De som drabbades hårdast av covid-19 testade sig minst

En ny studie från Stockholms universitet visar tydliga sociala skillnader i vem som testade sig för covid-19 under pandemins första fas. Resultaten tyder på att de grupper som hade störst risk att bli svårt sjuka också var de som testade sig minst, bland annat av rädsla för indirekta konsekvenser av ett positivt resultat. Detta kan ha dolt smittans verkliga spridning.

Under covid-19-pandemin erbjöds gratis PCR-testning i hela Sverige. Men en ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att det långt ifrån var självklart vem som faktiskt testade sig – och att skillnaderna i testbeteende följde tydliga sociala och demografiska mönster. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Epidemiology, bygger på 1,5 miljoner personer i arbetsför ålder i Stockholm och Skåne som tog strax under 495 000 PCR-test tagna mellan juli och december 2020. Genom att koppla testresultaten till nationella register kunde forskarna undersöka skillnader i testbeteende utifrån kön, utbildning, inkomst, födelseland och hälsotillstånd.

Resultaten visar att män, personer med låg utbildning och personer födda utanför Europa testade sig mer sällan, jämfört med kvinnor, personer med hög utbildning och svenskfödda personer. När dessa grupper väl testade sig var deras testresultat oftare positiva och de riskerade i betydligt högre grad att läggas in på sjukhus. Personer med högre utbildning och inkomst testade sig oftare – men visade mer sällan positiva testresultat.

– I grupper där få testade sig och positivitetsfrekvensen var hög finns det anledning att tro att det finns förhållandevis många oupptäckta fall. Vi vet sedan tidigare att socialt utsatta grupper och utrikes födda var särskilt hårt drabbade av pandemin. Våra resultat visar att skillnader i testbeteende kan ha bidragit till det, säger Olof Mpumwire Östergren, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Testning ett socialt beteende

Testbeteendet berodde på en rad faktorer, menar forskarna. Den markanta skillnaden i testbeteende mellan könen, socioekonomisk status och nationell härkomst, efter justering för yrke, ålder och sannolik exponering i grannskapet, tyder på att testning är ett socialt beteende.

Sociala normer som uppmuntrar individen att testa sig kan vara särskilt starka i grupper som också är ekonomiskt och socialt väl rustade för att anpassa sina liv till ett positivt testresultat. Även om rädslan för allvarlig sjukdom kan vara lika stark i alla grupper så kan en rädsla för indirekta konsekvenser av ett positivt resultat, såsom att behöva stanna hemma och förlora inkomst, avskräcka vissa individer från att testa sig.

Studien visar vidare att områden med lägre testfrekvens ofta hade fler sjukhusinläggningar, vilket tyder på att smittspridningen i dessa områden underskattades i pandemins akuta fas. Resultaten som presenteras i studien visar att skillnader i testbeteende i befolkningen gjorde att den officiella statistiken inte gav en representativ bild av smittan, vilket i sin tur kan ha gjort det svårare för beslutsfattare att rikta insatserna dit de behövdes mest.

Forskarna menar att framtida pandemier kräver mer rättvisande teststrategier. Ett förslag är att avsätta en del av testkapaciteten för slumpmässiga och representativa tester, samt insamling av data om både positiva och negativa testresultat.

– Det är viktigt att balansera individens behov av att testa sig för att skydda sig själv och personer i sin närhet mot samhällets behov av en korrekt bild av var smittan befinner sig. Det går att uppnå med ganska små medel, till exempel genom att samla in uppgifter om negativa tester. Det vore en viktig del av förberedelsen inför nästa pandemi, säger Olof Mpumwire Östergren.

Studien Who got tested and who got sick? Sociodemographic inequalities in COVID-19 testing and hospitalization among 1.48 million individuals in Sweden publicerades 27 oktober i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Epidemiology. Läs artikeln

Kontakt
Olof Mpumwire Östergren, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
E-post: olof.ostergren@su.se Telefonnummer till Olof kan fås genom att kontakta universitetets presstjänst på 08-164090

Utöver Olof Mpumwire Östergren deltog följande forskare i arbetet med studien: Emilie Counil, French Institute for Demographic Studies; Arizo Karimi, Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet; Tove Fall vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet; Jonas Björk vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Karl Gauffin vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.