Hemvårdarinnorna – tidigt exempel på statligt subventionerat välfärdsansvar

I början av 1940-talet steg de utbildade hemvårdarinnorna in i de privata hemmen för att städa, laga mat och ta hand om barn. Denna specialutbildade kår är ett tidigt exempel på ett statligt subventionerat välfärdsansvar med syfte att förbättra folkhälsan och öka nativiteten, visar en ny avhandling i historia vid Stockholms universitet.

– Det är en nästintill bortglömd yrkeskår jag velat undersöka och lyfta fram, säger Karin Carlsson som disputerade den 10 januari vid Stockholms universitet.

I sin avhandling Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige 1940–1960 analyserar hon kårens historia samt den sociala hemhjälpens start och utveckling. Med denna verksamhet som empiriskt exempel diskuteras statens relation till det privata rummet samt hem- och omsorgsarbetet som politisk fråga och som professionaliseringsprojekt.

– I hemvårdarinnans gestalt skulle det husliga arbetet omvandlas till ett eftertraktat och respektabelt yrke, berättar Karin Carlsson.

På ett övergripande plan har avhandlingen syftat till att nå en ökad förståelse för det historiskt sett svåra i att skapa ett ”riktigt arbete” av hem- och omsorgsarbetet.

Men det visade sig vara ett komplicerat projekt. Att skapa ett respektabelt och väl avlönat yrke av något som varje kvinna och mamma ansågs kunna utföra själv gjorde det svårt för kåren att hävda en unik kunskapsbas. Samtidigt var projektet avhängigt det statliga bidrag som var riktat mot kommunerna. 1960, redan efter 16 år, drogs bidraget in och de flesta kommuner miste då intresset för att driva verksamheten vidare.

Avhandlingsarbetet har handlat om att belysa välfärdens produktion och distribution i form av offentlig service till privata hem och hur statliga visioner omsattes i praktiken. De centrala begreppen välfärd, hemarbete och omsorgsarbete har i första hand diskuterats ur ett genusperspektiv.

Paralleller kan dras till dagens skattesubventionerade hushållstjänster. Men en viktig skillnad är att det i hemvårdarinnornas fall var de mindre bemedlade som var en prioriterad målgrupp, medan dagens RUT-avdrag i första hand utnyttjas av medel- och höginkomsttagare.

För mer information
Karin Carlsson, Historiska institutionen vid Stockholms universitet, e-post karin.carlsson@historia.su.se tfn 070-511 16 09.

Mer om avhandlingen Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige 1940–1960 på Nordic Academic Press webbplats: www.nordicacademicpress.com/bok/den-tillfalliga-husmodern

Mer om Karin Carlssons forskning på Historiska institutionens webbplats: www.historia.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/modern-politisk-historia/det-nordiska-v%C3%A4lf%C3%A4rdssamh%C3%A4llet-under-1900-talet/karin-carlsson-1.27659