Global studie av läkemedelsrester i vattendrag

I en internationell studie har forskare jämfört förekomsten av läkemedel på olika håll i världen. Studien visar potentiellt farliga nivåer av läkemedelsrester på drygt en fjärdedel av de undersökta platserna. Fyrisån i Uppsala tillhör de platser som undersökts.

Det är välkänt att många av de läkemedel vi människor använder till slut hamnar i sjöar och vattendrag. Det finns många studier som visar på det, men de allra flesta av dessa fokuserar på ett eller några få vattendrag, olika läkemedel analyseras och olika analytiska metoder används. Det innebär att det är svårt att göra direkta jämförelser mellan tidigare studier.

I studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) den 14 februari 2022, har prover tagits från 258 vattendrag i 104 länder på samtliga kontinenter (totalt 1 073 prover). Alla prover skickades till ett laboratorium vid brittiska University of York och 61 läkemedel analyserades i samtliga prover. Detta gör studien unik i sitt slag, och möjliggör en analys av hur vattendrag är förorenade av läkemedel globalt, enligt Anna Sobek, professor vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Högst koncentrationer hittades i länder söder om Sahara, södra Asien och Sydamerika.
– Vattendragen med högst halt av föroreningar ligger i länder med låg-, till medelinkomstnivå, där det saknas adekvat vattenrening. Bland de mest förorenade vattendragen finns också de som tar emot utsläpp från tillverkning av läkemedel. I över en femtedel av de analyserade vattenproverna hade minst ett läkemedel koncentrationer som kan ha negativ påverkan på djur och växter i vattendraget. Studien visar därmed att förorening med läkemedelsrester är ett globalt problem, säger Anna Sobek.

Analys av vattnet i Fyrisån i Uppsala
Fyrisån i Uppsala (som tar emot vatten från reningsverket i Kungsängen) ingår även i studien. Studien visar att koncentrationerna i Fyrisån ligger relativt lågt globalt sett med en totalkoncentration på drygt 500 nanogram/liter, men ändå betydligt högre än de vattendrag där de lägsta koncentrationerna uppmättes, som alla var under 200 nanogram/liter.

Anna Sobek hoppas studien kan bidra till en ökad allmän förståelse av kopplingen mellan det människor konsumerar och hur vi tar hand om vårt avfall och tillgången på rent vatten.

– Eftersom vi visar att tillgång till reningsmetoder och reningsverk tydligt förbättrar vattenkvaliteten hoppas jag studien kan bidra till projekt som finansierar och utökar avloppsrening där det behövs som allra mest. Jag hoppas också att den kan bidra till insikter om att de läkemedel vi kan köpa på apoteken här i Sverige, kan ha ett stort avtryck på miljön i de länder de tillverkas, säger Anna Sobek.

Kontakt
Anna Sobek, professor i miljökemi vid Stockholms universitet. E-post: anna.sobek@aces.su.se, telefon 070-2633458.

Läs studien “Pharmaceutical Pollution of the World’s Rivers” i Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) www.pnas.org