stockholms universitet.

  • FN:s säkerhetsråd – en domstol i bräschen för världsdemokrati

    FN:s säkerhetsråd är på väg i riktning mot att vara en global lagstiftare och polismakt som i allt högre utsträckning tolkar principen om folkens rätt till självbestämmande som en individens rätt till demokrati. Det visar Katinka Svanberg i sin avhandling i folkrätt vid Stockholms universitet.

  • Miljörättsligt seminarium: Föroreningar från båtuppläggningsplatser – vem bär ansvaret?

    Den 3 september hålls ett miljörättsligt seminarium vid Stockholms universitet om ansvarsfrågan som uppstår när gifter från båtbottenfärger vid uppläggningsplatser sprids i naturen. Utöver miljö- och hälsomässiga konsekvenser kan det resultera i stora kostnader till följd av bland annat saneringsansvar och minskade fastighetsvärden. Vem bär egentligen ansvaret?

  • Felaktiga offentliga upphandlingar kan medföra stora skadestånd

    Större offentliga upphandlingar regleras av bestämmelser i EU-direktiven, men vissa offentliga kontrakt har undantagits. Emellertid visar praxis att dessa kontrakt ändå omfattas av EU:s primärrätt. Svenska myndigheter har vid flera tillfällen slutit avtal utan hänsyn till praxis vilket kan göra dem skadeståndsskyldiga. Det hävdar Andrea Sundstrand i en ny avhandling från Stock­holms universitet.

  • Internationella brottmålsdomstolar – ingen arena för politisk propaganda

    Internationella brottmålsdomstolar ska fokusera på individuell skuld. De kan bidra till att teckna en konflikts historia men denna strävan ska inte styra domstolarnas beslut. Vidare är det viktigt att dessa rättegångar genomförs skyndsamt. Försenad rättvisa riskerar lätt att bli utebliven rättvisa. Det hävdar Mark Klamberg i en ny avhandling i internationell straffprocessrätt.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej