Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Fosterbarnsindustri eller människokärlek?

Fanns det en marknad för fosterbarn i Sverige vid sekelskiftet 1900? Åtminstone var såväl utbud som efterfrågan på fosterbarn omfattande vid den här tiden, menar ekonom-historikern Johanna Sköld som på fredag lägger fram sin avhandling vid Stockholms universitet. Under perioden 1890–1925 bodde mellan åtta och tio procent av Stockholmsbarnen hos andra än sina biologiska föräldrar. - Fattigvården placerade många barn i fosterhem, men det var man inte ensam om. Såväl filantropiska sällskap som biologiska föräldrar ordnade fosterhem åt barn, säger Johanna Sköld. Hennes studie av en utackorderingsbyrå som lydde under fattigvården i Stockholm visar att många barn som kom till utackorderingsbyrån redan hade bott i fosterhem som de biologiska föräldrarna själva hade anordnat. - Bristen på andra former av barntillsyn ledde till att arbetarföräldrar, framförallt ensamstående mödrar, placerade sina barn i fosterhem. Ibland anlitade de släkt och vänner, men det förekom även att de annonserade i dagspress efter fosterhem åt sina barn. Kostnaderna för barnens fosterhem var betungande för kvinnor med låga löner. - Jag har funnit exempel på pigor som betalade nästan hela sin kontanta lön till sina barns fosterhem, berättar Johanna Sköld. När föräldrar inte kunde betala avgiften till fosterhemmen kontaktades fattigvården och ibland övertog utackorderingsbyrån ansvaret för barnen. Även föräldrarnas död och sjukdom, familjens fattigdom eller en uppväxtmiljö som bedömdes som olämplig, kunde leda till fosterhemsplacering. Fosterhem fanns det gott om. - Efterfrågan på Stockholmsbarn var stor ute i landet. Det fanns fler fosterhem att tillgå än vad det utackorderades barn. En del familjer blev till och med utan fosterbarn, berättar Johanna Sköld. Något entydigt svar till varför efterfrågan på fosterbarn var så stor finns inte, menar Johanna Sköld. Barn efterfrågades av olika skäl beroende på deras ålder, kön och eventuell relation till fosterfamiljen. Studien visar att barns arbetskraft, den kontanta ersättning som utgick för fosterbarnsvården, släktingars plikt gentemot varandras barn och den känslomässiga utdelning som vissa personer hoppades på, motiverade dem som anmälde sig som fosterföräldrar på byrån. Avhandlingens titel: Fosterbarnsindustri eller människokärlek? Barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890–1925 Disputationen äger rum fredag den 2 juni kl 10 i hörsal 3, hus B, Södra huset, Stockholms universitet. För mer information Johanna Sköld nås på tfn 011-18 69 44, 0733-14 12 70, e-post Johanna.Skold@ekohist.su.se För bild på Johanna Sköld, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, epost maria.sandqvist@eks.su.se

Ämnen


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Presskontakt

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Stockholms universitet
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Besök våra andra nyhetsrum