Gå direkt till innehåll
Danderyds sjukhus. Foto: Gamma-Man/Mostphotos.
Danderyds sjukhus. Foto: Gamma-Man/Mostphotos.

Pressmeddelande -

Bristande kunskaper i svenska förklarar inte varför utlandsfödda har högre dödlighet i covid-19

Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet, som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.

– Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i risken för dödlighet i covid-19 mellan utlandsfödda som lever tillsammans med en svenskfödd, och utlandsfödda som lever i par där båda är utlandsfödda. Vår tolkning är att det ger lite eller inget stöd för idén att språkkunskaper eller bristande medvetenhet om hälso- och sjukvårdssystemet kan förklara varför utlandsfödda har en högre dödlighet i covid-19, säger Siddartha Aradhya, forskare i demografi vid Stockholms universitet demografiska avdelning, Sociologiska institutionen och förstaförfattare till studien.

Studien visar även att svenskfödda i mixade par, alltså de svenskar som är tillsammans med en utlandsfödd, har högre dödlighet i covid-19 jämfört med svenskfödda som är tillsammans med en annan svenskfödd. Svenskar som är tillsammans med en annan svensk är samtidigt den grupp som har lägst dödlighet.

– Med tanke på att svenskfödda generellt inte har bristande kunskaper i svenska eller saknar kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet, kan det inte heller vara en förklaring till den högre dödligheten bland svenskar i mixade par, säger Eleonora Mussino, docent i demografi och medförfattare till studien.

Studien visar att jämfört med par där båda parter var svenskfödda, hade såväl mixade par som par där båda var utlandsfödda en högre dödlighet i covid-19.

– Detta gäller utlandsfödda från både hög- och låg medelinkomstländer. De resultaten kunde vi se efter att vi hade tagit hänsyn till faktorer som utbildning, inkomst, bostadsförhållanden och hur hög andel utlandsfödda som bodde i deras bostadsområde, säger Sol Juárez, docent i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.

Mer om forskningen

Läs mer på su.se.

Siddartha Aradhya, Maria Brandén, Sven Drefahl, Ognjen Obućina, Gunnar Andersson, Mikael Rostila, Eleonora Mussino, Sol P. Juárez, ”Intermarriage and COVID-19 mortality among immigrants. A population-based cohort study from Sweden”, BMJ Open (DOI: 10.1136/ bmjopen-2021-048952)

Kontakt

Siddartha Aradhya, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Telefon: 08-16 34 04, e-post: siddartha.aradhya@sociology.su.se

Eleonora Mussino, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Telefon: 08-16 20 04, e-post: eleonora.mussino@sociology.su.se

Sol Juarez, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. E-post: sol.juarez@su.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.