Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Fanns det en marknad för fosterbarn i Sverige vid sekelskiftet 1900?
Åtminstone var såväl utbud som efterfrågan på fosterbarn omfattande
vid den här tiden, menar ekonom-historikern Johanna Sköld som på
fredag lägger fram sin avhandling vid Stockholms universitet.
Under perioden 18901925 bodde mellan åtta och tio procent av
Stockholmsbarnen hos andra än sina biologiska föräldrar.
- Fattigvården placerade många barn i fosterhem, men det var man inte
ensam om. Såväl filantropiska sällskap som biologiska föräldrar ordnade
fosterhem åt barn, säger Johanna Sköld.
Hennes studie av en utackorderingsbyrå som lydde under fattigvården i
Stockholm visar att många barn som kom till utackorderingsbyrån redan hade
bott i fosterhem som de biologiska föräldrarna själva hade anordnat.
- Bristen på andra former av barntillsyn ledde till att arbetarföräldrar,
framförallt ensamstående mödrar, placerade sina barn i fosterhem. Ibland
anlitade de släkt och vänner, men det förekom även att de annonserade i
dagspress efter fosterhem åt sina barn.
Kostnaderna för barnens fosterhem var betungande för kvinnor med låga
löner.
- Jag har funnit exempel på pigor som betalade nästan hela sin kontanta lön
till sina barns fosterhem, berättar Johanna Sköld.
När föräldrar inte kunde betala avgiften till fosterhemmen kontaktades
fattigvården och ibland övertog utackorderingsbyrån ansvaret för barnen.
Även föräldrarnas död och sjukdom, familjens fattigdom eller en uppväxtmiljö
som bedömdes som olämplig, kunde leda till fosterhemsplacering. Fosterhem
fanns det gott om.
- Efterfrågan på Stockholmsbarn var stor ute i landet. Det fanns fler fosterhem
att tillgå än vad det utackorderades barn. En del familjer blev till och med utan
fosterbarn, berättar Johanna Sköld.
Något entydigt svar till varför efterfrågan på fosterbarn var så stor finns inte,
menar Johanna Sköld. Barn efterfrågades av olika skäl beroende på deras
ålder, kön och eventuell relation till fosterfamiljen. Studien visar att barns
arbetskraft, den kontanta ersättning som utgick för fosterbarnsvården,
släktingars plikt gentemot varandras barn och den känslomässiga utdelning
som vissa personer hoppades på, motiverade dem som anmälde sig som
fosterföräldrar på byrån.
Avhandlingens titel: Fosterbarnsindustri eller människokärlek? Barn, familjer
och utackorderingsbyrån i Stockholm 18901925
Disputationen äger rum fredag den 2 juni kl 10 i hörsal 3, hus B, Södra huset,
Stockholms universitet.
För mer information
Johanna Sköld nås på tfn 011-18 69 44, 0733-14 12 70, e-post
Johanna.Skold@ekohist.su.se
För bild på Johanna Sköld, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för
kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, epost
maria.sandqvist@eks.su.se
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.